2014-06-02 Johan Söderberg, representant för Sverige i NSU:s styrelse

Nordiskt Sommaruniversitet behöver autonomi

Det är hög tid att vi slutar upp med att ängsligt snegla på den senaste anglosaxiska trenden för att utvärdera våra egna verksamheter, och skaffar oss självförtroende nog att värdesätta våra egna, närodlade institutioner. Det skriver Johan Söderberg, svensk representant i styrelsen för Nordiskt Sommaruniversitet.

Johan Söderberg
Foto: Göteborgs universitet

Nordiskt Sommaruniversitetet (NSU) är ett nordiskt nätverk för forskning och interdisciplinära studier som grundades 1950. Flera lyskraftiga personligheter har medverkat i NSU under årens lopp, däribland en nobelpristagare i fysik, Niels Bohr, och en finsk president, Mauno Koivisto. Syftet med NSU var från första början att fånga upp ämnen och främja samarbeten som inte hade en etablerad plats på universiteten.

I en tid när forskningen var strikt uppdelad efter ämnesdiscipliner gick NSU i bräschen för tvärvetenskapliga utbyten mellan naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Redan på sommarlägret i Askov 1956 dryftades ett ämne som på senare tid fått stor aktualitet: “Tværvidenskabeligt samarbejde om klimaændringernes betydning”. Flera etablerade universitetsämnen vid de nordiska lärosätena har sin upprinnelse i studiekretsar på NSU, däribland kvinnovetenskap, freds- och konfliktkunskap, och urbana studier.

Ny organisation och utvärdering

Men det är osäkert om NSU kommer att kunna fortsätta att spela rollen som plantskola för nya och oprövade idéer som saknar en ställning på universiteten. Detta på grund av en omorganisering i Nordiska Ministerrådet förra året som slutade med att NSU hamnade under forskningsrådet Nordforsk. I samband med detta genomgår NSU en extern utvärdering där verksamheten ska bedömas utefter publiceringsdata och ”excellens”.

Samtidigt börjar nyhetsmedia uppmärksamma baksidorna med att utreda stup i kvarten, de så kallade excellenssatsningarna kritiseras för att forskningen likriktas, och insikten växer om hur illa lämpad bibliometrisk data är för att bedöma humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det som gjort NSU värdefullt och annorlunda från de etablerade universiteten riskerar nu att slätas ut om organisationen ska kunna bedömas efter samma kriterier som alla andra. Därmed upphör NSU att tillföra något annat än det som redan är etablerat och produceras vid universiteten.

Ta exempelvis samarbetet med lärosäten i Östersjöregionen och de baltiska länderna. NSU samverkar med vitryska European Humanities University (EHU). Alexander Lukasjenko uppskattade inte att EHU bidrog till formandet av en ifrågasättande elit i hemlandet, och universitetet tvingades i exil till Litauen. Sommaren 2015 kommer NSU arrangera sin sommarsession i Vilnius tillsammans med forskare och studenter från EHU. En gemensam studiekrets kommer att hållas om mänskliga rättigheter. I ljuset av det senaste, geopolitiska läget borde relevansen av sådana gränsöverskridande forum stå klart.

Vilken sinnrik algoritm skulle inte behövas för att filtrera den bibliometriska datan och räkna fram effekterna av ökat regionalt samarbete, som det med EHU? Universiteten rankas i Shanghaiindexet, men var i detta index vägs betydelsen in av att ha ett nordiskt forum för akademisk idédebatt och gränsöverskridande folkbildning? Det är hög tid att vi slutar upp med att ängsligt snegla på den senaste anglosaxiska trenden för att utvärdera våra egna verksamheter, och skaffar oss självförtroende nog att värdesätta våra egna, närodlade institutioner. Det är en uppmaning som Jan Björklund gärna får ta med sig när han träffar sina kollegor den 3:e juni på Nordiska Ministerrådets utbildnings- och forskningsministermöte på Island.

Johan Söderberg
Representant för Sverige i NSU:s styrelse, postdoktor vid IFRIS, Paris-Est

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter