2014-04-23 Ingrid Petersson, generaldirektör Formas

Mycket till få eller mindre till fler?

Målet att ge större forskningsbidrag har lett till minskad beviljandegrad, vilket innebär att fler excellenta sökande än tidigare blir utan finansiering. Formas vill därför nu hålla igen på bidragsstorleken, skriver generaldirektör Ingrid Petersson.

Ingrid Petersson
Foto: Formas

Den svenska forskningspolitiken har sedan ett antal år innehållit betydande satsningar på forskningsmiljöer som bedömts som strategiskt viktiga och/eller excellenta.  Stora ekonomiska resurser har tilldelats forskare och forskningsmiljöer som ansetts ha så stor potential att de kanske till och med kan bli världsledande.

Regeringen har även anmodat forskningsråden att öka bidragens storlek i de vanliga utlysningarna. Tanken med detta är god. Forskarna ska kunna få hela sina projekt finansierade istället för att behöva söka från olika källor och få en slatt här och en slatt där.

Men också detta mynt har en baksida. De snabbt växande projektbidragen har medfört att beviljandegraden har sjunkit drastiskt. Under perioden 2001-2007 hade Forskningsrådet Formas en genomsnittlig beviljandegrad i den öppna utlysningen på 20 procent, det vill säga var femte sökande fick sin ansökan beviljad. År 2013 var beviljandegraden nere på drygt 8 procent, vilket innebär att inte ens en av tio fick ett positivt besked. Detta trots att de tillgängliga forskningsmedlen ökade med 80 procent från 2001 till 2013.

Kraftigt ökad bidragsstorlek

I Formas fall står inte huvudförklaringen att finna i ökningen av antalet ansökningar, som visserligen ökade med 14 procent under perioden, utan i en kraftigt ökad bidragsstorlek. Det genomsnittliga Formasprojektet i den öppna utlysningen ges nu knappt 1,7 miljoner kronor årligen, nästan tre gånger så mycket som 2001.

Lägre beviljandegrad och färre projekt skulle kunna betyda att vi plockat russinen ur kakan, det vill säga gjort en elitsatsning där vi bara finansierar de bästa. En utredning som jämfört perioden 2007-2008, då beviljandegraden var 17 procent, med perioden 2010-2011, då beviljandegraden var 10 procent, visar dock inte på någon signifikant kvalitets- eller potentialskillnad mellan de forskare som beviljats medel under dessa perioder.

Den låga beviljandegraden kan således innebära att fler excellenta sökande och projekt blir utan finansiering, jämfört med tidigare. Med så få projekt som beviljas medel blir det också allt svårare att dra strecket mellan de som ska få och de som blir utan. Slumpeffekter kan inte uteslutas när det gäller val bland excellenta projekt. Ansökningar hos Formas liksom hos övriga forskningsråd, bedöms av externa vetenskapliga granskare och i Formas fall också av användarrepresentanter. Att vara bedömare är ett ansvarsfullt uppdrag där engagerade människor lägger mycket tid i syfte att bidra till en positiv utveckling för forskningen. En alltför låg beviljandegrad kan göra det svårare att motivera och engagera de bästa bedömarna.

Låt fler blommor blomma

De betydande satsningarna på excellenta miljöer i kombination med de ökande projektbidragen har också haft effekt på universiteten. Där kan vissa forskare och miljöer – åtminstone temporärt – vara överfinansierade och inte hinna använda alla sina beviljade medel. Då kan det vara bättre att låta fler blommor blomma genom att finansiera fler projektidéer och forskare, men med lite mindre medel per projekt.

Formas forskarråd fattade därför på sitt sammanträde i februari beslut om vissa åtgärder för att hålla tillbaka projektens storlek. Avsikten är att fler excellenta projekt ska få finansiering om än inte fullt ut. Förändringarna kommer att följas noga då det gäller att hitta en balans mellan hur många bidrag som kan beviljas och bidragens substantiella betydelse för att möjliggöra högkvalitativ forskning av relevans för miljön, de areella näringarna och samhällsbyggandet.

Ingrid Petersson
Generaldirektör Formas

#medeltillfler

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter