Med AI-stöd kan forskare pröva en formulering på ett språk, jämföra hur samma tanke uttrycks i andra forskningstraditioner och sedan välja hur den ska presenteras för olika läsare, skriver Gordana Dodig-Crnkovic. Foto: Depositphotos
debatt
Replik: Låt forskningen tala flera språk
Det verkligt intressanta med den nya tekniken är att forskare och läsare får röra sig mellan språk utan att den vetenskapliga mångfalden går förlorad. Men i en europeisk satsning på flerspråkig publicering behövs mer än översättningsverktyg, skriver Gordana Dodig-Crnkovic, Chalmers, i en replik.
Ämnen i artikeln:
Gordana Dodig-Crnkovic
Ronnie Hjorth har rätt i att ny översättningsteknik kan ge forskare större frihet att skriva på det språk där de bäst kan utveckla sina tankar. Hans förslag om oberoende, flerspråkiga publiceringskanaler förtjänar att tas på allvar. Men möjligheterna är större än att översätta färdiga artiklar.
Forskare tänker, diskuterar, skriver och läser ofta på flera språk. Med AI-stöd kan en forskare pröva en formulering på ett språk, jämföra den med hur samma tanke uttrycks i andra forskningstraditioner och sedan välja hur den bäst ska presenteras för olika läsare. Vilket språk som bäst hjälper en forskare att utveckla en tanke varierar mellan personer, ämnen och sammanhang. Tekniken kan på så sätt stödja det vetenskapliga arbetet redan innan en text är färdig för publicering.
Vilket språk som bäst hjälper en forskare att utveckla en tanke varierar mellan personer, ämnen och sammanhang.
Det innebär inte att språken är utbytbara. Vetenskapliga begrepp bär på historia och skiljer sig ibland mellan discipliner och länder. En översättning kan vara grammatiskt övertygande men ändå förändra ett arguments innebörd. Därför behöver forskaren kunna granska och ta ansvar för de versioner som publiceras. Särskilt viktiga begrepp kan behöva stå kvar på originalspråket och förklaras, snarare än ersättas med en skenbart självklar motsvarighet.
Engelskan har samtidigt en viktig funktion som gemensamt språk i internationella forskningssamarbeten. Problemet uppstår när denna praktiska funktion blir ett krav som gör forskning på andra språk mindre synlig eller mindre meriterande. En forskare bör kunna nå både en internationell specialistpublik och de människor som forskningen berör.
Tekniken kan på så sätt stödja det vetenskapliga arbetet redan innan en text är färdig för publicering.
En europeisk satsning på flerspråkig publicering behöver därför omfatta mer än översättningsverktyg. Det behövs kvalitetsgranskning, tydlig information om vilken text som är original och vem som ansvarar för översättningarna, samt möjlighet att hitta och citera forskning över språkgränserna. Arbetet med att göra vetenskaplig kunskap tillgänglig på fler språk måste också bli meriterande för forskare.
AI kan hjälpa oss att överbrygga språkbarriärer. Den verkligt intressanta möjligheten är att forskare och läsare får röra sig mellan språk utan att den vetenskapliga mångfalden går förlorad.
Gordana Dodig-Crnkovic, professor emerita vid Chalmers tekniska högskola och Mälardalens universitet
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 7 oktober 2026
Debatt 7 oktober 2026
Nyhet 29 september 2026