Docenttiteln behövs för att markera vetenskaplig kompetens, menar Gerd V. M. Haverling, professor i latin, vid Uppsala universitet. I debatten kring docentrollen i Curie, som har uppmärksammats av flera skribenter, ger hon en historisk tillbakablick.
Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping, vänder sig mot Peter Hambäcks bild att docentrollen inte har någon funktion. Tvärtom är den en viktig kvalitetskontroll på universitet och högskolor. Däremot behövs en översyn av riktlinjerna för docentkraven, menar han.
Docenttiteln fyller inte någon reell funktion vid universiteten. Att helt avskaffa titeln vore bättre än att ha en byråkratisk, centraliserad docentbefordran, skriver Peter Hambäck, professor vid Stockholms universitet i en replik. Det går utmärkt att bedöma meriter även utan docenttitel.
Det är inte bara de formella riktlinjerna som skiljer sig åt vid docentbefordran. Även när det gäller faktiska vetenskapliga meriter är det stor skillnad mellan ämnen och mellan lärosäten, enligt en pilotstudie som statsvetarna Douglas Brommesson och Gissur Erlingsson gjort. För att göra den här processen mer rättssäker, efterlyser forskarna ett nationellt koordinerat system.
Nils Dahlbäck, professor i kognitionsvetenskap i Linköping, vänder sig mot Peter Hambäcks bild att docentrollen inte har någon funktion. Tvärtom är den en viktig kvalitetskontroll på universitet och högskolor. Däremot behövs en översyn av riktlinjerna för docentkraven, menar han.
Docenttiteln behövs för att markera vetenskaplig kompetens, menar Gerd V. M. Haverling, professor i latin, vid Uppsala universitet. I debatten kring docentrollen i Curie, som har uppmärksammats av flera skribenter, ger hon en historisk tillbakablick.
Docenttiteln fyller inte någon reell funktion vid universiteten. Att helt avskaffa titeln vore bättre än att ha en byråkratisk, centraliserad docentbefordran, skriver Peter Hambäck, professor vid Stockholms universitet i en replik. Det går utmärkt att bedöma meriter även utan docenttitel.
Det är inte bara de formella riktlinjerna som skiljer sig åt vid docentbefordran. Även när det gäller faktiska vetenskapliga meriter är det stor skillnad mellan ämnen och mellan lärosäten, enligt en pilotstudie som statsvetarna Douglas Brommesson och Gissur Erlingsson gjort. För att göra den här processen mer rättssäker, efterlyser forskarna ett nationellt koordinerat system.
