Öppna skolan för naturvetenskap på fritiden!

Idag är naturvetenskap- och teknikämnena i princip uteslutande skolämnen för eleverna. Det finns ofta inga eller få möjligheter för elever att ägna sig åt dessa ämnen på fritiden, så som man kan med andra skolämnen genom musik- och kulturskolor, idrottsföreningar, med mera. Enligt resultaten i 2015 års PISA-undersökning ägnar sig 15-åringar mindre åt naturvetenskapliga ämnen utanför skoltid, jämfört med i andra länder. Samma nedåtgående spiral har rapporterats i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA:s) rapport Generation Ekvation från 2021 där intresset för matematik och NO avtar från 8 av 10 elever i årskurs fyra till 6 av 10 elever i årskurs åtta.

För att öka intresset för naturvetenskap, matematik och teknik måste eleverna få större möjligheter att utforska ämnet på egen hand utanför schemalagd skoltid. Att få möjlighet att ägna sig åt vetenskap och forskning utifrån eget huvud är grundläggande för att bygga upp motivation och långsiktigt intresse för att välja en naturvetenskaplig bana. Alla unga som är intresserade av naturvetenskap, teknik och matematik ska kunna ägna sig åt detta på fritiden oavsett om de bor i storstad eller i glesbygd.

Att få möjlighet att ägna sig åt vetenskap och forskning utifrån eget huvud är grundläggande för att bygga upp motivation och långsiktigt intresse för att välja en naturvetenskaplig bana.

Att hävda att skolan ensamt bär ansvaret för att vägleda och motivera elever till en bana inom naturvetenskap är fel. Organisationer som erbjuder aktiviteter och resurser utanför skolan och i gränslandet mellan skola och fritid är också centrala. Ändå väljer vi att inte satsa mer på organisationer som stärker ungdomars intresse inom forskning och vetenskap, trots att vi står inför en minskad kompetensförsörjning.

De utmaningar vi har framför oss inom områden som klimat, medicin och lantbruk kräver enorma kompetenser inom naturvetenskap, teknik och matematik. Om Sverige ska kunna konkurrera som framtida kunskapsnation behöver vi sätta vetenskap i centrum i alla led.

IVA framhäver i sin rapport från 2022 vikten av STEM-aktiviteter utanför skolan för att förändra bilden av vad naturvetenskapen kan ha för roll i en ung persons liv. Man betonar bland annat att sådana aktiviteter kommer med goda förebilder och en positiv akademisk påverkan. Denna typ av skifte i ungdomars fritidsliv krävs för att kunna mätta den enorma arbetskraftsbrist som finns och förväntas öka inom STEM-sektorn i Sverige. Dessutom rapporterar TechSverige i sin rapport IT-kompetensbristen från 2020 att det kan komma att saknas uppemot 70 000 personer inom techbranschen 2024.

Vi vill att skollokaler ska göras tillgängliga att kostnadsfritt brukas efter skoltid i syfte att driva aktiviteter och skapa resurser för att utöva vetenskapliga laborationer och naturvetenskapligt relaterade evenemang

Så sent som förra året rapporterade IVA återigen i FoU-barometer 2021 om hur kompetensbrist kan komma att hota Sveriges konkurrenskraft på grund av den växande andelen företag som har svårare att hitta personal inom forskning och utveckling. Unga Forskare vill stärka satsningen på att säkra kompetensförsörjningen av ingenjörer, experter och forskare som krävs för att Sverige ska behålla sin internationella konkurrenskraft som ledande forsknings- och kunskapsnation.

Vi vill att skollokaler ska göras tillgängliga att kostnadsfritt brukas efter skoltid i syfte att driva aktiviteter och skapa resurser för att utöva bland annat vetenskapliga laborationer och naturvetenskapligt relaterade evenemang bland studenter. Elever bör få stöd från skolan för att driva skolföreningar inom naturvetenskap, teknik och matematik.

Unga Forskare har länge arbetat för att stärka och skapa förutsättningar för ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Det behövs nu ett samordnat initiativ som involverar både skolan, civilsamhället, högskolan och näringsliv för att på allvar komma tillrätta med problemen med sjunkande söktryck, dalande intresse och problem med kompetensförsörjning. Politikerna behöver kliva in och ta på ledartröjan i ett sådant initiativ och fördela mandat till de etablerade aktörer som finns. Vi är redo att stötta politiker i arbetet för att bemöta framtidens behov av naturvetare, ingenjörer och forskare.

Unga Forskares Förbundsstyrelse
Marina Peltonen, student inom teknisk nanovetenskap samt biomedicin, Lunds tekniska högskola och Lunds universitet
Rebin Kamal, student vid Handelshögskolan i Stockholm
Stella Axelsson, student inom bioteknik, KTH
Max Robertsson, student inom juridik, Karlstads universitet
Jonathan Jilg, civilingenjör i teknisk fysik, KTH
Mattias Akke, student inom teknisk nanovetenskap, Lunds tekniska högskola
Max Vinger, student vid civilingenjör och lärarprogrammet, KTH