Med automatisk översättning kan vi ta del av europeisk forskning utan att ta omvägen över Atlanten och publicering på engelska, skriver Ronnie Hjort. Foto: Matt Hardy, Unsplash.
debatt
Replik: Den nya tekniken gör det möjligt att överbrygga språkbarriärer
Kravet att publicera sig på engelska försvårar för forskare som inte har språket som modersmål och begränsar samtidigt forskningen. Låt därför EU finansiera maskinöversättningar i oberoende publiceringskanaler. På så vis kan forskare sprida sin forskning på olika språk utan att ta omvägen via engelskan, skriver Ronnie Hjorth vid Försvarshögskolan i en replik.
Ämnen i artikeln:
Ronnie Hjorth
I debattinlägget Skriv artikeln på svenska först! föreslår Per-Åke Lindblom och Olle Käll att svenska studenter och forskare bör skriva sin arbeten på svenska först för att sedan översätta, förslagsvis till engelska, med hjälp av öppet tillgängliga maskinöversättningsverktyg. Jag delar i stort deras uppfattning, men skulle vilja bygga vidare på deras resonemang.
De utmaningar AI ställer på oss människor handlar kanske inte i första hand om hur vi tar till oss teknik utan om vad det innebär att vara människa. Hit hör att självständigt gestalta tankar i ord och text. Och då spelar möjligheterna att kunna uttrycka sig på sitt eget språk, som Lindblom och Käll lyfter fram, en central roll.
Kanske kan den nya tekniken bidra till att stärka vårt självständiga tänkande och skrivande på våra respektive modersmål.
Kanske kan den nya tekniken bidra till att stärka vårt självständiga tänkande och skrivande på våra respektive modersmål. Den gör det möjligt att bryta de språkbarriärer som försvårar för forskare från olika länder att ta del av varandras forskning.
Att översätta dokument är idag betydligt enklare och billigare än tidigare eftersom system för automatisk översättning blir allt bättre. Exempelvis översätts EU-dokument löpande till olika europeiska språk. Givetvis måste expertis se över översättningarna, men det är ändå betydligt mindre tidskrävande än att översätta manuellt.
På motsvarande sätt kan vetenskapliga arbeten översättas automatiskt. Publikationskanaler som är baserade på sådan teknik skulle göra det möjligt att läsa forskartexter, som från början är skrivna på exempelvis svenska, på ungerska, spanska eller något annat språk. Svenska forskare kan i sin tur ta del av forskning som är skriven på andra språk. Vinsterna skulle antagligen vara störst när det gäller samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Det innebär att forskare inte längre behöver ta omvägen över engelskan. Många ställer sig i dag tveksamma till den amerikanska dominansen inom många forskningsområden, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Samtidigt fordrar den vetenskapliga karriären publicering i engelskspråkiga tidskrifter som oftast är antingen nordamerikanska eller brittiska.
Det innebär att forskare inte längre behöver ta omvägen över engelskan.
Kravet att publicera sig på engelska innebär inte bara ett underläge för forskare som inte har engelska som sitt modersmål. Det tvingar dessutom forskare att skriva för en anglo-saxiskt läsekrets och begränsar på så sätt forskningen till vissa accepterade diskurser. Att lyfta sig ur en nationell diskurs kan i och för sig vara bra. Men det försvagar samtidigt litteraturen på det egna språket och kan leda till att samtalet om vetenskapliga frågor inte förs på detta språk.
Från ett europeiskt perspektiv begränsar publicering på engelska dessutom vad som i praktiken är forskningsbart. Varför skulle forskning underkastas sådana restriktioner? Till det kommer att publiceringstrenderna har reducerat möjligheterna till vetenskaplig karriär på mindre språk, vilket innebär att forskningspublikationerna blivit mer svårtillgängliga för allmänheten.
Automatisk översättning till olika språk innebär att vi inte längre behöver vänta på den engelska översättningen utan kan ta del av europeisk forskning utan att ta omvägen över Atlanten.
Mot detta kan man invända att vetenskapliga begrepp är svåra att översätta och därför fordrar att forskaren har vissa språkkunskaper. Men sett till hela bredden av publikationer på olika områden kan nog en utvecklad och granskad maskinöversättning ofta vara tillräckligt bra.
Från ett europeiskt perspektiv begränsar publicering på engelska dessutom vad som i praktiken är forskningsbart.
Idag finns tekniska möjligheter att översätta forskning till flera språk parallellt. Det här är något som bör utredas. Sådana oberoende publiceringskanaler skulle kunna finansieras inom det europeiska forskningssamarbetet och ge kvalitetssäkrade publikationer utan att rättigheter till forskningsmaterial och forskningsmaterial hamnar hos kommersiella AI-aktörer. Bättre det än att forskare översätter till engelska på egen hand via olika AI-tjänster som kontrolleras av stora privata bolag och AI-entreprenörer.
Den nya tekniken kan då befrämja bredare europeisk mångfald. Från ett EU-perspektiv kan detta förstås vara en väg att skapa europeisk ”akademisk autonomi.” Men det behöver inte handla om att stänga kontakten till den anglo-saxiska vetenskapen utan om att stärka den europeiska variationen och att föra ut olika europeiska perspektiv i bredare globala diskurser.
Ronnie Hjorth, professor i statsvetenskap, Försvarshögskolan
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Nyhet 7 oktober 2026
Debatt 7 oktober 2026
Nyhet 29 september 2026