
Samtidigt som forskningsfinansiärerna förespråkar öppen vetenskap saknar deras granskning ofta öppenhet, konstaterar debattörerna. Foto: Annie Spratt/Unsplash.
debatt
Öppen vetenskap borde gälla respons på ansökningar också
Idag får många forskare minimal respons eller ingen alls när de söker forskningsmedel. Men principerna för öppen vetenskap borde praktiseras även vid bedömning av forskningsansökningar, skriver 23 forskare och två organisationer.
Flera svenska forskningsfinansiärer har stärkt sina krav på öppen vetenskap, bland annat Vetenskapsrådet, Forte, och DDLS (Data Driven Life Science, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse). Det är bra.
Öppen vetenskap innebär exempelvis att insamlade data, material, källkod och annat som genereras inom ett forskningsprojekt delas öppet med andra forskare. Detta för att göra forskningen mer tillgänglig, transparent, reproducerbar och replikerbar. En annan aspekt, som många finansiärer fokuserar på, är att vetenskapliga artiklar från ett forskningsprojekt ska publiceras med öppen tillgång, vilket innebär att de blir fritt tillgängliga för alla.
Enstaka finansiärer erbjuder utförlig återkoppling, men de flesta ger begränsad eller ingen respons alls.
Men samtidigt som forskningsfinansiärerna förespråkar öppen vetenskap, och kräver öppen tillgång, saknar granskningen av forskningsansökningar ofta öppenhet och transparens. Det blir lite märkligt.
Varje år lägger forskare en stor del av sin arbetstid på att skriva ansökningar om forskningsmedel. Huruvida de får konstruktiv återkoppling vid avslag varierar. Enstaka finansiärer erbjuder utförlig återkoppling, men de flesta ger begränsad eller ingen respons alls. En del finansiärer ger ansökan ett sammanfattande betyg, men utan motivering.
Efter lång väntetid får alltså många forskare som sökt medel avslag utan vare sig betyg eller motivering. Var jag nära att få finansiering? Bedömdes min ansökan som undermålig, rentav som irrelevant för utlysningen? I den situationen har forskaren ingen aning.
Efter lång väntetid får alltså många forskare som sökt medel avslag utan vare sig betyg eller motivering.
De flesta finansiärer använder vetenskapliga granskare vid bedömningen, så många gånger finns det kommentarer som skulle kunna skickas ut till de sökande. Men trots att återkopplingen skulle kunna förbättra de sökandes framtida ansökningar, och eventuellt även framtida forskning, är finansiärerna ofta ovilliga att göra detta. De motiverar ofta bristen på återkoppling med att det inte finns tid för att ge respons till alla sökande, eller att det inte är tillåtet enligt finansiärens regler.
En del vetenskapliga tidskrifter använder numera öppen granskning. Det innebär att granskarnas kommentarer publiceras tillsammans med den vetenskapliga artikeln.
Var jag nära att få finansiering? Bedömdes min ansökan som undermålig, rentav som irrelevant för utlysningen?
Vi uppmanar svenska forskningsfinansiärer att på liknande sätt tillämpa öppen granskning av ansökningar, implementera tydligare riktlinjer för återkoppling, och oftare delge forskare de bedömningar som gjorts av inkomna ansökningar. På så sätt skulle forskning, publicering av artiklar och fördelning av forskningsmedel kunna ske öppet, så att öppenhet och transparens genomsyrar hela forskningsprocessen.
Anders Eklund, biträdande professor, Linköpings universitet, Måns Magnusson, docent, Uppsala universitet, Ankica Babic, professor, Linköpings universitet, Rickard Carlsson, docent, Linnéuniversitetet, Christian Jamtheim Gustafsson, docent, Lunds universitet, Thomas Nordström, universitetslektor, Linnéuniversitetet, Tobias Otterbring, professor, Universitetet i Agder, Norge, Muhammad Usman Akbar, postdoc, Lunds universitet, Ida Blystad, docent, Linköpings universitet, Jörg Schilcher, professor, Linköpings universitet, Sarah McIntyre, biträdande universitetslektor, Linköpings universitet, Zhou Zhou, biträdande universitetslektor, KTH, Jose M. Peña, biträdande professor, Linköpings universitet, Oleg Sysoev, biträdande professor, Linköpings universitet, Mika Gustafsson, professor, Linköpings universitet, Krzysztof Bartoszek, biträdande professor, Linköpings universitet, Hans Knutsson, professor emeritus, Linköpings universitet, Per Ask, professor emeritus, Linköpings universitet, Markus Nilsson, lektor, Lunds universitet, Mikael S. Lindström, docent, Karolinska institutet, Rebecca Willén, forskare, Stiftelsen IGDORE Sweden, Magnus Herberthson, professor, Linköpings universitet, Håkan Örman, universitetslektor, Linköpings universitet, Open Science Community Sweden och Stiftelsen IGDORE Sweden
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook.
Länk till annan webbplats.
Läs hela debattråden
Du kanske också vill läsa
Nyhet 18 mars 2025
Länge har 1,7 miljoner flygfoton från forna brittiska kolonier legat svåråtkomliga i lådor. Nu finns de snart i en offentlig databas och kan bli en guldgruva för forskare. – Med h...
Debatt 5 mars 2025
Ersätt behovsinventeringen vid Vetenskapsrådet med ämnesspecifika portföljer av forskningsinfrastrukturer. Reservera även medel för att utveckla dem. Det skulle effektivisera finan...
Nyhet 12 februari 2025
Sverige ska inte vara något ”landet lagom” när det gäller forskningen. Vi ska nischa oss, vara excellenta och bryta ny mark – framför allt inom teknikutvecklingen. Det är huvudbuds...