Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till samverkan och genomslag internationellt. Det skriver 133 samhällsvetare och humanister vid svenska lärosäten i ett öppet brev om Plan S.
Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer sig Lärarförbundets vetenskapliga råd nu bakom Plan S.
Sveriges unga akademi är starkt kritiska till Plan S för att uppnå öppen tillgång till forskningen. De vill hellre se ett nytt publiceringssystem som främjar kvalitet och har stöd i vetenskapssamhället – inte minst hos den yngre generationen, skriver de i ett öppet brev om Plan S till EU-kommissionen, Science Europe, regeringar och forskningsfinansiärer inom EU.
Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för forskarna i dessa länder. Det menar Lynn Kamerlin, Uppsala universitet, och Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola.
Det är inte alltid så lätt att skilja på vetenskapliga resultat och värderingar när forskare gör inlägg i debatten. Ibland kan inte ens forskarna det själva, menar Fanny Forsberg Lundell, Stockholms universitet.
Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet, håller med Fanny Forsberg Lundell om att skiljelinjen mellan forskarroll och aktivistroll måste vara tydlig. Men hennes ”forskningsargument” är gripet ur luften, skriver han i en replik. Det finns ingen samsyn inom andraspråksforskningen om tiden det tar att uppnå en viss språknivå.
När slutar forskaren att vara just forskare? Är det när resultaten publicerats? Om forskaren ska få samhället att känna till resultaten blir den då lobbyist? Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz menar att den som ser behov av förändring bör påverka.
När slutar forskaren att vara just forskare? Är det när resultaten publicerats? Om forskaren ska få samhället att känna till resultaten blir den då lobbyist? Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz menar att den som ser behov av förändring bör påverka.
Kenneth Hyltenstam, Stockholms universitet, håller med Fanny Forsberg Lundell om att skiljelinjen mellan forskarroll och aktivistroll måste vara tydlig. Men hennes ”forskningsargument” är gripet ur luften, skriver han i en replik. Det finns ingen samsyn inom andraspråksforskningen om tiden det tar att uppnå en viss språknivå.
Det är inte alltid så lätt att skilja på vetenskapliga resultat och värderingar när forskare gör inlägg i debatten. Ibland kan inte ens forskarna det själva, menar Fanny Forsberg Lundell, Stockholms universitet.
Sveriges unga akademi är starkt kritiska till Plan S för att uppnå öppen tillgång till forskningen. De vill hellre se ett nytt publiceringssystem som främjar kvalitet och har stöd i vetenskapssamhället – inte minst hos den yngre generationen, skriver de i ett öppet brev om Plan S till EU-kommissionen, Science Europe, regeringar och forskningsfinansiärer inom EU.
Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer sig Lärarförbundets vetenskapliga råd nu bakom Plan S.
Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till samverkan och genomslag internationellt. Det skriver 133 samhällsvetare och humanister vid svenska lärosäten i ett öppet brev om Plan S.
Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för forskarna i dessa länder. Det menar Lynn Kamerlin, Uppsala universitet, och Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola.
Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.
Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.
Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens främsta forskningsländer, skriver generaldirektör Sven Stafström.
Forskning ska vara öppen och fritt tillgänglig. Men den plan för open access som i dagsläget elva europeiska länder står bakom går för långt och kan få allvarliga konsekvenser för forskarna i dessa länder. Det menar Lynn Kamerlin, Uppsala universitet, och Pernilla Wittung Stafshede, Chalmers tekniska högskola.
Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer sig Lärarförbundets vetenskapliga råd nu bakom Plan S.
Öppet tillgänglig forskning främjar kunskapsutbyte och är en viktig byggsten i det demokratiska samhället. Men en för snabb övergång till open access i enlighet med Plan S riskerar att undergräva både forskningens kvalitet och svenska forskares möjligheter till samverkan och genomslag internationellt. Det skriver 133 samhällsvetare och humanister vid svenska lärosäten i ett öppet brev om Plan S.
Sveriges unga akademi är starkt kritiska till Plan S för att uppnå öppen tillgång till forskningen. De vill hellre se ett nytt publiceringssystem som främjar kvalitet och har stöd i vetenskapssamhället – inte minst hos den yngre generationen, skriver de i ett öppet brev om Plan S till EU-kommissionen, Science Europe, regeringar och forskningsfinansiärer inom EU.
Det vore önskvärt om Vetenskapsrådet öppet kunde redovisa de oberoende studier som visar att mer externa medel är vägen till högre forskningskvalitet. Det skriver Björn Hammarfelt i en replik till generaldirektören Sven Stafström.
Istället för att ge exempel på forskning som stödjer en viss fördelning mellan basanslag och externa medel borde diskussionen handla om hur vi kan få en tydligare rollfördelning mellan lärosäten och externa finansiärer och hur vi tillsammans stärker svensk forskningskvalitet, skriver Sven Stafström i en replik i debatten om styr- och resursutredningen.
Vetenskapsrådet anser att forskarnas frihet och forskningens kvalitet hamnar i skymundan i styr- och resursutredningen. Att öka basanslagen på bekostnad av de fria externa medlen är inte rätt väg att gå om vi vill nå målet att vara ett av världens främsta forskningsländer, skriver generaldirektör Sven Stafström.
