Proaktiv cybersäkerhet bör vara en självklar punkt på varje universitetslednings agenda. Att skydda sig mot cyberattacker och samtidigt bibehålla sin öppenhet är svårt, men med ett systematiskt säkerhetsarbete är det möjligt. Det skriver Ingegerd Wirehed och Heiko Herwald från Lunds universitet.

Om forskning ska vara samhällsrelevant måste den också ägna sig åt hur vi kommer dit vi borde vara. Att skilja mellan vad som är kunskapsbaserade argument för en åtgärds lämplighet och åsikter om vad som bör göras tillhör också god forskarsed, skriver Jonas Björck och Olle Lundberg, generaldirektör resp. huvudsekreterare för Forte i en replik på Vetenskapsrådets inlägg om debattklimatet i forskarsamhället.

Att på vetenskaplig grund ifrågasätta resultat ska inte blandas ihop med diskussionen om vilka vägval som bör göras i ljuset av resultaten. För att få ett sunt debattklimat forskare emellan behövs en större medvetenhet om skillnaden mellan dessa båda uppgifter. Det skriver Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet och Bengt Brülde, ordförande i Vetenskapsrådets expertgrupp för etik.

Fler finansiärer borde hitta sätt att finansiera forskare som sökt bidrag från ERC men som trots högsta betyg inte fått medel. ERC-bedömningarna är en garantistämpel på hög vetenskaplig kvalitet. Genom att återvinna dem kan vi bevilja stöd till framtida forskningsledare och samtidigt sporra fler forskartalanger att söka ERC-bidrag, skriver representanter för stiftelsesamarbetsprojektet Swedish Foundations’ Starting Grant.

Det behövs en permanent nationell struktur som vid kriser och andra oförberedda situationer har till uppgift att rekrytera forskare och experter med rätt kompetens. För att tidigt fånga upp behoven av vetenskaplig rådgivning bör den ha regelbunden kontakt med regeringen. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström i en replik på Jonas Björcks inlägg.

I tider av kris har expertmyndigheter en viktig roll att bistå politiken med vetenskapligt grundade underlag så att rätt beslut kan fattas. Inom den svenska statsförvaltningen finns idag en stor möjlighet till vetenskaplig rådgivning. Det skriver Jonas Björck, generaldirektör för Forte.

Sverige tappar mark till de ledande forskningsnationerna och den högre utbildningens kvalitet har successivt försämrats under flera decennier. Anledningarna till den olyckliga utvecklingen är flera, men ett av huvudproblemen är ett bristfälligt och svårmanövrerat akademiskt ledarskap. För att vända den negativa utvecklingen behövs kloka och beslutsamma ledare som vågar stå emot jantelagen, skyddar akademisk frihet, återupprättar undervisningens kvalitet och formulerar vassa forskningsstrategier. Det menar Sveriges unga akademi.