Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Stenar balanserar på varsin sida av ett stenbräde. 

Akademisk frihet, prioritering av begränsade resurser och akuta behov av samhällsutvecklande forskning måste balanseras mot varandra, menar Svenskt Näringsliv. Foto: Depositphotos.

debatt

Medelvägen kan göra svensk forskning framgångsrik

Ökade krav på akademin innebär inte en demokratisk nedmontering. Det behövs nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning – liksom satsningar på spetsforskning inom humaniora. Och det behövs en seriös debatt om svensk forskning, skriver Emil Görnerup vid Svenskt Näringsliv och stakar ut en medelväg mellan politisk detaljstyrning och fria anslag.

Porträttbild Emil Görnerup

Emil Görnerup. Foto: Ernst Henry Photography

Med brinnande storkrig i Europa befinner sig Sverige och Europa i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vårt totalförsvar står nu inför en kraftig utbyggnad. Samtidigt sker en elektrifiering av historiska mått där utvecklingen går att jämföra med den industriella revolutionen 1800–1850 då energiförbrukningen fördubblades i Västeuropa. Behovet av samhällsutvecklande forskning är mycket stort och högskolor och universitet kommer att ha en nyckelroll.

Om det är något som utmärker demokratier så är det förmågan att hantera och balansera målkonflikter.

Att mot den bakgrunden beskriva ökade krav på akademin som en demokratisk nedmontering, vilket ibland framkommer i debatten, försvårar både en seriös debatt och framstår som tondövt. Om det är något som utmärker demokratier så är det förmågan att hantera och balansera målkonflikter. Akademisk frihet, prioritering av begränsade resurser och akuta behov av samhällsutvecklande forskning av högre kvalitet behöver balanseras mot varandra. En seriös diskussion om hur vi gör det är viktig och välkommen.

Svenskt Näringsliv vill inte se en politiskt motiverad detaljstyrning av lärosätena. Men vi tror inte heller på helt fria anslag eftersom akademin enligt vår mening saknar kapacitet till en tillräcklig kraftsamling och förmåga att hantera de stora utmaningar som samhället nu står inför.

Den prestationsbaserade delen ska då premiera relevans och kvalitet.

Vi föreslår därför en balanserad medelväg: Inför en prestationsbaserad resurstilldelning av en del av de direkta forskningsanslagen. Den prestationsbaserade delen ska då premiera relevans och kvalitet. Då kommer lärosätena själva att få prioritera och profilera sin verksamhet samtidigt som drivkrafterna att bidra till samhällets behov av kunskap och kompetens stärks. Flera framgångsrika länder har redan ett liknande system, bland annat Storbritannien, Europas främsta forskningsnation.

Näringslivet investerar idag 150 miljarder kronor om året i forskning och utveckling. Det kan inte ses som en skänk från ovan utan förutsätter ett gott företagsklimat och högskolor och universitet av god kvalitet. Det kommer att krävas satsningar för att möta upp behovet av nya tekniska lösningar inom AI, energi och klimatomställning. Det kommer också att krävas satsningar på mer spetsforskning inom humaniora. Omställningen är inte enbart teknisk utan även mänsklig och kulturell. Den påverkar våra samhällen i grunden.

Höstens forskningsproposition kommer därför att bli den viktigaste på mycket länge.

Sverige måste mäta sig med de bästa. Ett nytt långsiktigt forskningspolitiskt mål i bred politisk samsyn bör fastställas om ökade FoU-investeringar motsvarande en procent av BNP på 10 år. Det går här att hämta inspiration från de mycket ambitiösa satsningar på FoU som nu sker i Finland med ett lagstadgat mål om kraftigt ökade FoU-investeringar över åtta år.

Sverige benämns tyvärr alltmer sällan som en akademisk toppnation. I stället används epitet som god eller bra. Det handlar inte bara om en oskyldig förflyttning i semantik utan speglar det faktum att svensk forskning har tappat mark. Politiskt är det ett mycket underreformerat område där inte mycket har hänt de senaste 20 åren. Höstens forskningsproposition kommer därför att bli den viktigaste på mycket länge.

Satsningar på forskning och utveckling har varit Sveriges historiska styrka. Det måste också bli vår framtida styrka. Debatten om hur inriktningen ska se ut är viktig men den måste också hålla sans och balans.

Emil Görnerup, ansvarig forskningspolitik, Svenskt Näringsliv

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 12 juni 2024

Charlie Olofsson

Det har gått ett år sedan regeringen drog in det riktade anslaget till utvecklingsforskningen. Många forskare upplever att det har blivit svårare att få finansiering på grund av de...

Debatt 10 juni 2024

Sveriges unga akademi

EU minskar budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation med över två miljarder euro. I förhandlingarna inför nästa ramprogram måste våra nyvalda EU-parlamentariker verka...

Debatt 29 april 2024

Gunilla Källenius, Karolinska institutet

Universitetens krav på att externa finansiärer ska stå för alla indirekta kostnader gör att svensk forskning går miste om många miljoner. Eftersom internationella finansiärer som E...