Utbrändhet och ohälsa har ökat kraftigt bland forskare under coronapandemin. Men pandemin är snarare en katalysator i sammanhanget, inte en orsak. Om vi inte är tydliga med det riskerar vi att de verkliga skälen till problemen, till exempel otrygga anställningar, sopas under den politiska mattan. Det skriver Johanna Hedlund, doktorand vid Stockholm Resilience Centre.

Betona forskningskommunikationens mångfald och ta hänsyn till vetenskapliga rön inom skrivforskning. Det skriver forskare och lärare från Chalmers i ett inlägg om Vetenskapsrådets nya satsning på att utbilda doktorander i ämnet.

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet.

Viss kunskap behöver inte bli något annat än just kunskap/vetande – den är viktig för samhället ändå. Men sådan kunskap som kan omvandlas till nytta, den bör också göras nyttig. Det skriver Joakim Amorim, programchef på Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Vi ser stora risker med förslagen i utredningen “Innovation som drivkraft – från forskning till nytta”. Om de genomförs innebär det paradoxalt nog en överhängande risk för att Sverige på sikt kommer att få färre och mindre banbrytande innovationer. Det skriver företrädare för Sveriges unga akademi.

Över hälften av doktoranderna i vår undersökning ”Hur mår doktoranden?” uppger att de inte vet vem som ansvarar för frågor som rör deras anställningsvillkor, arbetsmiljö, lönesättning, medarbetarsamtal etcetera. Det är en siffra som skulle te sig fullkomligt osannolik på de flesta andra arbetsplatser. Det skriver företrädare för fackförbundet ST och Sveriges Förenade Studentkårer som efterlyser större tydlighet kring vem som är ansvarig för de forskarstuderandes anställning.

För att akademin inte ständigt ska behöva anpassa sig efter politiska intressen, eller krampaktigt försvara sina ideal, måste våra samtal om samverkan grunda sig på forskning i stället för på åsikter och känslor. På så vis kan vi också bättre bidra till relevans och samhällsnytta. Det skriver tre forskare från företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Trots talet om att om att akademisk frihet ska gälla allt i lärosätenas verksamhet verkar regeringen anse att den högre utbildningen ska styras och hanteras på andra sätt än forskningen. Men akademisk frihet är lika viktig inom utbildningen, skriver Ingemund Hägg, professor emeritus i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

Proaktiv cybersäkerhet bör vara en självklar punkt på varje universitetslednings agenda. Att skydda sig mot cyberattacker och samtidigt bibehålla sin öppenhet är svårt, men med ett systematiskt säkerhetsarbete är det möjligt. Det skriver Ingegerd Wirehed och Heiko Herwald från Lunds universitet.