2012-07-03 Göran Blomqvist, VD, Riksbankens Jubileumsfond

Satsa på spetsforskare i humaniora och samhällsvetenskap!

En helt avgörande faktor för att nå hög kvalitet i forskningen är förmågan att rekrytera högt kvalificerade forskare. Spetsforskningsprogrammet Pro Futura visar hur karriärvägarna för unga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap kan utformas så att både forskningens intellektuella innehåll och individernas karriär främjas. 

Göran Blomqvist, VD, Riksbankens Jubileumsfond

Göran Blomqvist
Foto: Riksbankens Jubileumsfond

Forskning betyder att ta ansvar för framtiden. Sverige har höga ambitioner som kunskapsbaserat samhälle. Under det senaste året har flera debattörer belyst både bristen på resurser och uppmärksamhet för humanister och samhällsvetare. Risken är att forskningens potential inte kan utvecklas som vore möjligt och önskvärt. I en situation då bristerna i de politiska och finansiella systemen blir alltmer påträngande är det bisarrt att de forskningsområden som skulle kunna bidra med nytänkande systematiskt nedprioriteras i Sverige!

Men positionen för humaniora och samhällsvetenskap påverkas inte enbart av statens anslag. Det krävs nytänkande ifråga om utformningen av den vetenskapliga karriären. Den tid är förbi då det räckte med att hänvisa de unga forskarna till att söka anslag från externa finansiärer som Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond (RJ).

Flera av de internationella utvärderingar av svensk forskning som har gjorts under senare år visar nämligen att den stora svagheten inte är bristen på pengar, utan hur forskningen organiseras. De unga måste få bättre möjligheter att etablera sig som självständiga forskare. Bristen på tydlig och transparent karriär drabbar särskilt humaniora och samhällsvetenskap. Det är en stor utmaning att förbättra betingelserna för lovande forskare under den kritiska perioden bortom doktorsexamen och före en professur!

RJ har uppmärksammat att instituten för avancerade studier är fria mötesplatser för internationell spetsforskning, ja rent av anläggningar för att utveckla tankekraft! De strävar att åstadkomma inte bara excellent forskning utan också banbrytande (path-breaking) resultat. Förebilderna kommer från USA med Princeton som det mest kända. Sedan mitten av 1980-talet finns SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) i Uppsala.

I det här sammanhanget är den viktigaste iakttagelsen att instituten är ett verkligt effektivt medel för att skapa optimala betingelser för unga forskare. Detta är bakgrunden till att RJ tillsammans med SCAS sedan 1999 driver ett program för unga framstående forskare, Pro Futura. Inte bara skämtsamt har Pro Futura kallats ”professorskuvös”!

Pro Futura har alltsedan tillkomsten av internationella bedömare setts som en av de mest ambitiösa satsningarna som för närvarande görs för att främja särskilt lovande unga forskare. Forskarna bestämmer självständigt sin inriktning, men de måste presentera en vetenskaplig vision som är intellektuellt fascinerande. Urvalsprocessen är strikt och utformad på liknande sätt som det europeiska forskningsrådet ERC:s. Forskarna som antas ges stor frihet,och de får den nödvändiga uppbackningen för att kunna utveckla sina talanger.

Pro Futura har en rad styrkor. Forskarna kan under fem år fördjupa sig på internationell toppnivå. De ges rika tillfällen att långa perioder verka i ledande vetenskapliga miljöer utomlands. Där får de möjlighet att tidigt under sin karriär knyta nära kontakter med forskare på internationell toppnivå, varav någon fungerar som deras rådgivare och mentor.

Universitetens engagemang är utomordentligt viktigt. Pro Futura innebär en långvarig, nära samverkan mellan universiteten och SCAS. Det är universiteten som nominerar kandidater till Pro Futura, och det är där forskarna får sin hemmainstitution. Lärosätena har full frihet att föreslå forskare från hela världen, men begränsad möjlighet att nomineralokala förmågor. Pro Futura ökar på så sätt samspelet med internationell forskning och ger lärosätena chansen att stärka sin rekrytering. I gengäld förbinder lärosätena sig att efter programmet anställa Pro Futura-forskaren på en så kallad tenure track-anställning, det vill säga en tillsvidareanställning.

Pro Futura visar hur karriärvägarna för unga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap kan utformas. Både forskningens intellektuella innehåll och individernas karriär främjas. Men det är nödvändigt att satsa rejält med resurser på varje individ. Till följd av humanisternas och samhällsvetarnas svaga ekonomi och fåtaliga finansieringskällor är detta svårt att åstadkomma utan en ohållbar minskning av antalet verksamma forskare. I samband med forskningspropositionen senare i år har staten ett gyllene tillfälle att satsa fokuserat så att program som Pro Futura kan genomföras i större omfattning än vad som nu är möjligt. En riktad satsning på lovande forskare tidigt i karriären skulle ge enastående möjligheter att profilera Sverige som framstående vetenskapsnation också inom humaniora och samhällsvetenskap.

Göran Blomqvist
VD, Riksbankens Jubileumsfond