2016-06-28 Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

Nationell utvärdering behövs för att höja svensk forsknings kvalitet

För att höja kvaliteten på svensk forskning behövs en nationell utvärdering. En sådan skulle göra det möjligt för lärosätesledningar och forskargrupper att jämföra sina verksamheter med motsvarande vid andra lärosäten och även internationellt. Därmed skulle forskningsmedel kunna användas effektivare, skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström.

Sven Stafström
Foto: Kristian Pohl

Hur påverkar forskningspolitiska beslut svensk forskning? Det svar som ligger närmast till hands är att forskningspolitiken är helt avgörande. Det gäller framförallt hur regeringen fördelar och riktar anslagen, men också strukturella åtgärder som påverkar unga forskares villkor, jämställdhet, mobilitet etc.

Men om man går till den absolut mest centrala frågan, den om forskningens kvalitet, är forskningspolitikens inverkan inte helt självklar. Är svensk forskning tillräckligt bra och kan forskningspolitiken höja forskningskvaliteten? Svaret på den första frågan är nej: statliga medel till forskning, som andel av BNP, är bland de högsta i världen men forskningskvaliteten ligger inte i topp. OECD beskriver till exempel svensk forskning som bra men inte excellent och i en nyligen publicerad dansk rapport presenteras den svenska (forsknings)kvalitetskulturen som svagare än i Danmark och Nederländerna.

Kärnan i kvalitetskulturen finns på institutionerna där forskningsmetoder, forskningsresultat och forskningens koppling till undervisning och samhälle presenteras, diskuteras, integreras och inte minst kritiseras i gruppmöten och på seminarier. I en sådan miljö är god forskningssed en naturlig del av förhållningssättet till forskning. Kvalitetskulturen finns förstås också på alla ledningsnivåer där mer övergripande strategiska frågor diskuteras och beslut fattas.

Det är ledningarna och den forskande personalen vid våra lärosäten som måste verka för en stark och levande kvalitetskultur, men det behövs också en extern drivkraft. Det är min övertygelse att en nationell utvärdering av svensk forskning utgör en sådan drivkraft. En utvärdering av detta slag skulle ge lärosätesledningar och forskargrupper möjlighet att jämföra sina verksamheter med motsvarande verksamheter vid andra lärosäten och även internationellt.

Regeringen bör i den kommande forsknings- och innovationspropositionen ge forskningssystemet i uppdrag att utforma en utvärdering. Denna bör huvudsakligen vara resultatinriktad och kunna identifiera såväl excellent som mindre bra forskning. Delar av utvärderingen kan dock fokusera på processer och strukturella aspekter av kvalitetskulturen, som till exempel unga forskares villkor, jämställdhet, internationalisering och samverkan med det omgivande samhället. Utvärderingen ska möjliggöra en nationell jämförelse av ämnen, discipliner och områden. Vi behöver också kunna göra jämförelser över tid och i ett internationellt perspektiv.

En nationell utvärdering kostar naturligtvis både pengar och resurser. Målet måste vara att de åtgärder som vidtas baserat på utvärderingen ska resultera i en effektivitetshöjning som vida överskrider totalkostnaden för utvärderingen. Rätt utformat kan också det interna arbete som läggs ner på själva utvärderingen stärka kvalitetskulturen. Vill vi höja kvaliteten på svensk forskning – gå från bra till excellent – behövs åtgärder som syns och märks på alla nivåer i forskningssystemet.

Att införa en nationell utvärdering av svensk forskning tror jag är den forskningspolitiska åtgärd som i dagsläget skulle ha störst betydelse för den svenska forskningens kvalitet. Med en utvärdering som underlag kommer forskningsmedel att kunna användas effektivare. Utan en utvärdering tror jag tyvärr att vi kommer att fortsätta i samma spår som tidigare. Erfarenheten har visat att Sverige trots ökade anslag till forskning inte kunnat hävda sig i jämförelse med de starkaste forskningsnationerna.

Jag hoppas förstås också på åtgärder i forsknings- och innovationspropositionen som har en mer direkt koppling till Vetenskapsrådet. I vårt underlag till propositionen har vi beskrivit vilka insatser som framförallt bör prioriteras. Vi vet att vi har ett stort antal mycket bra ansökningar om stöd till forskningsprojekt som inte kan finansieras. En ökning av budgeten för de fria projektbidragen är det enklaste sättet att höja kvaliteten på svensk forskning.

Vi ser också vikten av högkvalitativ forskningsinfrastruktur, men samtidigt skjuter kostnaderna för dessa infrastrukturer i höjden. Här gör Vetenskapsrådet redan idag en kraftig prioritering, men det behövs utökade medel för att garantera långsiktighet i satsningar som inletts på till exempel Max IV och e-infrastruktur.

Nu ser jag fram emot att diskutera forskning och forskningspolitik i Almedalen. Vetenskapsrådet kommer där att lyfta frågan om en nationell utvärdering av forskning, men vi deltar förstås också i flera andra seminarier om olika spännande aspekter av forskning. Hoppas vi ses där!

Sven Stafström
Generaldirektör Vetenskapsrådet

12 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Mattias

    Hur skall man förstå de årliga utvärderingarna av ansökningar till VR i ljuset av detta inlägg?

    2016.06.28

  • Johan

    Om VR inte är nöjda med citationen i dagens forskningssverige borde man vara lite mer självkritisk eftersom man är en av de större finansiärerna av forskning. VR driver redan en jättestor administrativ apparat med gigantiska mängder tid som tas från forskningen för att skriva ansökningar och utvärdera ansökningar. Nu förespråkar man ytterligare administration och menar att detta kan kompenseras med effektivitetshöjningar hos forskarna.

    2016.06.30

  • Anders

    Ett mycket bra förslag. Utvärderingar av ämnesområden, med öppen rangordning av forskare, gjordes under 1980- och 1990-talen i regi av NFR (motsvarigheten till dagens VR). De hade mycket stor vikt vid bedömning av ansökningar.

    2016.06.30

  • Nätverket Vetenskapskvinnan

    Ordet jämställdhet nämns vilket är bra, men med tanke på genomgående bristande jämställdhetsarbete är risken stor att en utvärdering inte tar den akademiska ojämställdheten på allvar, se t ex http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2016/02/vad-bryr-val-sig-rektorer-och.html. Det är av yttersta vikt att utvärderade av forskning också har genuskunskap så att både kvinnor och män bedöms efter samma måttstock. Det är också viktigt att utvärderarna är från andra länder än Sverige för att minimera kopplingar till forskare med stor makt vid våra universitet. Annars är risken stor att en utvärdering kommer fram till att det är bra som det är och att mer resurser behöver läggas på alla de mediokra, mestadels manliga, forskare som fått sin position genom nepotism snarare än kvalitet, se t ex http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2014/05/den-akademiska-inaveln.html. Låt oss istället ta tillfället i akt och premiera alla de excellenta kvinnor och invandrade akademiker som idag kontinuerligt väljs bort, se t ex http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/search?updated-min=2011-01-01T00:00:00%2B01:00&updated-max=2012-01-01T00:00:00%2B01:00&max-results=4.VänligenNätverket Vetenskapskvinnan

    2016.06.30

  • Per Runeson

    Inte en utvärdering till.... När ska vi få tid att forska, undervisa och samverka? Möjligen förslaget kan vara bra om det kombineras med att en signifikant andel av forskningsfinansieringen fördelas direkt till lärosätena, i stället för att fördelas via VRs årliga utvärderingar.

    2016.06.30

  • Lotte

    Det är ett katastrofalt förslag som leder till mer administration och styrning och mindre fri forskning. Sen när är det utvärderingar som leder till bättre forskning? Det är intressant att det ingenstans i artikeln finns ngn definition av kvalitet, men hur ska man kunna mäta kvalitet om vi inte är överens om vad som menas med detta?

    2016.06.30

  • Tommy Gärling

    Är det inte forskningens kvalitet som skall utvärderas? (Givetvis kan det senare vara av visst intresse att undersöka faktorer som samvarierar [läs inte orsakar] denna.) Att utvärdera kvalitet förefaller mig vara en tillräckligt utmanande uppgift, särskilt om man inte tänker sig att använda någon annan huvudsaklig metod (citatanalyser?)än "peer" bedömningar.

    2016.06.30

  • Micke

    Om de rikliga statliga medlen inte används på bästa sätt är det nog inte forskarna utan beställarna – forskningsråden – som bör utvärderas. Stöds fel forskare, eller fel projekt? Är råden för trendkänsliga – eller fast i det förflutna? Låter sig imponeras av kända namn, eller gamla trotjänare?Kanske fördelas alltför mycket forskningsmedel via tidsödande, administrativ konkurrens istället för att ges till den grundforskning som trots allt är basen?

    2016.06.30

  • Lo Gorton

    Självklart skall detta göras. Som någon skrev ovan gjordes detta av NFR förr i tiden och det är verkligen på tiden att det görs igen.

    2016.06.30

  • Anna

    En realistisk och långsiktig plan för vad vi kan åstadkomma med de begränsade resurser vi har i Sverige är mycket önskvärt. Dock, för att kunna jämföra forskningsprestationen per satsad krona i ett internationellt perspektiv bör man ta med fler aspekter än enbart storleken på de statliga bidragen. Exempel 1: Enligt uppgift kostar en doktorand i Tyskland (och flera andra EU-länder) cirka 3 gånger mindre än vad en doktorand i Sverige kostar. Exempel 2: Stora delar av de svenska forskningsresurserna går direkt tillbaka till statskassan via Akademiska Hus, sociala avgifter och skatter. För att kunna jämföra internationellt bör man skapa ett mått som korrigerar för detta. Exempel 3: många av de världsledande universiteten har mycket stora egna resurser och forskargrupper där kan ha tio gånger mer de facto resurser per senior forskare än i Sverige. En kartläggning av hur det i praktiken ser ut ekonomiskt i de världsledande grupperna i USA, Tyskland, Schweiz, Singapore, UK osv skulle vara till stor nytta. Exempel 4: när vi i Sverige försöker rekrytera utländska seniora stjärnforskare visar det sig att vi i praktiken inte kan konkurrera, varken lönemässigt eller resursmässigt. En utvärdering av dessa satsningar, som nu pågått under ett antal år, vore värdefullt.

    2016.06.30

  • Olle

    Visst, Svensk forskning har möjligen stor budget jämfört med andra länder, och presterar "bara" bra. Vid tidigare jämförelse med andra mer framgångsrika länder (bla Danmark) så hade Svensk forskning - som viktig skillnad - en större andel konkurrensutsatta medel jämfört med andra mer framgångsrika länder (reportage sänt av bla Vetenskapsradion). Dags att ifrågasätta HUR medel används istället, och våga ifrågasätta VRs expansion (och andra skatteförsedda finansiärer) och möjligen överväga iden med något mer universitetsförsedda basanslag. Det bör åtminstone ifrågasättas om forskare mitt i karriären ska tillägna omfattande tjänstetid med texter/floskler i ansökningar, och nu i ytterligare en "kvalitetshöjande" utvärdering om inte sällan skapar jobbrelaterad ångest och kollegiala armbågar. Skulle föredra satsning där vi arbetar något tydligare MED forskning, inte OM forskning.

    2016.07.01

  • Carlos

    Kanske följande artikel av Peter Lawrence från University of Cambridge kan vara av intresse. The Last 50 Years: Mismeasurement and Mismanagement Are Impeding Scientific Research

    2016.07.07