Flera av de förslag som presenteras i Kungl. Vetenskapsakademiens rapport ”Fostering breakthrough research: A comparative study”  går hand i hand med Sacos forskningspolitik. Men i det akademiska ledarskap som Öquist och Benner efterlyser måste också arbetsvillkoren vara centrala, menar Göran Arrius och Emelie Lilliefeldt, ordförande resp. utredare vid Saco.

Enligt Mikael Malmaeus kan ekonomisk tillväxt bara ske genom ökad resursanvändning. Forskningen visar annorlunda. Men för att åstadkomma tillväxt utan mer resurser måste samhällsstrukturerna uppmuntra till såväl utveckling som spridning av innovationer.

Christian Sandström (12/12) bemöter mitt inlägg från den 4/12 där jag hävdar att den ekonomiska vetenskapen är illa rustad för en hållbar utveckling. Även om Sandström inte själv är ekonom så illustrerar han min poäng, skriver miljöforskaren Mikael Malmaeus.

Det behöver inte råda någon motsättning mellan miljöhänsyn och ekonomisk tillväxt. Men för att förena dessa två krävs mer insikt i vilka problem de företag möter som idag introducerar gröna teknologier. Vi behöver ta reda på hur kapitalmarknader kan stimulera nya företag och bättre förstå samspelet mellan miljöregleringar och miljöinnovationer. Med mer kunskap om innovationsprocesser på såväl företags- som samhällsnivå kan vi bereda väg för en hållbar utveckling, skriver Christian Sandström, tekn dr på Ratio.

Ekonomisk tillväxt hyllas i samma andetag som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling. Ofta beskrivs ekonomisk tillväxt som en förutsättning för att lösa miljöproblemen. Men hållbar tillväxt är ett begrepp som snubblar på sin egen omöjlighet. Det är dags för de ekonomiska vetenskaperna att på allvar intressera sig för det som är kärnan i deras ämne – hushållning, skriver miljöforskaren Mikael Malmaeus.

Samverkan över partigränser för att åstadkomma en långsiktig forskningspolitik. Samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor för att gynna hållbar ekonomisk tillväxt. Stöd till unga forskare och en jämställdhetsbonus för lärosäten som förbättrar jämställdheten. Så vill Socialdemokraterna vitalisera svensk forskning, skriver Thomas Strand (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, med anledning av att regeringen presenterat sin forsknings- och innovationsproposition.

Ny kunskap är en förutsättning för att lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Därför är forskningens framtid en ständigt aktuell fråga, inte bara i dessa forskningspropositionstider. En levande strategi för livsvetenskap med patienten i centrum är nödvändig. Det skriver Anne Carlsson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

Sverige behöver en långsiktig strategi för medicinsk forskning och för att de nya rönen ska bli till nytta inom sjukvården. För att lyckas borde vi dra lärdom av Storbritanniens arbete med en nationell strategi för life science. Det menar Anna Nilsson Vindefjärd som är generalsekreterare för stiftelsen Forska!Sverige.

Andreas Åkerlund kritiserar Naturvetarnas undersökning om forskarrörlighet för att inte belysa hela bilden. I replik från Naturvetarna skriver utredare Sofie Andersson och Frida Lawenius, chef för kommunikation och samhälle på Naturvetarna att Åkerlunds påstående understryker det faktum att det finns allvarliga brister i det svenska forskningssystemet. Andra deltagare i debatten om forskarrörlighet i Curie är Sulf och Vetenskapsrådet.

För att kunna hävda att svenska forskare rör på sig för lite, särskilt internationellt, krävs bättre kartläggning än Naturvetarnas undersökning ”Jag kan inte men andra borde”. Kartläggning av mobilitet måste baseras på andra kriterier än endast byte av arbetsplats. Det skriver Andreas Åkerlund, historieforskare som just nu är Wenner-Gren postdoktor vid Universidad Nacional de Rosario, Argentina. Tidigare inlägg i debatten om mobilitet har skrivits av representanter för Naturvetarna, Sulf och Vetenskapsrådet.