Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Glöm inte bort utbildningen!

Forskning och utbildning hör ihop. Utbildning behöver inkluderas i forskningspropositionen. Då kan vi höja kvaliteten på båda verksamheterna och därmed göra Sverige till en ännu starkare industri-, välfärds- och kunskapsnation. Det skriver Sveriges förenade studentkårer inför regeringens kommande forskningsproposition.

Montage av tre porträttbilder, två kvinnor och en man.

Pil Maria Saugmann, Linn Svärd, Simon Edström.

Efter att den högskolepolitiska debatten på senare tid har varit upptagen av frågan om högskoleprovet och coronapandemins inverkan på högre utbildning är det nu dags att ta ett steg tillbaka och tänka långsiktigt. Forskning och högre utbildning hänger ihop på många sätt och om vi skapar stuprör riskerar det att hämma båda verksamheterna. Det är därför mycket viktigt att utbildning inte glöms bort i forsknings- och innovationspropositionen.

Glöm inte bort STRUT

Det har nu gått mer än ett och ett halvt år sedan Styr- och resursutredningen (STRUT) presenterade sin slutrapport. Vår förhoppning är att få se många av förslagen i forskningspropositionen, även om vi hellre sett en sammanhållen högskolepolitisk proposition. Särskilt vill vi belysa vikten av slopad eller minskad betydelse av helårsprestationer och ett samlat eller mer flexibelt anslag för forskning och utbildning.

Helårsprestationer gör studenterna en björntjänst. Det som skulle leda till att lärarna lägger mer tid på att hjälpa studenterna att klara sina kurser fungerar inte i praktiken. När anslagen per student konstant minskar leder det snarare till sänkta krav. Sänkta krav leder i sin tur till lägre pedagogiskt stöd till studenterna, vilket skapar en ond cirkel. Detta riskerar bli särskilt vanligt under pandemin, med fler studenter, större produktivitetsavdrag och en avsaknad på sparade prestationer sedan tidigare år. Helårsprestationer motverkar även breddad rekrytering eftersom lärosäten får ekonomiska incitament att locka dem som kommer från studievana hem.

För att högre utbildning fortsatt ska kunna hålla en hög standard kräver vi att systemet med helårsprestationer tas bort eller får en kraftigt minskad betydelse.

I STRUT föreslås ett samlat anslag för forskning och utbildning. Dessa verksamheter hör ihop och hur lärare och forskare disponerar sin tid borde bestämmas av lärosätenas egna styrsystem, inte av politiker. En del politiker har uttryckt en rädsla för att den ena verksamheten riskerar att äta upp den andra vid vissa lärosäten. Denna risk ska absolut följas upp, men på det stora hela ser vi att fördelarna överväger. Ett samlat anslag möjliggör även mer samverkan med det omgivande samhället. Under en kris som den vi nu befinner oss i är detta viktigare än någonsin. Vi vill därför se ett samlat eller åtminstone ett mer flexibelt anslag till högre utbildning och forskning.

Koppla forskningsansökningar till högre utbildning

Många institutioner och lärare förlitar sig på medel från de statliga forskningsråden för att gå runt. I dagsläget finns ingen given koppling till högre utbildning i de projekt som dessa forskningsråd beviljar. En konsekvens av detta är att många forskningsprojekt rinner ut i sanden istället för att inkorporeras i utbildningen och sedan transfereras till det omgivande samhället via studenterna. Det blir en kortsiktig syn på forskning.

Vi vill se att alla ansökningar måste redogöra för hur det tilltänkta projektet eller dess resultat kan anknyta till en utbildning. Vidare borde pedagogiska meriter vägas in när beslut tas om vilka som ska tilldelas projektmedel. Detta är en kvalitetsfråga för såväl forskningen som den högre utbildningen.

Dimensionering av forskarutbildningen

Vi är mycket oroliga över den statistik som UKÄ presenterade tidigare i år som visar att antalet antagna till landets forskarutbildningar fortsätter sjunka. Detta trots betydligt fler studenter inom grundutbildningen och mer forskningsresurser de senaste 20 åren.

Sedan 1999 har antalet registrerade doktorander per registrerade grundutbildningsstudenter minskat med omkring 30 procent. Sedan 1999 har antalet registrerade doktorander per inflationsjusterad krona till forskning och forskarutbildning minskat med omkring 40 procent. Sedan 2006 har andelen av befolkningen som påbörjade en forskarutbildning senast vid 30 års ålder minskat med 60 procent (från 1,7 procent till 0,7 procent) (UKÄ statistikdatabas 2020). Vi vet inte exakt varför detta sker men förändrade anställningsvillkor och ett kortsiktigt fokus på att rekrytera postdoktorer och professorer har lyfts som möjliga anledningar.

Bristen på forskarutbildade är redan nu ett stort problem inom både humaniora och lärarutbildningen. Risken är stor att det sprider sig till andra utbildningsområden om inte trenden vänder. Vi förväntar oss att den kommande propositionen bemöter detta och kommer med förslag och åtgärder för att åstadkomma ett trendbrott.

Sammanfattningsvis ser vi att mycket kan göras för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Detta kommer höja kvaliteten på hela högskolans verksamhet och i förlängningen bidra till att Sverige blir en ännu starkare industri-, välfärds- och kunskapsnation.

Simon Edström, ordförande Sveriges förenade studentkårer
Linn Svärd, vice ordförande Sveriges förenade studentkårer
Pil Maria Saugmann, ordförande Sveriges förenade studentkårers doktorandkommitté

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 19 mars 2024

Frida Lundmark, Lif

Forskningspolitiken måste stärka branschens konkurrenskraft och utveckla sjukvården. Det kräver samverkan på internationell, nationell och regional nivå inom sektorns alla fält, sk...

Debatt 4 mars 2024

Johan Kuylenstierna, Formas

Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång. Samtidigt behöver den civila beredskapen stärkas, till exempel genom säkrad livsmedelsförsörjning och robust infrastrukt...

Debatt 19 februari 2024

Lars Hultman, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF)

Inrätta fyra myndigheter för forskningsfinansiering varav en med ansvar för forskningsinfrastruktur. Satsa också på forskningsstiftelser, prestationsbaserade basanslag och öronmärk...