Svensk forskning har god bredd men spetsen är för trubbig, skriver utbildningsministern på Dagens Nyheters debattsida. För industrin är spetsen inom akademisk grundforskning en förutsättning för långsiktig utveckling i Sverige. Det menar Maria Åstrand på Sandvik Coromant R&D.

Utan ett reformerat kvalitetsbegrepp och tydliga karriärvägar riskerar regeringens planerade elitsatsningar att konservera snarare än revolutionera forskningen. Långsiktighet – inte tillfälliga satsningar – är grogrunden för djärv och nyskapande vetenskap. Det menar Christian Broberger och Annette Granéli, ordförande respektive vice ordförande i Sveriges unga akademi.

Jan Björklund har aviserat nya medel som ska stärka eliten inom forskningen. Olof Hallonsten, som är fil dr i forskningspolitik och verksam vid Göteborgs universitet, efterlyser mer insikt i forskningspolitiken. Om man är ute efter snabbare och tydligare resultat som kan göras nyttig, varför gör man då satsningar som i praktiken gynnar de med enbart bevisad inomvetenskaplig skicklighet?

En helt avgörande faktor för att nå hög kvalitet i forskningen är förmågan att rekrytera högt kvalificerade forskare. Spetsforskningsprogrammet Pro Futura visar hur karriärvägarna för unga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap kan utformas så att både forskningens intellektuella innehåll och individernas karriär främjas. 

Det bör vara tillåtet att samla in data för framtida forskning som inte är närmare specificerad. Förutsatt att forskarna inhämtat ett brett samtycke och att hanteringen av data sker på ett säkert sätt. Det skriver Pär Segerdahl i ett debattinlägg om LifeGene och Svensk Nationell Datatjänst.