Jag håller inte med Malmaeus och Sandström om att den neoklassiska ekonomiska teorin kommer till korta i frågor om hushållning av naturresurser. Utifrån centrala resonemang om hur marknadsmekanismerna fungerar kan vi argumentera för vad som krävs för att tvinga fram en lägre användning av sådana naturresurser som orsakar klimatförändringar, skriver nationalekonomen Per Krusell.

Inom akademin finns en föreställning om att forskning som bedrivs på universitet och högskolor är så speciell att det motiverar de avsevärt sämre anställningsvillkor som råder där jämfört med de som finns för forskare inom det privata näringslivet. Men argumenten för fasta anställningar inom akademien är lika giltiga som inom näringslivet, skriver Josefin Utas, forskningsutredare vid Sveriges Ingenjörer.

Hållbar tillväxt är visionen som Tillväxtverket arbetar utifrån för att ge sitt bidrag till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det här är en omöjlighet skriver Mikael Malmaeus i sina debattinlägg i Curie. Vi ser hållbar tillväxt som en fråga om förändringsförmåga. Vi vill uppmana till att fokusera på vad tillväxt är och har varit. Och fundera på vad den skulle kunna vara!  

Flera av de förslag som presenteras i Kungl. Vetenskapsakademiens rapport ”Fostering breakthrough research: A comparative study”  går hand i hand med Sacos forskningspolitik. Men i det akademiska ledarskap som Öquist och Benner efterlyser måste också arbetsvillkoren vara centrala, menar Göran Arrius och Emelie Lilliefeldt, ordförande resp. utredare vid Saco.

Enligt Mikael Malmaeus kan ekonomisk tillväxt bara ske genom ökad resursanvändning. Forskningen visar annorlunda. Men för att åstadkomma tillväxt utan mer resurser måste samhällsstrukturerna uppmuntra till såväl utveckling som spridning av innovationer.

Christian Sandström (12/12) bemöter mitt inlägg från den 4/12 där jag hävdar att den ekonomiska vetenskapen är illa rustad för en hållbar utveckling. Även om Sandström inte själv är ekonom så illustrerar han min poäng, skriver miljöforskaren Mikael Malmaeus.

Det behöver inte råda någon motsättning mellan miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt. Men för att förena dessa två krävs mer insikt i vilka problem de företag möter som idag introducerar gröna teknologier. Vi behöver ta reda på hur kapitalmarknader kan stimulera nya företag och bättre förstå samspelet mellan miljöregleringar och miljöinnovationer. Med mer kunskap om innovationsprocesser på såväl företags- som samhällsnivå kan vi bereda väg för en hållbar utveckling, skriver Christian Sandström, tekn dr på Ratio.

Ekonomisk tillväxt hyllas i samma andetag som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling. Ofta beskrivs ekonomisk tillväxt som en förutsättning för att lösa miljöproblemen. Men hållbar tillväxt är ett begrepp som snubblar på sin egen omöjlighet. Det är dags för de ekonomiska vetenskaperna att på allvar intressera sig för det som är kärnan i deras ämne – hushållning, skriver miljöforskaren Mikael Malmaeus.

Samverkan över partigränser för att åstadkomma en långsiktig forskningspolitik. Samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor för att gynna hållbar ekonomisk tillväxt. Stöd till unga forskare och en jämställdhetsbonus för lärosäten som förbättrar jämställdheten. Så vill Socialdemokraterna vitalisera svensk forskning, skriver Thomas Strand (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, med anledning av att regeringen presenterat sin forsknings- och innovationsproposition.

Ny kunskap är en förutsättning för att lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Därför är forskningens framtid en ständigt aktuell fråga, inte bara i dessa forskningspropositionstider. En levande strategi för livsvetenskap med patienten i centrum är nödvändig. Det skriver Anne Carlsson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.