Vi som forskar inom tjänstesektorn har ett ansvar för att inte förstärka ojämlika strukturer, skriver Anna Fyrberg Yngfalk, Karlstads universitet. MeToo öppnar för reflektion kring vår roll.

Vad som behövs är ett starkare etos i forskarsamhället där vi i stället för att räkna pinnar erkänner att sakkunniggranskning handlar om att bedöma kvalitet. Det skriver Gustaf Nelhans, lektor i Biblioteks och informationsvetenskap, i en replik till Dan Larhammar.

Syftet med open access är gott, men är det försvarbart att tvinga forskare att betala höga avgifter för att få sina forskningsresultat fritt tillgängliga? Det undrar Dan Larhammar, Uppsala universitet. Mängder av oseriösa tidskrifter har uppstått i samband en förenklad elektronisk publicering.

Ungefär 12 procent av forskningsfinansieringen kommer via privata donationer. Men regelverket är snårigt. Nu föreslår fem rektorer olika sätt att tydliggöra när det är tillåtet för svenska lärosäten att ta emot en donation och inte.

Pam Fredmans utredning om styrning av lärosäten förslår en gemensam pengapåse för utbildning och forskning. Det är bra, men ger ingen lösning på den strukturella snedfördelningen av utbildningsresurser till humaniora och samhällsvetenskap, skriver Humtank.

Från och med den 1 april har alla som anställs som biträdande universitetslektor rätt att prövas för befordran till universitetslektor. Därför brådskar det att bestämma vilka kriterier som ska gälla. Sveriges unga akademi har förslag på hur det skulle kunna se ut.

Vetenskapsrådet har numera fyraåriga projektbidrag – men en ökad långsiktighet ger lägre beviljandegrad, skriver Lars Kloo, Vetenskapsrådet, i en replik till Fysikersamfundets partikelsektion. Angående återkoppling kan en finansiär inte ge råd till sökande och samtidigt göra en oberoende utvärdering av ansökan.

Är miljörörelser bättre skickade att bedöma risker med GM-grödor än landets främsta forskare inom fältet? Det frågar sig Torbjörn Fagerström och Jens Sundström med anledning av att officiella Svanen-märkningen lyssnar mer på GMO-kritiska rådgivare.

Det är inte konstigt att bara var fjärde professor i Sverige är en kvinna idag, mot bakgrund av de trakasserier och den diskriminering som kvinnor utsätts för i akademin. Framtidens akademiska kultur måste fördela makt mer jämnt mellan könen. Det är också en försäkring mot framtida metoo-vittnesmål, skriver forskaren Julia Uddén.