Medioker rekrytering av unga hotar kvaliteten på lärosätena

Nuvarande och tidigare kriser har med all tydlighet visat på hur viktig forskning och utbildning är för vårt samhälle. Återväxten av yngre forskare och lärare är avgörande för en hög kvalitet i den högre utbildningen. Att införa meriteringstjänsten biträdande lektorat i högskoleförordningen (2017) var ett viktigt steg för att stärka lärosätenas möjlighet till kvalitetsdrivande rekrytering.

Sveriges unga akademi har genomfört en omfattande enkätundersökning om hur biträdande lektorat har införts vid universitet och högskolor. Kartläggningen visar att några fakulteter inte alls använder biträdande lektorat och att många lärosäten ännu inte har utvecklat attraktiva karriärsystem kring tjänsten. Rapporten identifierar två konkreta hinder i högskoleförordningen som begränsar användningen av biträdande lektorat:

• Sökandes doktorsexamen får inte vara äldre än fem år vid ansökningstidens utgång. De flesta fakulteter inom naturvetenskap, teknik och medicin anser att den tidsgränsen är alltför kort och försvårar rekryteringen av de bästa kandidaterna. Dessutom hämmas mobilitet mellan länder, lärosäten och samhällssektorer, och jämställdhetsarbetet påverkas negativt.
  
  
• Biträdande lektorat kan inte kombineras med en anställning inom sjukvården. De medicinska fakulteterna kan inte använda tjänsten fullt ut då en anställning som läkare eller annan tjänst inom sjukvården inte går att kombinera med ett biträdande lektorat.

Regeringen bör agera skyndsamt och genomföra de förändringar som krävs för att karriärtjänsterna ska kunna utnyttjas till fullo.

Undersökningen visar dessutom på tre nyckelfaktorer som är avgörande för att attrahera de bästa yngre lärarna och forskarna till svenska lärosäten:

1. Vass rekrytering: Ett recept för framgång bygger på tydliga, ämnesmässigt breda och internationella utlysningar. Ansökningarna behandlas idag långsamt vid en internationell jämförelse, och processen kan ofta ta upp till ett år. Det finns ingen anledning att det ska ta så lång tid och det medför stor risk att förlora de bästa kandidaterna. Den framgångsrika kandidaten bör få resurser för att testa sina egna, oberoende forskningsidéer och nya pedagogiska metoder. Det här öppnar upp för många internationella sökande och bidrar till förnyelse av forskningen. Ett exempel där detta har lyckats är på Chalmers tekniska högskola där man attraherat i genomsnitt 67 sökande per utlyst tjänst. Det är tre gånger fler än Kungliga tekniska högskolan och 10 gånger fler än Lunds tekniska högskola, trots att lärosätena har jämförbara förutsättningar och inriktningar. Andra lyckade exempel är rekryteringen av yngre medicinforskare genom Wallenberg centrum för molekylär medicin, vid universiteten i Göteborg, Umeå, Lund och Linköping, samt humanister och samhällsvetare till Riksbankens Jubileumsfonds program Pro Futura Scientia i Uppsala.
   
   
2. Etablering och stöd: För att ge den unga universitetsläraren goda utvecklingsmöjligheter bör biträdande lektorer få aktivt stöd av erfarna kollegor. Det kan handla om stöd i undervisningen och forskningen, men också om råd om hur man leder en arbetsgrupp och navigerar i universitetssystemet. Exempel på väl utbyggda mentor- och ledarskapsprogram finns bland annat vid Örebro universitet (Framtidens Forskningsledare), Lunds tekniska högskola (Career Academy) och Kungliga tekniska högskolan (Partners In Learning). Välutvecklade mentors-, utvecklings- eller chefsprogram är gängse standard hos alla stora företag, men finns förvånande nog inte alltid vid universiteten. Detta bör ändras.
   
   
3. Befordran: Befordran är ett kritiskt steg för den biträdande lektorn. De pedagogiska och vetenskapliga meriterna utvärderas och om ansökan godkänns omvandlas tjänsten till en fast anställning. Kriterierna ska vara högt ställda, men möjliga att uppnå. Granskningen av ansökan måste vara transparent, och bör kvalitetssäkras genom att en högre instans (till exempel på rektorsnivå) granskar alla befordringar. Ett gott exempel på detta hittar vi vid den naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Där har de utvecklat genomtänkta och transparenta rutiner kring befordran, med tydliga krav. Något som vi i Sveriges unga akademi länge efterfrågat.

Konkurrensen om de mest lovande forskarna är stenhård och sker ofta på en internationell arena. För att lyckas behöver svenska lärosäten bygga attraktiva karriärsystem och vår rapport visar att det är möjligt. De flesta av våra förslag är kostnadsneutrala, men kräver ett förändringsarbete mot en tydlig kvalitetskultur. Vi uppmanar därför alla Sveriges lärosäten att följa de goda exempel som finns och ta chansen att anställa riktigt bra lärare och forskare. På det sättet kan Sverige förstärka sin ledande position som kunskapsnation. En stark kunskapsproduktion inom många områden är avgörande för att hantera och stå väl rustade inför kommande kriser.

Sveriges unga akademi

Högskoleförordningen (2017 (Riksdagens hemsida) Länk till annan webbplats.

Rapport från Sveriges unga akademi: Biträdande lektorat – en utvärdering Länk till annan webbplats.