2019-01-31 Göran Arrius, ordförande Saco

Risk att STRUT-utredningen hamnar i papperskorgen

Regeringen har gett STRUT-utredningen ett omöjligt uppdrag. Man har inte fått direktiv att komma fram till en styrmodell som bygger på samsyn om hur kvaliteten ska stärkas vid högskolorna. Då kan utredningen likaväl kastas i papperskorgen, skriver Saco:s ordförande Göran Arrius.

Göran Arrius

Regeringen har målat in utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten i ett hörn. Bland annat tillåter inte direktiven dem att föreslå förändringar av de ekonomiska ramarna. För att kunna förbättra resursanvändningen och utbildningarnas kvalitet i högskolan måste frågan belysas. Om inte utredaren lyfter blicken och föreslår förändringar av ramarna i slutbetänkandet kan utredningen likaväl kastas i papperskorgen.

 Utredningen har haft nästan ett och ett halvt år på sig att ta fram förslag till ett nytt resursfördelningssystem i högskolan. Hittills har utredningen föreslagit olika styrmedel utan att diskutera tänkbara konsekvenser av förslagen eller hur de kan påverka varandra. Det går inte att bedöma hur förslagen sammantaget kan bidra till ökad kvalitet och effektivitet i högskolan. Inte heller på vilket sätt utredningens förslag är bättre än det system vi har idag. Snarare verkar det leda till mer byråkrati, något som högskolan minst av allt behöver.

För att styrningen ska bli ändamålsenlig måste valet av styrform utgå från högskolans krav och uppdrag. Dessa är många, spretiga och i vissa fall motstridiga. Skälet till det är att högskolan i allt större utsträckning av olika regeringar har använts för att lösa olika typer av problem inom många politikområden. Lärosätena har ålagts särskilda uppgifter, oftast i form av mål eller uppdrag i årliga regleringsbrev. Inte alltid har det tillkommit några extra resurser. Istället har de utförts på bekostnad av högskolans kärnuppgifter. Det har bidragit till att skapa stuprör i styrningen av högskolan. Dessutom har den formen av styrning skapat oförutsägbarhet och kortsiktighet i högskolans verksamhet.

Detta avspeglas också i direktivet till utredningen där föreslaget på ett styr- och resurstilldelningssystem inte bara ska ge lärosäten förutsättningar att klara sina kärnuppgifter – det ska också bidra till att främja deras särart, innovation, kompetensförsörjning, mobilitet, breddad rekrytering och jämställdhet (för att nämna några exempel). Utredningen har dessutom ingen möjlighet att föreslå förändringar av de ekonomiska ramarna. Regeringen har gett utredningen ett omöjligt uppdrag.

En resursutredning måste självklart få diskutera ersättningsnivåer. De flesta ser ju behoven av höjd ersättning per studerande på grundnivå och avancerad nivå, mer resurser med fler uppdrag och avskaffande av produktivitetsavdrag. Detta är faktorer som är helt avgörande för högskolans verksamhet men som regeringen inte vill att utredningen ska granska.

För att ett ändamålsenligt styr- och resurstilldelningssystem ska komma till stånd gäller det för utredningen att lyfta blicken från direktiven och problematisera utifrån hur kvalitet i högskolans verksamhet kan stärkas. Utredningen kan då behöva komma med förslag som inte ingår i direktiven men som faktiskt är avgörande för att uppnå stärkt kvalitet.

En trovärdig styrning kännetecknas av en samsyn på vad som ska åstadkommas samt en tillit till hur det ska uppnås. Denna utredning har tyvärr inte fått direktiv att komma fram till en sådan styrmodell. Om det slutliga förslaget inte tar höjd för detta, trots direktiven, befarar vi att även denna utredning läggs i papperskorgen. Saco kräver att nytillträdda ansvarig minister Matilda Ernkrans inser allvaret. Svensk högskoleutbildning behöver en långsiktig och välfinansierad bas att stå på, fritt från politisk detaljstyrning samt att lärarnas och forskarnas tid ska gå till undervisning istället för byråkrati.

Göran Arrius
Ordförande Saco

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter