Matcha jobb och utbildning bättre

Svensk högre utbildning har utretts många gånger. Men systemet är underreformerat och underdiskuterat. Svenskt Näringsliv har länge förespråkat ett reformerat resurstilldelningssystem. Därför är det mycket positivt att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar att de ska se över den nuvarande modellen.

Näringslivet har kompetensbrist. Idag misslyckas ett av fyra rekryteringsförsök i de svenska företagen för att det inte finns kandidater med rätt kompetens. Så mycket som 70 procent av företagen tycker det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning. Rekryteringsutmaningarna finns också i offentlig sektor.

Idag misslyckas ett av fyra rekryteringsförsök i de svenska företagen för att det inte finns kandidater med rätt kompetens.

Det nuvarande resurstilldelningssystemet styr anslagen till högre utbildning och forskning. Medlen är uppdelade i separata anslag till utbildning respektive forskning. Anslaget till utbildning baseras på antal studenter som registreras (omräknat till helårsstudenter, HST) samt antal avklarade poäng (helårsprestationer, HPR). Olika utbildningsområden får olika mycket medel.

Det är inte bara näringslivet som förespråkar en bättre matchning mellan utbildning och jobb. När landets blivande studenter blir tillfrågade vad de efterfrågar i en högskoleutbildning uppger många först och främst intresse för utbildningen, tätt följt av faktorer med nära koppling till arbetsmarknaden såsom möjlighet till karriär, att utbildningen är framtidssäker och att kunna få en hög lön.

Det är stora skillnader i etableringsgrad mellan olika examina. Sett till ett antal jämförbara länder har Sverige näst högst arbetslöshet bland studenter tre år efter examen. Matchningen har stor förbättringspotential. De samhällsekonomiska vinster som skulle uppstå om studenter i högre utsträckning än idag läser utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov är betydande.

Det är över 30 år sedan resursdelningen reformerades. Nu behöver systemet utredas och förändras. Vi välkomnar därför att regeringen i budgetpropositionen för 2025 aviserar att de ska se över nuvarande resurstilldelningssystem.

Det är över 30 år sedan resursdelningen reformerades. Nu behöver systemet utredas och förändras.

Redan i våras samlade Svenskt Näringsliv en expertgrupp för att utforska nya modeller för resurstilldelning inom högre utbildning. Tillsammans representerar de olika aktörer och perspektiv med särskilda kunskaper och erfarenheter om högre utbildning och lärosätenas roll.

Expertertgruppen har varit viktig för att ta fram de förslag som Svenskt Näringsliv nu ställer sig bakom och som också har en förankring i bredare kretsar. Förslagen har för- och nackdelar. Och de ska betraktas som just förslag som ska utgöra en grund för fortsatt diskussion om vägen framåt. Kommentarer, frågor och invändningar som kom fram under arbetsprocessen är också med i den utvecklade högskolepolicyn.

Svenskt Näringsliv föreslår ett resurstilldelningssystem för både stabilitet och snabbare utveckling med följande huvudsakliga delar:

1. Ett anslag för grundläggande utbildning, där antal studenter väger tyngre än prestationer, för att minska sårbarheten för avhopp.
2. Ett anslag för utbildning på avancerad nivå, vilket bara ges till utbildningar inom områden där lärosätet bedriver forskning.
3. Ett anslag till utveckling, där lärosätena får ansöka om medel för att exempelvis prova nya utbildningar eller skapa spetsområden.
4. Ett uppdrag till myndigheter att upphandla öppna nätbaserade kurser.
5. Ett uppdrag till myndigheter att uppmuntra och förenkla övergången mellan högre utbildning och yrkeshögskoleutbildning, för att främja rörlighet och livslångt lärande.

Systemet ska ta hänsyn till såväl studenternas som arbetslivets intressen. Universitet och högskolor behöver bättre förutsättningar för att utbilda både studenter på utbildningsprogram och yrkesverksamma så att företag kan möta de utmaningar, men även ta till vara de möjligheter, som förändringar på arbetsmarknaden innebär.

Inte minst behövs förändringar så att studenterna kan gå till jobbet efter examen. Kompetensbristen får aldrig bli ett tillväxthinder som försämrar Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och välstånd.

Ulrika Wallén, ekonomie doktor och policyexpert för högskolepolitik, Svenskt Näringsliv

Läs mer:

Rapport från Svenskt Näringsliv: Förslag till ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning (2024) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.