Bo Malmberg kritiserar användandet av osäker statistik i debattartikeln ”Lägg ner forskningsrådet för universitetens bästa” i DN. Ulf Sandström, en av dem som skrev debattartikeln, menar dock att redan en svagt negativ korrelation mellan typ av finansiering och effektivitet pekar mot att forskningsrådens stöd i sig inte leder till bättre forskning.

Bo Malmberg reagerar på bristande dataunderlag i en debattartikel i DN. Om man som forskare skriver en debattartikel som får rubriken ”Lägg ner forskningsråden för universitetens bästa”, är det centralt att den evidens man hänvisar till går att lita på, skriver han.

Lyft goda exempel och visa att ni menar allvar med att prioritera forskningskommunikation redan under forskarutbildningen. Det skriver doktoranden Anna Ilar, vice ordförande för Sulf, i en uppmaning till landets lärosäten.

Forskare har ett särskilt ansvar i klimatfrågan, menar Emma Kritzberg vid Lunds universitet. Hon är en av dem som verkat för vegetariskt som standardval vid biologiska institutionen.

I dag finns det 36 statliga universitet och högskolor i Sverige. Av dem har hela 25 rätt att utfärda examina inom forskarutbildning. Det är på tok för många och det urholkar kvaliteten på den akademiska forskningen, skriver doktoranden Filip Bergqvist.

Naturvetenskap är ofta normen när forskning beskrivs i populärkultur. Enligt en studie från Vetenskap & Allmänhet har förtroendet för humaniora som forskningsområde länge varit lågt – främst för att folk saknar uppfattning om ämnet.

Att mäta forskningens genomslag kan uppmuntra opportunism och kortsiktighet och därmed leda till sänkt kvalitet, skriver Sven Widmalm och Maria Ågren. Om Sverige inför ett system för att mäta samverkan behöver forskarsamhället tänka i nya banor, och hänsyn måste tas till utbildningens grundläggande betydelse för genomslag.

Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet, håller med Fanny Forsberg Lundell om att skiljelinjen mellan forskarroll och aktivistroll måste vara tydlig. Men hennes ”forskningsargument” är gripet ur luften, skriver han i en replik. Det finns ingen samsyn inom andraspråksforskningen om tiden det tar att uppnå en viss språknivå.

Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutet, är oroad över att så få ser en karriär inom forskning. Här listar han nyckelfaktorer för att stärka forskningens attraktionskraft.