Replik: Ja, gärna bättre nordiskt forskningssamarbete – men det kräver dialog

Representanter för de unga akademierna i Sverige, Norge och Danmark uttryckte i Curie 12 maj att vi måste Länk till annan webbplats.öka det nordiska forskningssamarbetet. Jag håller helt med om det. Vi behöver mer nordiskt forskningssamarbete, både för att stärka forskarekosystemet och samhällena i regionen.

Det geopolitiska läget innebär att de nordiska länderna bör sträva efter att bygga större, mer attraktiva och starkare professionella och akademiska gemenskaper över nationsgränserna.

Men jag vill också uppmana debattörerna att se möjligheterna med Nordforsks befintliga utlysningar.

Nordforsk samarbetar tätt med de nordiska forskningsråden. Genom det samarbetet delar vi ut medel till projekt som för samman forskare, forskningsmiljöer, universitet och institut över landsgränserna. Det skapar tydlig nordisk nytta, bland annat i form av regional mobilitet och nätverksbyggande, högre kvalitet på forskningen och kostnadseffektivitet genom att dela data och forskningsinfrastrukturer.

Vi behöver mer nordiskt forsknings­samarbete, både för att stärka forskar­eko­systemet och samhällena i regionen.

Vi upplever samtidigt ett ökat intresse och engagemang för samarbete i Norden och med Norden. 2025 var ett rekordår vad gäller beviljade medel. Totalt beviljade vi forskningsmedel på 1,15 miljarder norska kronor. Den summan fördelades på 62 projekt, vilket omfattar 778 forskare vid 38 institutioner. Det är inte obetydliga siffror.

Det finns dessutom ett markant ökat intresse från länder utanför Norden, vilket visar att Norden är en attraktiv samarbetspart. Vi har under de senaste åren utvidgat vårt samarbete med bland annat de baltiska länderna och Kanada. Också de privata fonderna ser att Nordforsk har en viktig roll i Norden. Efter att Novo Nordisk Fonden deltog i vår senaste utlysning inom samhällsäkerhet, förväntar vi oss att den här sortens samarbete intensiveras under de kommande åren. Vi hoppas att det ökade intresset kommer skapa nya möjligheter också för unga forskare.

Debattörerna menar att det finns begränsade möjligheter att söka bidrag från Nordforsk för många forskningsmiljöer. De efterlyser fler öppna utlysningar.

Det förslaget vill vi gärna följa upp tillsammans med de nationella forskningsråden som är våra medfinansiärer, för att undersöka om det är något vi kan börja satsa mer på i framtiden. Samtidigt vill jag understryka att våra utlysningar redan är öppna för fri och nyfikenhetsdriven forskning.

Tvärvetenskap över olika discipliner uppmuntras, och sökande har stor frihet att välja frågeställningar och metoder.

Vi har till exempel nyligen lyst ut medel för nordiska utforskande nätverk inom både humaniora och samhällsvetenskaper samt inom natur- och ingenjörsvetenskaper. Båda utlysningarna var helt öppna och inte tematiska. I likhet med flera andra av våra initiativ var dessa riktade mot yngre forskare.

Även när en utlysning är tematisk, finns det stort utrymme för att välja inriktning på forskningen. Tvärvetenskap över olika discipliner uppmuntras, och sökande har stor frihet att välja både frågeställningar och metoder.

I utlysningen om ansvarsfull användning av artificiell intelligens har vi till exempel finansierat projekt inom utbildning, energi, hälsa och välfärd, arbetsliv, demokrati, medier och digitala tjänster. Ett av projekten samlar forskare från områden som teknik och ingenjörsvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, juridik och statsvetenskap. Ett annat projekt förenar forskare från samma fält, men inkluderar dessutom forskare inom medicin samt medier och kommunikation.

På så sätt kan tematiska utlysningar både bidra till många nya perspektiv och metoder, och bidra till att hantera de stora samhällsutmaningarna som Norden står inför. Exempel på tematiska utlysningar är hållbar förvaltning av Arktis, ansvarsfull utveckling av artificiell intelligens, samhällssäkerhet, migration samt åldrande och hälsa. Nästan alltid ger utlysningarna goda möjligheter för yngre och nyfikenhetsdrivna forskare att skapa karriärvägar och få värdefull erfarenhet genom finansiering från oss.

Tillsammans har de nordiska länderna en unik utgångpunkt för att lyfta sig internationellt.

Vi ser samtidigt att det finns behov för fler initiativ som riktar sig mot nya generationer av forskare. Det är väldigt värdefullt att Nordens unga akademier är i dialog med Nordiska ministerrådet om status och ambitioner för nordiskt forskningssamarbete.

I likhet med de unga akademierna i Sverige, Norge och Danmark anser vi på Nordforsk att det finns plats för betydligt mer nordiskt forskningssamarbete. Tillsammans har de nordiska länderna en unik utgångpunkt för att lyfta sig internationellt. Starka forskningsmiljöer, hög tillit och lång erfarenhet av samarbete utgör en stabil grund.

För att realisera denna potential fullt ut krävs ambitioner och vilja att tänka nordiskt, både när det gäller prioriteringar och styrmedel. Inte för att ersätta de nationella prioriteringarna, utan för att i högre grad använda dem där den nordiska nyttan är tydlig och där samarbete på tvärs ger bättre resultat. Här ser vi i Nordforsk fram emot att bidra som en plattform för samarbete, i tät dialog med de nationella forskningsfinansierande aktörerna.

Johnny Mogensen, direktör Nordforsk