Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Skynda på Migrationsverkets handläggning av forskare

Vetenskapsradions direktsända debatt om forskningspolitik tog bland annat upp frågan om rekrytering av internationella forskare. Det är också något som Sveriges unga akademi vill ha en snabb lösning av, oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet.

porträttbild på två kvinnor. Den vänstra har brunt hår, den högra har långt ljust hår och glasögon med tunna bågar

Mia Phillipson och Maria Tenje

Äntligen!
I fredags direktsände Vetenskapsradion en debatt om forskningspolitik där alla riksdagspartier deltog, inklusive forskningsministern. Det var avslutningen på Sveriges Radio P1:s serie om forskningspolitik.

Forskningsfrågor debatteras alltför sällan och det var därför härligt att äntligen höra åtta kunniga politiker ta sig an ämnet. Panelen var rörande överens om vikten av att värna ”nyfikenhetsdriven” forskning som initieras av forskarna själva, och att det behövs mer pengar för detta.

En brännande aktuell fråga som diskuterades var att internationella forskare väljer bort Sverige på grund av Migrationsverkets långsamma handläggning av uppehållstillstånd. För oss forskare är detta ett reellt problem, dels vid rekrytering av internationella medarbetare, men också för att vi ska kunna leva upp till den doktorandutbildning vi utlovat. Att presentera på internationella konferenser ingår i doktorandutbildningen men idag tvingas ofta utländska doktorander avstå på grund av försenade förlängningar av uppehållstillstånd. Oavsett hur Sveriges regering ser ut efter valet vädjar vi, lös detta snabbt!

En ansenlig del av statens forskningsbudget går till infrastruktur (till exempel ESS, Max IV och SciLifeLab) och P1 ska ha en eloge för att detta diskuterades i programmet. Finansiering av infrastruktur måste diskuteras mer då investeringar i stora infrastrukturerna riskerar att tränga ut annan forskningsfinansiering. Det är viktigt att investeringar i enorma forskningsanläggningar sker utifrån verkliga forskningsbehov.

Fokus ska vara på att finansiera forskning av hög kvalitet, oavsett var den bedrivs.

Den sittande regeringen förespråkar att forskning ska bedrivas i hela landet. Sveriges unga akademi anser i stället att fokus ska vara på att finansiera forskning av hög kvalitet, oavsett var den bedrivs. Mindre forskningsmiljöer har svårare att få internationellt konkurrenskraftigt genomslag, vilket talar för att forskningen bör samlas till färre och starkare miljöer. Forskningsministern menade att forskningen måste finnas där industrin finns (ofta utanför storstäderna). Argumentet är svårt att förstå då kunskap är relativt lätt att flytta. Sveriges unga akademi ser hellre att gedigen forskning med hög kvalitet bedrivs på färre ställen och att den kunskap som generas sprids genom till exempel distansutbildningar.

Både den nuvarande och den förra regeringen har gjort riktade satsningar[1] som fått omfattande finansiering. Glädjande nog bekräftade hela politikerpanelen att sådana satsningar bör vara initierade av forskarsamhället och att forskare ska delta i utformningen av stora satsningar. Vi hoppas att de står fast vid detta även efter valet.

Forskare är en del av samhället och väl medvetna om de utmaningar som världen står inför. Precis som politiska partier finns forskare i olika färger och former, med en gemensam strävan att förbättra världen. Hur detta ska gå till och vad som ska prioriteras är frågor där forskarsamhället gärna bidrar med kompetens och erfarenhet!

För Sveriges unga akademi,
Mia Phillipson, forskningspolitisk talesperson
Maria Tenje, ordförande

[1] Alliansregeringens strategiska forskningsområden (SFO:er) och nuvarande regeringens tioåriga forskningsprogram.

Vetenskapsradion i P1: Vad vill politikerna med forskningen? Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Valdebatt 2018

Inför riksdagsvalet hösten 2018 har Curie bjudit in ett antal aktörer i forskarsamhället att ge sin vision av forskningspolitiken under nästa mandatperiod. Hur skulle regeringen kunna skapa bättre villkor för svensk forskning?

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Debatt 6 mars 2024

Katarina Bjelke, Vetenskapsrådet

Vi vill att regeringen låter utreda om, och i så fall hur, fördelning av basanslaget kan öka forskningens kvalitet. Det skriver Vetenskapsrådets generaldirektör Katarina Bjelke i e...

Nyhet 5 mars 2024

Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Nyhet 28 februari 2024

Keiko Snarberg

Att söka medel för forskning tar tid och kräver planering. Curie har bett tre erfarna forskare om tips på hur man skriver sin första ansökan för att öka chanserna att få den bevilj...