2019-11-13 Ana Andric och Håkan Regner, utredare i utbildningsfrågor på Saco

Slutreplik: Arbetslivets efterfrågan ska styra utbudet

Ett regeringsuppdrag till högskolan om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan, skriver Saco i en slutreplik.  

Ana Andric och Håkan Regner

Saco och TCO är överens om att högskolan har en viktig roll för det livslånga lärandet men olika uppfattningar om vad denna roll innebär. För oss på Saco handlar det om människors möjligheter att kontinuerligt kompetensutvecklas under yrkeslivet, bland annat genom studier i högskolan. För TCO verkar det handla om en annan verksamhet än den högskolan bedriver idag, begränsad till vissa fortutbildningar och studieformer. (Replik: Högskolan behöver visst ett uppdrag för livslångt lärande, Curie 2019-10-29)

För att få fakta om högskolans roll i det livslånga lärandet har vi kartlagt hur vanligt det är att högskoleutbildade personer återvänder till högskolan för ytterligare studier. Det har vi gjort genom att följa ungefär 1,8 miljoner nybörjare och 1 miljon utexaminerade, från början tills de lämnar lärosätet för jobb. Våra analyser bygger på en studie som genomfördes av Högskoleverket 2012. Vi använder samma data men följer fler kohorter av studenter. Resultaten visar att 40 procent av de examinerade studenterna kommer tillbaka för ytterligare studier i högskolan. (Vidareutbildning i högskolan funkar redan, Curie 2019-10-23)

Ungefär hälften av dem återgår inom 5 år efter examen. Övriga kommer tillbaka vid ett eller flera tillfällen senare i livet. Det talar emot TCO:s hypotes om att den höga återgången enbart skulle röra sig om ett kort eller tillfälligt studieuppehåll innan man påbörjar sin masterutbildning. För det framgår nämligen i vårt datamaterial att fler återvänder ju längre tiden går. Av dem som påbörjade sin utbildning i slutet av 1970-talet har nästan hälften kommit tillbaka för nya studier inom högskolan. Motsvarande andel för dem som började studera under 2000-talet är drygt 20 procent.

Våra data visar också att den stora majoriteten som återvänder till studier läser fristående kurser. 80 procent återgår till enstaka kurser och de flesta studerar under en termin. Det talar också emot att den höga återgången skulle beror på att alla högskolestudenter går tillbaka för att plugga en masterutbildning. Offentliga data som vi använder visar att detta inte stämmer.

Ett nytt uppdrag om fortbildning skulle troligtvis leda till ett utbud för nybörjare och ett annat för yrkesverksamma.

Även om de flesta läser enstaka kurser, är det också många som läser längre påbyggnadsutbildningar. Det finns en stor variation mellan ämnesområden i återgången till högskolan, även mellan kvinnor och män. Det visar att behovet av ytterligare studier skiljer sig åt mellan personer och var de arbetar. Ett nytt uppdrag om fortbildning, som TCO förordar, riskerar att hämma återgången till högskolan eftersom det troligtvis skulle leda till ett utbud för nybörjare och ett annat för yrkesverksamma. Det är en uppdelning som inte är önskvärd. Vi tror att mixen av studenter och deras erfarenheter snarare ökar kvaliteten i högskolans verksamhet.

Ser vi enbart till återgången till studier har högskolan redan idag en viktig roll för det livslånga lärandet. Det kan säkert utvecklas med fler kurser och utbildningar. Men det är arbetslivets och individers efterfrågan på utbildning som ska styra utbudet av vidareutbildning. Den efterfrågan påverkar sedan högskolans utbud av utbildningar. Arbetsgivare måste bli bättre på att formulera den efterfrågan och högskolan bättre på att fånga upp den.

Ana Andric, utredare i utbildningsfrågor på Saco
Håkan Regner,
utredare i utbildningsfrågor på Saco

4

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter