
Vi hoppas att forskarsamfundet även i fortsättningen betackar sig för falska motsättningar mellan vetenskapsområden och att kilar slås in i forskningspolitiken, skriver representanterna för Humtank. Foto: Tony Litvyak/Ynsplash
debatt
Smala satsningar räcker inte för att möta breda utmaningar
Stem-kompetenser är nödvändiga för att lösa globala problem, enligt regeringens forskningsproposition. Om vikten av att även satsa på andra ämnesområden sägs inget. Men en enkelspårig forskningspolitik är inte vägen framåt. Det som krävs är samarbeten mellan olika forskningsfält, skriver Humtank i en kommentar till propositionen.

Lovisa Brännstedt.
När regeringen i december presenterade forskningspropositionen var de stora vinnarna som väntat de så kallade stem-ämnena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). Exempelvis satsas drygt 1,2 miljarder kronor årligen på excellenskluster för banbrytande teknik. Det är viktig forskning, och det är naturligtvis i sin ordning att det demokratiska styret tar ut riktningen och väljer att satsa extra på vissa områden.

Linus Salö.
Ny politik innebär nya prioriteringar. Men när vissa fält prioriteras på andras bekostnad och de politiska besluten leder till att åtskillnad görs mellan olika områden finns det skäl för vetenskapssamfundet som helhet att fundera: Ska man fira över att för stunden tillhöra de gynnades skara, eller oroas över vad gränsdragningarna leder till på sikt?
Humtank är en nationell tankesmedja för humaniora där 14 svenska lärosäten är representerade. Vad skulle vi i Humtank säga om vi hade en regering som menade att lejonparten av resurserna borde gå till vårt område, med argumentet att kunskaper om exempelvis teknik och medicin är mindre viktiga för samhället? Förhoppningsvis skulle vi protestera även om satsningen förment främjade vår sak. Vi skulle framhärda i att spänningar och falska motsättningar skadar forskningspolitiken, att alla ämnen behövs och att satsningar på stem i högsta grad är viktiga och relevanta.
Vi skulle framhärda i att spänningar och falska motsättningar skadar forskningspolitiken, att alla ämnen behövs.
Nu är dock läget nära nog det omvända. Forskningspropositionen talar om vikten av en stem-strategi eftersom just stem-kompetenser är ”nödvändiga för att lösa globala problem som klimatförändringar och energibehov.” Det är de förstås – liksom andra vetenskapsområdens kompetenser.
Lyckligtvis har vi kloka kolleger som trots att de gynnas av den aktuella politiken står upp för värdet av humaniora och andra kompetensområden som behövs i vår tid. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har exempelvis välkomnat Sveriges nya så kallade stem-strategi, men gjort följande tillägg:
”Ur IVAs perspektiv finns ingen motsättning mellan kompetensbehoven inom till exempel samhällsvetenskap/humaniora och teknik/naturvetenskap. Snarare tvärtom. För att utveckla vårt samhälle och näringsliv behövs båda – och inte minst tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt samarbete mellan olika områden. (1)
En sådan inställning är både klok och helt i linje med europeisk forskningspolitik.
Även organisationer såsom Svenskt Näringsliv tycks ha landat i en position där man förespråkar ökade satsningar på spetsforskning inom både tekniska och humanistiska ämnen i relation till AI, energi och klimatomställning.(2) En sådan inställning är både klok och helt i linje med europeisk forskningspolitik. Ja, de allra flesta inser numer att förbindelser mellan forskningsfält inte bara är nödvändiga för samhällsutvecklingen utan i grunden givna.
Teknik, exempelvis, är en social skapelse, gjord av människor för att användas av människor. Just eftersom tekniska system också är sociala system som på djupet påverkar vårt samhälle – tänk bara på AI – kan en enkelspårig forskningspolitik omöjligen vara vägen framåt. Snarare går den via breda samarbeten mellan aktörer såväl inom som utanför lärosätena. På samma sätt måste vi angripa klimatkrisen. Den är orsakad av människor och därmed krävs kunskaper om mänskligt handlande, normer och föreställningar för att hantera den.
Bredd, spets, diversitet och samarbete – det är vad vi behöver.
Så när regeringen nu höjer anslagen till forskningsråden välkomnar vi satsningen och hoppas att den leder till breda utlysningar som uppmanar forskare från alla discipliner att söka.
Vi hoppas att forskarsamfundet även framgent betackar sig för falska motsättningar mellan vetenskapsområden och säger nej till att kilar slås in i forskningspolitiken. Vi hoppas också att högskolesektorn under kommande år besparas populistiska utspel och ogrundade beslut som på intet vis bidrar till ambitionen att göra Sverige till en ledande kunskapsnation. En sådan premierar istället en bredd av områden med olika sorters kunskaper och stimulerar till samarbete mellan dessa där det behövs.
Bredd, spets, diversitet och samarbete – det är vad vi behöver.
Lovisa Brännstedt, Lunds universitet och tidigare verksamhetsledare för Humtank
Linus Salö, Stockholms universitet och tidigare verksamhetsledare för Humtank
(1) Vetenskaplig bas fundamentalt i alla utbildningar (IVA:s webbplats) Länk till annan webbplats.
(2) Medelvägen kan gora svensk forskning framgangsrik (Curie)
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook
Länk till annan webbplats. och X.
Länk till annan webbplats.
Läs hela debattråden
Du kanske också vill läsa
Nyhet 29 januari 2025
Han skriver om forskningspolitik, arbetsmiljö på högskolan och forskningsfinansiering. Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och forskar bla...
Nyhet 28 januari 2025
Sökandet efter intelligent utomjordiskt liv har börjat tas på större allvar inom akademin. Foliehatt-stämpeln är på väg att suddas bort, och till våren håller ett svenskt lärosäte ...