Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Samhällsnyttig forskning mer än snabb kommersialisering

Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. Sulf efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.

Kortklippt mörkhårig kvinna med glasögon

Git Claesson Pipping

Hur säkerställer vi att forskningens fulla samhällsnytta realiseras? Medicinsk och teknisk forskning är för de flesta uppenbart nyttig forskning. Därför brukar forskningspropositionerna oavsett partifärg på regeringen innehålla större eller mindre summor till utpekade frågor inom dessa områden. Enligt den politiska logiken visar dessa avsättningar att regeringen lägger resurser på att lösa viktiga samhällsfrågor. Det är naturligtvis en rimlig politisk önskan. Men den snäva definitionen av samhällsnytta och jakten på snabba resultat driver ibland politiker till att definiera forskningens samhällsnytta som forskning på internationell toppnivå inom medicin och andra forskningsfält och forskning som snabbt kan kommersialiseras.

Inställningen är begriplig eftersom politikerna måste kunna visa att skattepengar används väl. Men samhällsnyttig forskning är så mycket mer än forskning som har ett uppenbart värde på kort sikt. All forskning av god kvalitet bidrar till ett bättre samhälle. Det gäller även forskning vars omedelbara nytta inte är synlig. Vetenskapliga upptäckter – från Arkimedes till Einstein, från Hypatia till Marie Curie, från Aristoteles till Chomsky – har kommit till nytta men ibland har det tagit lång tid innan det blivit uppenbart vilken nyttan är eller om det går att använda kunskapen kommersiellt. Och i ett system där forskningsfinansiering är beroende av synlig ”nytta” hade ingen av dessa personer fått möjlighet att bedriva sin forskning. Eller för att ta moderna exempel: utan den systematiska botaniken hade vi inte haft möjlighet att utveckla gentekniken. Utan lingvistiken hade delar av den tidiga utvecklingen av datorer inte varit möjlig.

Poängen är att forskning blir nyttig så småningom, men också att det inte går att förutse när och hur forskningen blir nyttig. Och det är kanske inte med de stora vetenskapliga genombrotten som nyttan kommer utan snarare genom forskning som bygger på genombrotten, eller som i den systematiska botanikens betydelse för gentekniken: helt enkelt genom idogt, mångårigt arbete att kartlägga och utveckla kunskap.

Och eftersom vi inte vet var och när nästa forskningsgenombrott sker eller vad framtiden kräver har Sverige inte råd att ha några större vita fläckar på forskningskartan. Vi måste ha tillräckligt kompetent breddforskning för att kunna ta till oss de forskningsgenombrott som sker i omvärlden oavsett forskningsområde.

Forskningens samhällsnytta handlar också om demokrati. Inte bara den samhällsvetenskapliga forskningen utan alla områden – inklusive humaniora, teologi och konstnärlig forskning – utforskar kritiskt hur olika fenomen fungerar, och den kritiska kunskapen är användbar för samhällsdebatten och för ett bättre samhälle där människor lever tillsammans oavsett kulturella olikheter.

För att kunna realisera forskningens fulla samhällsnytta behövs således ett brett perspektiv på vad samhällsnyttan är. En annan förutsättning är att forskningen kan drivas framåt av att de vetenskapliga argumenten bryts mot varandra, utan att någon behöver vara rädd för att förlora sin anställningstrygghet om man säger emot med goda argument. Därför behövs tillsvidareanställningar och att forskningen bemannas långsiktigt med personal som har olika kompetenser. Det räcker inte med smal excellens i form av enskilda forskare med omfattande publicering och goda kontakter.

Sulf:s vision är helt enkelt ett samhälle där forskningens fulla potential till långsiktig samhällsnytta har realiserats. Vilken forskningsminister kommer att förverkliga den visionen?

Git Claesson Pipping
Förbundsdirektör, Sveriges universitetslärare och forskare, Sulf

Valdebatt

Inför riksdagsvalet hösten 2018 har Curie bjudit in ett antal aktörer i forskarsamhället att ge sin vision av forskningspolitiken under nästa mandatperiod. Hur skulle regeringen kunna skapa bättre villkor för svensk forskning?

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Valdebatt 2018

Inför riksdagsvalet hösten 2018 har Curie bjudit in ett antal aktörer i forskarsamhället att ge sin vision av forskningspolitiken under nästa mandatperiod. Hur skulle regeringen kunna skapa bättre villkor för svensk forskning?

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 8 november 2023

Redaktionen

Han skriver i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap och hur dessa ämnen kan befrukta varandra. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska institutet och speci...

Debatt 23 oktober 2023

Datainstitutet Ymner

En omorganisation från fem till tre myndigheter för forskningsfinansiering förbättrar inte kvaliteten på svensk forskning och innovation. Det oberoende datainstitutet Ymner vill he...

Debatt 3 oktober 2023

Lena Svendsen, IKEM

Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga ...