Modiga satsningar kan göra Sverige till en ledande forskningsnation igen

Ska vi återigen placera Sverige i toppskiktet vad gäller forskning och innovation måste vi göra upp med vår självbild. Vi tror oss vara ett land som är världsbäst på att satsa på forskning och ny teknik. Så är inte längre fallet. Tvärtom, tittar vi på offentliga forskningsresurser som andel av BNP så är vi högst medelmåttiga i jämförelse med såväl OECD- som EU-länder. I längden är denna utveckling förödande för Sveriges konkurrenskraft.

För att Sverige ska återta sin ställning som ledande forskningsnation behövs en ökad ambitionsnivå när det gäller resurser. Sveriges nuvarande nivå på 3,3 procent av BNP i privata och offentliga investeringar i forskning och innovation imponerar inte. Finland, som också har halkat efter, har trots klart mer utmanande ekonomiska förutsättningar satt en högre ambitionsnivå. Sedan 2022 har Finland ett tydligt mål om att dessa investeringar som andel av BNP ska öka till 4 procent fram till 2030. Vore inte det något för Sverige att inspireras av?

Vi tror oss vara ett land som är världsbäst på att satsa på forskning och ny teknik. Så är inte längre fallet.

Sverige skulle behöva öka de statliga investeringarna i forskning och innovation med minst en procentenhet för att vara i paritet med andra ledande innovationsländer. Givetvis behövs satsningar även på en hel rad andra områden. Det handlar om att rusta försvaret, höja kvaliteten på vår transportinfrastruktur, säkra energiförsörjningen och att klara klimatkrisen. Men, utan satsningar på forskning och innovation så försämrar vi våra möjligheter att klara alla dessa andra samhällsutmaningar.

Teknik som 5G, och i nästa steg 6G, kan möjliggöra smartare användning av våra resurser för att möta både industrins gröna omställning och skapa ett mer effektivt energiförsörjnings- och transportsystem. Den potentiella nyttan av ökad tillgänglighet av digital uppkoppling sträcker sig långt bortom industriell effektivitet. Den öppnar även upp för innovativa lösningar inom hälso- och sjukvård, utbildning, stadsplanering och mycket annat. Med hjälp av smarta nät kan vi skapa ett mer hållbart, effektivt och inkluderande samhälle. Kort sagt kan ökad digital uppkoppling möjliggöra en lång rad lösningar till gagn för hela samhället.

En höjd ambitionsnivå ställer givetvis inte bara krav på ökade offentliga medel utan också på näringslivets investeringar. Vi på Ericsson är i högsta grad med och bidrar och satsar årligen närmare 46 miljarder kronor på forskning och utveckling. Enbart i Sverige arbetar drygt 8000 anställda med detta, ofta i samarbete med akademin, företagspartners och startup-företag. Denna ambitionsnivå hos näringslivet måste staten svara upp mot.

För att Sverige ska ta sig tillbaka till en position i absolut framkant räcker det dock inte bara med ökade resurser.

För att Sverige ska ta sig tillbaka till en position i absolut framkant räcker det dock inte bara med ökade resurser. Vi behöver också säkerställa en tydlig prioritering av forskningsresurser till teknik och innovation. Ska Sveriges akademiska excellens höjas och konkurrenskraften stärkas behövs en tydlig strategi för hur medel fördelas. Istället för att sprida statliga medel tunt och brett över lärosäten och landsändar bör staten, i nära samarbete med näringslivet, identifiera områden där Sverige ska satsa på att vara världsbäst och våga prioritera utifrån detta.

Dessutom behöver vi kortsiktigt höja kompetensnivån inom digitala spjutspetsteknologier, inte minst inom AI och cybersäkerhet. Att långsiktigt förbättra grundutbildningen och examinera fler inom tekniska utbildningar är också nödvändigt. Det livslånga lärandet är centralt för att lyckas med dessa uppgifter.

Det livslånga lärandet är centralt för att lyckas med dessa uppgifter.

Det är också viktigt att utöka dagens nära samarbeten mellan näringsliv och akademi kring kompetensutveckling. Vi behöver accelerera lärandet för att möta framtidens ökade behov av expertkompetens inom digitala teknologier.

Vårt mål är att Sverige ska återta sin position som ledande forsknings- och utvecklingsnation och säkerställa en framtid där innovation och teknik lägger grunden till en positiv samhällsutveckling. För detta krävs modiga och ambitiösa satsningar. Genom en kombination av ökade resurser, tydliga prioriteringar och nära samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor kan vi inte bara möta dagens utmaningar utan också forma en hållbar och innovativ framtid för kommande generationer. Vi förväntar oss därför tydliga besked om detta i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Magnus Frodigh Ericssonkoncernens forskningschef och chef för Ericsson Research