Norden måste satsa mer på forskningssamarbete

Idag präglas vår omvärld av oro, och oförutsägbarhet påverkar vardagen för många forskare och forskningsinstitutioner. Polarisering och konflikter dominerar nyhetsbilden. För länder som Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island innebär det en sårbarhet att stå ensamma, även inom akademin. Mot denna bakgrund framstår ett ökat samarbete med våra nordiska grannländer som nödvändigt, men också som en viktig möjlighet.

Vi ser hur de nordiska länderna närmar sig varandra på flera områden. Denna positiva utveckling behöver också omfatta den akademiska sektorn. Ett stärkt nordiskt samarbete har goda förutsättningar att skapa synergier med internationell tyngd inom forskning och innovation. Våra samhällen liknar varandra och präglas av hög tillit till institutioner, samtidigt som vi har mycket att lära av varandra. Det finns starka forskningsmiljöer inom olika områden som ytterligare kan utvecklas genom ökat samarbete. Det kan i sin tur bana väg för större akademiska gemenskaper, bättre forskning och ökad attraktionskraft för både yngre och etablerade forskare.

Dessa frågor stod i fokus när Nordiska ministerrådet nyligen bjöd in de nordiska unga akademierna till Köpenhamn för att diskutera hur forskningssamarbetet i Norden kan utvecklas. Vi betonade att ett fördjupat samarbete inte bara ger starkare nätverk och fler forskningsprojekt, utan också bidrar till vår gemensamma kunskapsberedskap. Det är avgörande för att våra samhällen ska kunna möta både dagens och morgondagens utmaningar.

Bredare utlysningar skulle kunna främja ett mer omfattande samarbete mellan forskningsmiljöer i Norden.

För att ta vara på den nordiska potentialen behövs goda förutsättningar. Dit hör finansiering som möjliggör samarbete. NordForsk är ett befintligt organ som i större utsträckning skulle kunna användas för detta ändamål. Organisationen, som lyder under Nordiska ministerrådet, har i uppdrag att främja nordiskt samarbete inom forskning och forskningsinfrastruktur. Idag har dock många forskningsmiljöer begränsade möjligheter att söka stöd därifrån.

Många av NordForsks utlysningar är idag tematiska, till exempel inom samhällssäkerhet, artificiell intelligens och utbildning. Dessa är viktiga områden, men bredare utlysningar skulle kunna främja ett mer omfattande samarbete mellan forskningsmiljöer i Norden. Fler öppna utlysningar skulle också stärka den akademiska friheten genom att ge bättre förutsättningar för nyfikenhetsdriven forskning. I en tid när den akademiska friheten är hotad kan en nordisk satsning för att värna denna grundläggande princip bli internationellt vägledande och bidra till regionens attraktionskraft för ledande forskare. Fri forskning gör det möjligt att hitta svar på frågor som vi ännu inte vet att vi behöver ställa.

En annan viktig princip är att skapa en god balans mellan stora och små finansieringsformer. Många framgångsrika forskningssamarbeten börjar i liten skala, genom tillfälliga möten, gemensamma idéer eller mindre nätverk. Därför är det viktigt att utlysningar inte bara möjliggör stora, ambitiösa projekt, utan också stödjer nätverksbyggande, mobilitet och mindre projekt med goda möjligheter till finansiering.

En utmaning är de nuvarande ramarna för finansiering av nordisk forskning genom organ som NordForsk.

Här spelar de yngre forskarna en särskilt viktig roll. För att behålla nordiska talanger inom akademin behövs verktyg som gör det möjligt för dem att fortsätta bedriva nyfikenhetsdriven forskning. Det förutsätter satsningar där yngre forskare prioriteras i tilldelningen av medel och där forskning framstår som en attraktiv karriärväg.

En utmaning är de nuvarande ramarna för finansiering av nordisk forskning genom organ som NordForsk. Vi uppmanar därför de nordiska regeringarna att öka ambitionsnivån och fördjupa forskningssamarbetet mellan länderna. Mötet i Köpenhamn lämnade ingen tvekan om att detta efterfrågas av yngre forskare. Potentialen för samarbete är stor. Men för att Norden ska utvecklas till en internationell akademisk mittpunkt krävs bättre villkor för nordiskt forskningssamarbete än idag.

Gabriele Messori, ordförande, Sveriges unga akademi

Erik Sveberg Dietrichs, vice ordförande, Akademiet för yngre forskere (Norges unga akademi)

Christoffer Basse Eriksen, ordförande, Det unge akademi (Danmarks unga akademi)