Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
En grupp personer runt ett bord, inga huvud syns

Samtal om forskningsetiska frågor i den egna forskningsmiljön är betydligt viktigare än administrativa påbud för att minska tvivelaktig forskning. Foto: Depositphotos.

debatt

Mindre oredlighet när samtal om forskningsetik är del av forskares vardag

Obligatoriska etikkurser och övergripande policies spelar en marginell roll när det gäller att förhindra tvivelaktig forskning. Det som däremot har betydelse är när öppna diskussioner om forskningsetik är en del av den akademiska vardagen, i den egna forskningsgruppen. Det konstaterar fyra forskare vid Uppsala och Linköpings universitet.

De senaste tio åren har oredlighet i forskningen debatterats flitigt, kantat av medialt uppmärksammade skandaler. I Sverige gäller det särskilt Macchiarinis bedrägliga aktiviteter på Karolinska universitetssjukhuset, som stoppades först när SVT visade Bosse Lindkvists dokumentärfilm Experimenten.

I kölvattnet på detta och likartade fall följde en omfattande utbyggnad av statlig forskningskontroll via Etikprövningsmyndigheten, Överklagandenämnden för etikprövning (ÖEN) och Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF).

Dessa strukturer har sannolikt förhindrat en del etiska övertramp. Samtidigt har de skapat otymplig byråkrati och hart när omöjliggjort fri fältforskning, framför allt inom samhällsvetenskaperna. Det har lett till massiv kritik, till exempel undertecknade nästan 2 500 forskare/lärare debattartikeln Systemet för etikprövningar ett akut hot mot forskningen i Dagens Nyheter i maj 2023.

Mycket lite av detta fångas dock upp av den svenska etikprövningsbyråkratin.

Grovt forskningsfusk är sällsynt. Desto vanligare är tvivelaktig forskning, så kallade Questionable Research Practices, QRP, som blåser upp eller på annat sätt snedvrider forskningresultat eller enskilda individers prestationer. Det kan till exempel handla om kopiering av andras eller egna studier utan att ange källa, om felaktig redovisning av författarskap, överdrivna signifikansnivåer i publicerade resultat, tvättning” av statistik genom uteslutning av så kallade outliers eller skenbar användning av vissa metoder i kvalitativa studier. Mycket lite av detta fångas dock upp av den svenska etikprövningsbyråkratin.

Den forskning som finns internationellt om utbredningen av QRP och tänkbara motåtgärder har bidragit med viktig kunskap om hur det ser ut inom olika sektorer och kulturer. Men det saknas konsensus om vilka beteenden som ska innefattas i QRP-begreppet. Vissa studier inkluderar slarv och undermålig handledning. Andra har en klart striktare definition, vilket ger mycket lägre siffor.

Nyligen presenterade Journal of Academic Ethics en studie av QRP i svensk forskning. I den studien har vi, fyra forskare vid Linköpings och Uppsala universitet, analyserat drygt 3 000 svar på en detaljerad enkät till forskare och lärare inom medicin och samhällsvetenskap i Sverige (1). Vi har endast beaktat sådana beteenden som kan ses som avsiktliga försök att driva upp stödet för en viss teori eller person. De sammanfattade vi i nio QRP-indikatorer.

En utmaning i QRP-forskningen är att avgöra vilka faktorer som kan kopplas till tvivelaktiga praktiker och andra avsiktliga brister i integritet. Handlar det om forskarnas personliga egenskaper (så kallade ruttna äpplen), om organisationskulturer och värderingar eller om systemrelaterade förhållanden, såsom ökande konkurrens och publiceringsjakt?

Merton såg en oförenlig konflikt mellan forskarens frihet och politiska eller kommersiella påbud.

Klassiska vetenskapssociologer som Robert Merton har framhållit den normativa miljöns centrala betydelse för att forskning ska kunna förbli en autonom samhällsinstitution. Merton såg en oförenlig konflikt mellan forskarens frihet och politiska eller kommersiella påbud. Han betonade särskilt fyra normer som han sammanfattade i CUDOS-idealet – Commun(al)ism, Universalism, Disinterestedness, Organized Skepticism. Med vardagliga ord: att dela kunskap utan ekonomisk ersättning; att behandla alla lika oavsett religion, nationalitet, med mera; att stå fri från särintressen; att kritiskt och kollegialt granska resultat före publicering.

Senare organisationsforskare, till exempel Ian Mitroff, har visat att forskare även kan hysa andra, motsatta normer, såsom övertro på egna teorier, det vill säga dogmatism i stället för skepticism, partikularism i stället för universalism, och så vidare.

Vår artikel i Journal of Academic Ethics jämför ett stort antal faktorer som teoretiskt skulle kunna vara förknippade med och påverka: ålder, kön, position och anställningstrygghet, motivation och upplevd rättvisa/orättvisa, institutionella regelverk och normativ uppslutning. Genomgående visade undersökningen den normativa miljöns stora betydelse, både positivt och negativt. Denna normfaktor Biasedness – intellektuell slutenhet, partiskhet och förutfattade meningar – hade den starkaste kopplingen av alla faktorer till åtta av de nio QRP-indikatorer vi studerade.

Genomgående visade undersökningen den normativa miljöns stora betydelse, både positivt och negativt.

Ökad konkurrens beskrivs ofta som ett problem i dagens akademi. Vi fann att konkurrens var förknippad med ökad förekomst av tvivelaktig forskning. Men bara för en av de nio indikatorerna (manipulering av författarskap) var konkurrens den starkaste faktorn. Demografiska faktorer som ålder, kön, forskningsfält, visade sig alla ha en mycket liten betydelse. Detsamma gällde de konventionella metoderna som universitetsvärlden använder för att söka stärka forskningsintegriteten, till exempel obligatoriska etikkurser för doktorander och övergripande policies.

Däremot visade studien att öppna diskussioner om forskningsetik och redlighetsfrågor bland kollegerna inom den egna forskningsgruppen eller det egna laboratoriet var tydligt relaterade till en lägre förekomst av QRP.

Det här visar hur viktigt det är att universitetens forskningsansvariga mer aktivt uppmärksammar insatser som stärker öppenhet och opartiskhet och som motverkar förutfattade meningar och teorier bland forskare och forskningsledare. Administrativa påbud, såsom föreskrivna kurser, spelar däremot en marginell roll. Att en levande seminariekultur och samtal om forskningsetiska frågor är en del av den akademiska vardagen och den egna forskningsmiljön är betydligt viktigare.

Christian Berggren, professor emer. Industriell organisation, Linköping universitet
Bengt Gerdin, professor emer. Intensiv- och brännskadevård, Uppsala universitet
Solmaz Filiz Karabag, docent, Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Uppsala universitet.
Jolanta Pielaszkiewicz, universitetslektor, institutionen för datavetenskap (IDA), Linköping universitet

1. Minimizing Questionable Research Practices – The Role of Norms, Counter Norms, and Micro-Organizational Ethics Discussion (Journal of Academic Ethics) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...

Nyhet 20 mars 2024

Johan Frisk

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning har avlastat lärosätena i arbetet kring anklagelser om forskningsfusk. Men både nämnden och de anmälda forskarna efterlyser mer stöd ...