2013-10-21 Veronica Bjurulf, undervisningsråd på Skolverket

Replik: Så såg urvalsprocessen ut för nytt ämnesdidaktiskt centrum

Skolverkets undervisningsråd Veronica Bjurulf förklarar hur urvalsprocessen gått till, i en replik till Ann-Marie Mårtensson-Pendrill, föreståndare för nationellt resurscentrum för fysik, som kritiserar Skolverkets process för förslaget till nytt ämnesdidaktiskt centrum inom naturvetenskap och teknik.

Veronica Bjurulf
Foto: Skolverket

Den 27 juni fick Skolverket i uppdrag att till den 1 oktober lämna förslag till Utbildningsdepartementet på ett eller högst två lärosäten som ska starta nytt ämnesdidaktiskt centrum inom naturvetenskap och teknik.

Genom att samla verksamheterna i ett ämnesdidaktiskt centrum bedömer regeringen att det ska leda till synergieffekter mellan de fyra ämnena. Det nya centrumet ska stimulera den ämnesdidaktiska forskningen inom naturvetenskap och teknik och sprida forskningsresultat. Skolverket tog efter samråd med Vetenskapsrådet fram sex kriterier för vad som skulle krävas för att bli ett ämnesdidaktiskt centrum och publicerade dessa på Skolverkets hemsida. I arbetet med att bedöma de fem ansökningar som inkom tog Skolverket hjälp av fyra oberoende forskare från Danmark, Finland och Norge.

Ann-Marie Mårtensson-Pendrill som är föreståndare för Nationellt resurscentrum för fysik kritiserar i Curie Skolverkets urvalsprocess i ärendet på tre punkter.

Rapporten publicerades samma dag

När det gäller handläggningen publicerades rapporten på Skolverkets hemsida samma dag som Mårtensson-Pendrill begärde ut rapporten. Det svar som Mårtensson-Pendrill fick den 1 oktober var således att rapporten skulle finnas tillgänglig på Skolverkets hemsida samma dag.

Forskarna skulle få fokusera på bedömningen

Vad beträffar öppenheten i beslutsprocessen valde Skolverket att inte namnge forskarna så att de skulle kunna genomföra arbetet utan att riskera att bli kontaktade av de sökande. Tiden var knapp och Skolverket bedömde att de var tvungna att kunna fokusera på uppgiften. Det handlade också om att undanröja risken för eventuell kontakt forskarna emellan för att säkerställa att de gjorde oberoende bedömningar.

Risk för jäv

Angående interbedömarreliabiliteten valde Skolverket att tillfråga professorer och docenter mot bakgrund av att de skulle ha en gedigen utbildning och erfarenhet inom naturvetenskap och teknik alternativt matematik. Många av ämnesdidaktikerna i de nordiska länderna har anknytning till de svenska lärosätena varför jävsfrågan påverkade möjligt deltagande inom denna grupp av forskare.

Om tiden hade tillåtit hade det varit önskvärt att samtala med de nordiska forskarna för att öka interbedömarreliabiliteten med avseende på definitionen av bedömningskriterierna. Det Skolverket istället gjorde var att formulera vägledande frågor. Forskarna fick också länkar till de befintliga nationella resurscentrumens hemsidor som stöd för sina bedömningar.

Stor tidspress

Sammantaget kan sägas att arbetet har skett under stor tidspress. Skolverkets bedömning är att alla inblandade parter har arbetat på ett utifrån den begränsade tidsramen föredömligt sätt.

Veronica Bjurulf
Undervisningsråd, Skolverket