För dem som ska omsätta forskning i praktik kan uppdelningen mellan kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap skapa en förenklad bild av vad vetenskapligt grundad undervisning innebär. Foto: Laura Rivera.
debatt
Replik: Sluta förenkla vad lärande är
Debatten om skolans vetenskapliga grund förenklar vad lärande är. För att bedriva undervisning på vetenskaplig grund är det viktigt att förstå både hur lärande går till inom individen och hur det formas i konkreta undervisningssituationer. Men när forskningsresultat översätts till policy eller praktik under tidspress går nyanser ofta förlorade, skriver Margaretha Häggström, Göteborgs universitet, i en replik.
Ämnen i artikeln:
Margaretha Häggström.
När skolans vetenskapliga grund debatteras ställs ofta utbildningsvetenskap och kognitionsvetenskap mot varandra. I sitt inlägg beklagar Pernilla Nilsson och Håkan Löfgren denna polarisering och betonar att skolan behöver en bred vetenskaplig grund.
I repliken som följde invänder sju forskare att kritiken mot utbildningsvetenskapen inte kan avfärdas, och att det finns metodologiska brister när det gäller att identifiera vilka undervisningsstrategier som faktiskt förbättrar elevers lärande.
Båda dessa ståndpunkter är rimliga. Men tyvärr förenklas ofta beskrivningen av vad lärande är – både i debatten och i politiken. I regeringens proposition Kunskap för alla framställs kognitionsvetenskap som ett medel för att åtgärda många av skolans problem, som bristande läskunskaper och stökiga klassrum. Samtidigt pågår en debatt bland lärare i sociala medier som visar på en ytlig förståelse, och en övertro på vad en teori kan göra.
Lärande omfattar därmed inte bara kognitiv bearbetning, utan också emotionella och sociala processer.
När kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap ställs mot varandra framstår de lätt som två avgränsade och enhetliga forskningsfält. Så är det inte. Båda rymmer en mångfald av teorier, metoder och kunskapstraditioner. För en oinsatt läsare, eller för aktörer som ska omsätta forskning i praktik, riskerar denna uppdelning att skapa en förenklad bild av vad vetenskapligt grundad undervisning innebär.
Den risken blir särskilt tydlig när forskningsresultat översätts till policy eller praktik under tidspress. Lärare i en pressad skolvardag, lärarstudenter i sin utbildning och politiska beslutsfattare behöver hantera komplex kunskap i förenklad form. Det är i dessa översättningar som nyanser ofta går förlorade. Ett aktuellt exempel från i höstas är debattartikeln Spiken i kistan för konstruktivismen, där utbildningspolitiska företrädare ger uttryck för en starkt förenklad förståelse av både lärandeteorier och undervisning (1). Problemet är inte att debattörerna efterfrågar tydligare kunskap om undervisningens effekter, utan att utbildningsvetenskap och kognitionsvetenskap reduceras till slagord.
Med en ensidig betoning av kognitiva processer riskerar andra dimensioner av lärande att marginaliseras. Psykologen Knud Illeris (2007) beskriver lärande som ett samspel mellan tre dimensioner: innehåll, drivkraft och samspel. Lärande omfattar därmed inte bara kognitiv bearbetning, utan också emotionella och sociala processer. Detta innebär att lärande alltid är situerat och formas i relation till undervisningens utformning, till sociala relationer och till den kontext där det äger rum.
Det är först i detta möte mellan olika perspektiv som undervisning kan utvecklas på ett sätt som är vetenskapligt grundat.
Även inom kognitionsvetenskapen finns perspektiv som utmanar en snäv förståelse av lärande. Forskning om embodied cognition betonar hur tänkande är förankrat i kropp, handling och miljö. En sådan ansats överskrider uppdelningar mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet
Samtidigt finns det skäl att ta den kritik som riktas mot utbildningsvetenskapen på allvar. Frågor om vilka undervisningsstrategier som har effekt på elevers lärande är centrala, och det är rimligt att efterfråga forskning som kan bidra med sådan kunskap.
Studier som identifierar kausala samband är viktiga, men de behöver kompletteras med forskning som kan fånga undervisningens komplexitet, kontext och genomförande. På samma sätt behöver utbildningsvetenskapen fortsätta utveckla sin metodologiska bredd och tydligare visa hur dess olika delar bidrar till praktiken.
Vetenskapliga pedagogiska teorier är inte religion. Du behöver inte välja sida, det ena behöver inte utesluta det andra. Tvärtom.
För oss som undervisar om lärande innebär detta ett dubbelt ansvar: att förstå hur lärande går till inom individen, men också hur det formas i konkreta undervisningssituationer. Det är först i detta möte mellan olika perspektiv som undervisning kan utvecklas på ett sätt som är vetenskapligt grundat.
Vetenskapliga pedagogiska teorier är inte religion. Du behöver inte välja sida, det ena behöver inte utesluta det andra. Tvärtom. Vi behöver olika teorier för att förstå hur vår kunskapssyn och elevsyn påverkar iscensättande av lärande och vilket lärande som möjliggörs.
Om skolans vetenskapliga grund ska stärkas krävs en mer analytiskt skarp och självkritisk diskussion där olika forskningsfält och deras styrkor och begränsningar får synas. Detta förutsätter i sin tur en förskjutning i hur kunskap används i debatten: från anspråk på tolkningsföreträde till en tydligare prövning av vilka frågor olika ansatser faktiskt kan besvara och vilka de inte kan. Det kräver också att de förenklingar som uppstår när forskning reduceras till handlingskrav synliggörs, och att perspektiv prövas mot undervisningens problem, inte mot varandra.
Margaretha Häggström, docent i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap, HDK-Valand, pedagogiska enheten, Göteborgs universitet
1. Spiken i kistan för konstruktivismen (SvD debatt 25-09-16) Länk till annan webbplats.
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Debatt 13 maj 2026
Debatt 6 maj 2026
Nyhet 5 maj 2026