2013-07-02 Peter Gudmundson, Rektor vid KTH

Samhällsnytta och excellens går hand i hand   

Största möjliga nytta av forskningen i samhället kräver en långsiktig finansiering med satsningar på excellent forskning och resurser att rekrytera de bästa forskarna till Sverige, skriver KTHs rektor Peter Gudmundson. Han lutar sig mot en internationell utvärdering av forskningens samhällsnytta på KTH som tydligt visar att hög akademisk kvalitet ofta går hand i hand med stor nytta.

Peter Gudmundson
Foto: Håkan Lindgren

I ljuset av snabbt växande global konkurrens och begränsade offentliga resurser oroar sig många länder, inklusive Sverige, alltmer över hur man ska kunna upprätthålla sin vetenskapliga excellens, rekrytera forskartalanger samt utbilda nya generationer av kreativa och innovativa forskare.

Det är med detta som bakgrund viktigare än någonsin för oss att förstå den komplexa men centrala roll som universiteten spelar, inte bara i att förbereda studenter för olika yrken utan även i skapandet av ny kunskap som kan komma samhället till nytta. Kunskap som kan ge värdefulla bidrag till och stärka kulturen och näringslivet, samt hjälpa människor att leva produktiva och meningsfulla liv. För att kunna nå högsta möjliga kvalitet är det viktigt att utvärdera den akademiska och samhälleliga nyttan av forskningen.

KTH har genomfört två omfattande utvärderingar av hela sin forskningsbas, den första 2008 och den andra 2012. Redan tidigt i planeringsprocessen kunde vi konstatera att det inte räckte med att studera nyckelindikatorer som mängden vetenskapliga publikationer och citeringar (bibliometri), antal forskare som tar doktorsexamen på KTH och summan av våra externa forskningsmedel. Det ger en ofullständig och obalanserad bild av kvaliteten på den samhällsnytta som forskningen har genererat. Vi kom fram till att kvaliteten och dimensionen av det akademiska avtrycket bäst kunde bedömas med hjälp av internationella expertpaneler, så kallade “peer reviews”. Samma experter granskade även vår forsknings samhälleliga och ekonomiska nytta.

KTH valde att göra utvärderingen (RAE) 2012 utifrån tre breda kategorier; forskningskvalitet, påverkan på och samverkan med samhället samt forskningsmiljön. Den ansatsen följer den modell som nu genomförs i Storbritannien, Research Excellent Framework (REF), men har anpassats efter svenska förhållanden. Samhällsnyttan bevisades genom fallstudier (impact case) där forskarna redogjorde för påverkan, och inverkan, av forskningen på samhället. Vi tror att vår modell kan vara ett viktigt steg mot framtidens kvalitetsbedömningssystem på svenska universitet.

De forskargrupper som presterade bäst i utvärderingen är de som har en god balans mellan produktion av akademiska resultat av hög kvalitet och stor nytta för samhället. Svagheterna som de internationella experterna identifierade på KTH rörde framförallt behov av investeringar i forskningsrelaterad infrastruktur och de mest talangfulla forskarna.

Slutsatsen att skicka vidare till politiker och andra beslutsfattare är att excellent forskning kräver en forskningsinfrastruktur i framkant. Det måste även finnas resurser att systematiskt rekrytera de bästa forskarna. Sverige behöver också en långsiktig finansiering för att främja en livskraftig universitetsforskning. Under Almedalsveckan i Visby tar vi därför tillfället i akt att arrangera ett seminarium på temat ”Hur bedöma nyttan av forskning?”

Sammanfattningsvis, analyser av forskningens samhällsnytta ger värdefull information som kan stärka Sveriges position som kunskapsnation och ge underlag för hur forskningsbidragen bäst bör fördelas. På KTH arbetar vi därför engagerat vidare med att i samverkan med vår omvärld fördjupa och förfina metoderna för utvärdering av hur vår forskning skapar nytta i samhället.

Peter Gudmundson
Rektor vid KTH

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter