Med hjälp av olika typer av forskning och metoder kan vi bygga en skola som ger kommande generationer goda förutsättningar, skriver Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren. Foto: Aleksandar Andreev, Unsplash
debatt
Replik: Bygg framtidens skola på forskning inom olika fält
Vi behöver tillsammans bygga en stark forskning om skola och utbildning – oavsett vilka forskningsfält vi företräder. Det skriver Pernilla Nilsson, Vetenskapsrådet, och Håkan Löfgren, Lärarutbildningskonventet, i sin slutreplik.
Ämnen i artikeln:
Pernilla Nilsson. Foto: Johanna Hanno
Vi tackar för den respons vi fått på vår artikel i Curie (260325). Det gläder oss att alla debattörer delar synen på att skolans komplexa verksamhet kräver flera olika typer av forskning och metoder. Vi instämmer helt med Margaretha Häggström i att det är viktigt att förstå både hur lärande går till inom individen och hur det formas i konkreta undervisnings
situationer.
Håkan Löfgren
Kognitionsvetenskapliga perspektiv är sedan länge en självklar del av den utbildningsvetenskapliga forskning som har stor betydelse för såväl lärarutbildning som skola och läraryrke. Vi har flera kollegor runt om i landet som bedriver kognitionsvetenskaplig forskning av mycket hög kvalitet och av hög relevans för skolan. Flera av dessa projekt har också i hård konkurrens fått finansiering från Vetenskapsrådet.
Vi vill understryka att Nylanders bibliometriska studie, som omnämns i repliken från de sju forskarna, inte specifikt avser svenska utbildningsforskare. Studien rör forskning som indexerats som “education” i tidskrifter i databasen Scopus och som har svenska forskare som medförfattare eller huvudförfattare. Huvudbudskapet från Nylander är i linje med vår argumentation, att svensk utbildningsvetenskaplig forskning är pluralistiskt och mångfacetterad.
När det gäller Riksrevisionens rapport av skolmyndigheternas (Skolverket, SPSM, Skolforskningsinstitutet) arbete har denna inte tagit ställning till akademiska discipliners förmåga att bidra till lösningar på skolväsendets centrala problem. Vi ser många goda förtjänster med rapporten, inte minst att den för fram att skolans undervisning måste vila på en stabil vetenskaplig grund. Däremot utvärderar rapporten inte forskningen inom vetenskapsområdet utbildningsvetenskap, under vars paraply väldigt många olika vetenskapliga discipliner ingår.
Låt oss använda denna kunskap i vår gemensamma strävan att bidra till barns och elevers lärande och utveckling i skolan.
Att vi forskare kan bygga på varandras forskning, utmana och fördjupa insikter är avgörande. Mångfalden av perspektiv och metoder ger en mer heltäckande bild. Vi välkomnar en fortsatt reflektion över hur olika forskningsinriktningar bidrar till en mer systematisk utveckling av kunskap som stärker skolans förutsättningar att klara olika uppdrag.
Vi instämmer med Catarina Player Koro om att forskning om skolans och lärares möjligheter att säkra alla elevers rätt till likvärdig och kvalitativ undervisning bör utvecklas i nära samarbete med skolans företrädare. Om storskaliga studier är motiverade ska sådana användas och motsvarande gäller kontextnära kvalitativa analyser av undervisningens villkor.
Tillsammans behöver vi bygga en stark forskning om skola och utbildning som ger kommande generationer goda förutsättningar i sina vuxenliv – oavsett vilka inriktningar vi företräder. Låt oss använda denna kunskap i vår gemensamma strävan att bidra till barns och elevers lärande och utveckling i skolan. Då kan även beslutsfattare få en vetenskapligt grundad bild av vilken väg svensk skola bör gå.
Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik vid Högskolan i Halmstad och huvudsekreterare för utbildningsvetenskap på Vetenskapsrådet
Håkan Löfgren, ordförande för Lärarutbildningskonventet och dekan för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Debatt 8 juni 2026
Debatt 3 juni 2026
Debatt 1 juni 2026