2014-10-16 Lars Haikola, utredare och fd universitetskansler

Mer pengar men färre doktorander

Antalet nya doktorander har minskat trots mer medel till svensk forskning de senaste åren. En så kraftfull satsning på resurser till forskning borde tvärtom ha lett till fler forskarutbildade, menar Lars Haikola. Siffrorna avslöjas i Universitetskanslerämbetets senaste årsrapport.

Lars Haikola
Foto: UKÄ

Svensk högre utbildning har blivit alltmer forskningstung. Det är en naturlig effekt av de kraftfulla satsningar som gjorts i de senaste forskningspropositionerna och att andra finansiärer ökat sina bidrag till lärosätenas forskning och utbildning på forskarnivå. Men förvånande nog så ökar inte antalet nybörjare på doktorandnivå, tvärtom så minskar de. Det är en oväntad utveckling som inte har helt givna svar.

I Universitetskanslersämbetets (UKÄ) senaste Årsrapport 2014 om Universitet och högskolor talar siffrorna sitt tydliga språk. Under 2013 ökade lärosätenas forskningsintäkter med en halv miljard kronor till 36 miljarder kronor. Det är en mindre ökning än tidigare år och det är de externa finansiärerna som ökat sina bidrag medan de direkta statsanslagen ligger kvar på samma nivå som 2012. Till externa finansiärer räknar man statliga forskningsfinansierade myndigheter, EU samt privata stiftelser och organisationer. Det har alltså skett en kraftig ökning av medel till forskning under flera år som har gett lärosätena goda möjligheter att bygga ut forskningen och utbildningen på forskarnivå.

Trots dessa goda förutsättningar minskade antalet nybörjare på forskarnivå 2013. Då var antalet doktorandnybörjare 3 100 vilket kan jämföras med 3 900 föregående år, en minskning med 20 procent. En så stor minskning har inte skett sedan 2004, under perioden 2008-2012 ökade antalet nybörjare. Vid en närmare granskning av siffrorna så är dock situationen något mindre alarmerande. En viss eftersläpning av rapportering betyder att den faktiska minskningen snarare är 600 än 800. Inom denna grupp ingår även utländska nybörjare från länder utanför EU/EES, och bland dem är minskningen förväntad efter studieavgiftsreformen. Mer förvånande är att även nybörjarna från länder inom EU/EES har minskat.

En del av förklaringen till minskningen av svenska nybörjare är att vissa lärosäten bara har antagning vartannat år. Det har heller inte skett någon antagning till forskarskolor för yrkesverksamma lärare i år, vilket 200 började förra året. Det är därför sannolikt inte så stor minskning som det först verkar. Men, en så kraftfull satsning på resurser till forskning borde ha lett till det omvända – en ökning av forskarutbildade.

Statistiken visar inte heller att lärosätena valt att satsa på postdoktorer istället för doktorander. Den har skett en viss ökning mellan 2012 och 2013, men inte i samma takt som tidigare. Totalt sett har meriteringsanställningar minskat något. Därför är det i grunden gåtfullt att de ökade forskningsintäkterna inte medfört fler doktorand – och/eller meriteringsanställningar. UKÄ kommer att fortsätta följa denna fråga.

Lars Haikola
utredare och fd universitetskansler

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter