2016-04-15 Karin Larsdotter, verksamhetsutvecklare vid Vetenskap & Allmänhet och nationell koordinator för RRI Tools svenska nod

Replik: RRI är en möjlighet och inte ett hot

RRI är inte ett hot mot lärosätenas fria kunskapssökande, utan tvärtom en möjlighet att höja forskningens kvalitet på forskningens egna villkor. Det skriver Karin Larsdotter, Vetenskap & Allmänhet, och nationell koordinator för RRI Tools svenska nod, i en replik på Gustav Nilsonnes debattinlägg om ansvarsfull forskning.

Karin Larsdotter
Foto: Vetenskap & Allmänhet

Begreppet ansvarsfull forskning och innovation, RRI, är ganska okänt i Sverige. Jag är därför väldigt glad att det nu börjar spridas och diskuteras! Grundidén är enkel: För att åstadkomma hållbar utveckling behövs forskning och innovation som bedrivs i dialog med alla berörda.

RRI involverar hela forsknings- och innovationssystemet, men innebär givetvis olika saker för olika aktörer. Vad innebär det i praktiken för forskarna? För en forskare som arbetar med tillämpad forskning är det ganska självklart att dialog med olika intressenter under arbetets gång sannolikt gagnar forskningen. Det innebär dock inte att ”mannen på gatan” därigenom ska avgöra vad forskaren ska forska om, vilket är en vanlig missuppfattning. Olika aktörer behåller sina roller, men dialogen ger ömsesidig förståelse och breddar perspektiven.

Men hur är det för en grundforskare? Tillämpningarna kan ju ligga väldigt långt in i framtiden eller vara helt obefintliga; nyfikenhetsstyrd forskning är en del i mänsklighetens resa mot att upptäcka och beskriva den omvärld vi lever i! Här är, precis som Gustav Nilsonne skriver i sitt inlägg i Curie, öppen tillgång till forskningsresultat och data en central aspekt, som gör att forskaren bidrar till RRI.

En annan tillämpbar RRI-del för alla forskare är dialog om forskning med allmänheten. Det kan handla om frågor som: Vad är forskning? Vad gör en forskare? Vilken roll har forskningen i samhället? Just att involvera allmänheten och att utbilda om forskningsfrågor är viktiga aspekter av RRI. Här genomför Vetenskap & Allmänhet, där jag arbetar, aktiviteter, som exempelvis ForskarFredag och Science cafés.

Mot denna bakgrund ser jag inte hur RRI skulle kunna hota lärosätenas fria kunskapssökande, utan tvärtom att det innebär en möjlighet att höja forskningens kvalitet på forskningens egna villkor.

RRI är ett paraplybegrepp. Förutom de sex aspekter som Gustav Nilsonne nämner, (genusfrågor, öppen tillgång, etik, vetenskaplig utbildning, samverkan med allmänheten och styrning mot RRI), finns ytterligare centrala begrepp. I projektet RRI Tools har vi satt upp mål att sträva mot för forsknings- och innovationsprocesserna:

1. Diversitet och inkludering
2. Framsynthet och reflektion
3. Öppenhet och transparens
4. Lyhördhet och anpassningsbarhet

Olika aktörer, som forskare, civilsamhälle och näringsliv, har olika fokus. Men minsta gemensamma nämnare är att få till stånd en levande dialog om innovationerna, och att alla som är berörda får komma till tals, inte bara de som skriker högst.

Begreppet RRI är ganska nytt, men det kan förklaras och tydliggöras genom goda exempel. Dessa finns samlade i en växande verktygslåda för RRI via EU-projektet RRI Tools. Välkommen att testa

En introduktion av RRI i Sverige gavs av Jeroen van den Hoven, TU Delft, vid VA-dagen om RRI 2014.

Karin Larsdotter
verksamhetsutvecklare vid Vetenskap & Allmänhet, samt nationell koordinator för RRI Tools svenska nod

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Petr Dejmek

    Vilket framsteg! På HC Andersens tid var det bara en skräddare, och nu kan vi snart med EUs hjälp utveckla och skapa en hel ny näringsgren: RRI-industri.

    2016.04.22

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter