Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.
Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.
Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens främsta forskningsländer, skriver generaldirektör Sven Stafström.
Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för forskarna i dessa länder. Det menar Lynn Kamerlin, Uppsala universitet, och Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola.
Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till samverkan och genomslag internationellt. Det skriver 133 samhällsvetare och humanister vid svenska lärosäten i ett öppet brev om Plan S.
Sveriges unga akademi är starkt kritiska till Plan S för att uppnå öppen tillgång till forskningen. De vill hellre se ett nytt publiceringssystem som främjar kvalitet och har stöd i vetenskapssamhället – inte minst hos den yngre generationen, skriver de i ett öppet brev om Plan S till EU-kommissionen, Science Europe, regeringar och forskningsfinansiärer inom EU.
Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.
Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.
Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens främsta forskningsländer, skriver generaldirektör Sven Stafström.
Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens främsta forskningsländer, skriver generaldirektör Sven Stafström.
Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.
Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.
Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.
Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.
Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.
Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?
Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.
Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.
En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.
Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.
Lärosätenas förmåga att utveckla strategier och profiler behöver öka samtidigt som akademiska forskares rätt att själva formulera sin forskning är central. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har stora förväntningar på styr- och resursutredningen, och vill gärna se försök när det gäller överenskommelser mellan stat och enskilda lärosäten.
Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.
Alla samhällsfrågor har en humanistisk dimension. Därför uppmanar Tankesmedjan Humtank de politiska partierna att formulera en tydlig och livskraftig humaniorapolitik. Det kommer att vara avgörande för framtiden, menar de.
Den 9 september går vi till valurnorna – många av oss med en världsbild som inte stämmer med verkligheten. Det måste vi göra någonting åt, skriver Cissi Askwall, Vetenskap & Allmänhet. Ett sätt är att få politikerna att redogöra för grunderna för sina förslag, är att fråga dem Hur vet du det?
Kreativitet, nytänkande och hög kvalitet. För att nå dit måste fokus ligga på attraktiva miljöer med tydliga karriärvägar, god arbetsmiljö och stor autonomi för forskare och lärare, skriver Sveriges unga akademi. Annars riskerar lärosätena att skena iväg som Långbens husvagn på campingsemestern.
Den framtida politiken måste präglas av två saker. Långsiktighet och ökade basanslag, skriver Saco och Sulf i en gemensam debattartikel inför valet. Det finns en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat.
En trygg anställning är lika viktig för forskare som för alla andra på svensk arbetsmarknad, skriver Naturvetarna. Avsaknaden av trygghet och långsiktighet drabbar både medarbetarna och kvaliteten i forskning och undervisning.
Det är genom grundforskningen vi får de stora genombrotten som leder till förbättrade livsvillkor. Huvuduppgiften för universitet och högskolor måste även i framtiden vara att bedriva forskning och utbildning av högsta kvalitet, till långsiktig nytta för samhället. Det skriver Hans Ellegren, ordförande i Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Samhällsnyttan av forskning är mycket större än bara snabb kommersialisering. SULF efterlyser i riksdagsvalet en forskningspolitik som förverkligar forskningens långsiktiga potential. Vägen dit går genom forskningsbredd och tillsvidareanställningar.
