2021-02-09 Jonas Olofsson, Agneta Gulz, Erik Billing, Andreas Falck, Linus Holm, Sveriges kognitionsvetenskapliga förening

Låt kognitionsvetenskap stärka lärarutbildningen!

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligheter att stärka elevers lärande i den svenska skolan, skriver medlemmar i Sveriges kognitionsvetenskapliga förening (SweCog).

Den svenska lärarutbildningen kritiseras ofta för att den i alltför liten utsträckning utvecklar praktisk skicklighet och ämneskunskap, för att inte betona elevers kunskaper och inte förlita sig på evidensbaserade metoder. För att stärka lärarutbildningen har nu regeringen lagt fram ett förslag som bland annat innebär ett fokus på kognitionsvetenskap.

Ämnet kognitionsvetenskap handlar om tänkande i vid bemärkelse. I kognitionsforskning undersöks minne, språk och lärande, men även hur människohjärnan och datorer bearbetar information. Kognitionsvetenskaplig forskning och utbildning är väletablerad i Sverige sedan 1990-talet och finns på de flesta studieorter.

Kognitionsvetenskapliga perspektiv inkluderas redan i utbildningar riktade till logopeder, psykologer, läkare och sjuksköterskor. Men inom lärarutbildningen är kognitionsvetenskapen ofta frånvarande – trots att ämnet i högsta grad är relevant där.

En kognitionsvetenskapligt skolad lärare har bättre möjlighet att förstå vilka undervisningsmetoder som har bäst vetenskapligt stöd och kan även omsätta dem i klassrummet och utvärdera hur bra de fungerar i just denna klass. En lärarutbildning som behandlar människans förutsättningar att lära sig borde locka ambitiösa lärarstudenter och hålla dem stimulerade genom hela utbildningen.

De fem punkterna nedan visar hur forskning ger insikter i hur lärande fungerar och hur detta leder fram till evidensbaserade metoder. De är samtidigt exempel på hur kognitionsvetenskapen kan stärka lärarutbildningen och i förlängningen förbättra elevers lärande.

  1. Prov förstärker kunskaper. Prov behöver alltså inte enbart vara medel för läraren att sätta betyg, utan också en studieteknik för eleven om de används på rätt sätt. Att omsätta den så kallade testningseffekten i praktiken är ett exempel på hur kognitionsvetenskapen kan bidra till att skapa en kunskapsskola.
  2. Minne och lärande förstärks av variation – genom att sprida ut övningar i tid, men också genom att tillgodogöra sig samma material på flera olika sätt. Kombinationen av ”läraren visar och berättar” och ”elevers egna utforskande” är överlägsen de två metoderna var för sig.
  3. Kunskaper förstärks av att man förklarar det man lärt sig, helst för någon annan. Att formulera förklaringar gör att man blir bättre på att förstå orsakssamband och på att använda kunskap i nya kontexter. Nyare forskning har visat på vikten av att argumentera med andra när man försöker förstå ett material. Att få sin förståelse utmanad, av kamrater eller av läraren, kan främja det egna lärandet.
  4. Så kallad multi-tasking försämrar kraftigt förutsättningarna för lärande; en elev som chattar med sin kompis samtidigt som läraren förklarar något viktigt kommer inte att lära sig mycket. Forskning om koncentrationsförmåga och distraktioner, inte minst hos unga människor, är en viktig kunskapskälla som ger lärare bättre möjligheter att värna elevernas kunskapsutveckling och lärande.
  5. Inslag av kognitionsvetenskap i lärarutbildningen ger lärare bättre möjlighet att identifiera och bemöta ovetenskapliga idéer om lärande, exempelvis att eleverna lär sig bäst om undervisningen anpassas efter deras individuella ”lärstilar”, en metod som inte har något vetenskapligt stöd men som trots detta förekommer i skolans värld.

Självklart kan kognitionsvetenskapen inte genom ett trollslag lyfta den svenska skolan. Som alla lärarutbildare vet är lärmiljöer komplexa. Kognitionsvetare bör närma sig skolans värld med en god portion ödmjukhet. Ämnet är brett och alla delar är inte relevanta i en utbildningskontext. Kognitionsvetare behöver därför också stärka sin kompetens i de områden som är mest relevanta för skolan. Vi i SweCog välkomnar därför ett större samarbete mellan pedagoger, didaktiker och kognitionsforskare i arbetet med att översätta ämnets insikter till en pedagogisk kontext.

På några års sikt kan regeringsförslaget leda till en korsbefruktning mellan utbildningsvetenskap, pedagogik, didaktik och kognitionsvetenskap. Vi tror att alla dessa ämnen har mycket att vinna på att samarbeta. Insikter om lärande och kognition kan gå hand i hand i såväl undervisning som forskning. Förslaget till den nya lärarutbildningen är ett välkommet steg i denna riktning.

Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms universitet
Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, Lunds och Linköpings universitet
Erik Billing, lektor i informationsteknologi, Högskolan i Skövde
Andreas Falck, postdoktoral forskare i psykologi, Lunds universitet
Linus Holm, lektor i psykologi, Umeå universitet

 

12

2 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Bengt Johannisson

    Evidensens gränser
    Det är knappast förvånande att företrädare för ett ämne, i detta fall kognitionsvetenskap, menar att just deras ämne uppfyller alla de krav man kan ställa på en akademisk disciplin. Men hur gärna man än vill så är det inte bara hjärnan och dess hantlangare datorn som består med relevant kunskap. Som bland andra filosofen Bengt Molander och tidigare lärarhögskolerektorn Gunnar Bergendal klargjort kräver insikter för praktiskt bruk också konkret, handgriplig, erfarenhet. Inte minst vägleder denna lärandet i mitt eget ämne, entreprenörskap.
    Kravet på bekräftad evidens bygger på fenomens och relationers mätbarhet och ’evidensbaserade metoder’ kräver experimentbaserade undersökningar eller statistiskt säkerställda samband i stora urval. Men som filosofen Jonna Bornemark påpekar är många fenomen, som förnimmelse av det egna hälsotillståndet och upplevelsen av ett meningsfullt lärande, en subjektiv och därmed kvalitativ erfarenhet.
    Författarnas insinuationer att lärarutbildningen skulle vara belastad med ovetenskapliga metoder rimmar dåligt med deras ambition att inta ’en god portion ödmjukhet’. En sak att lära av många forskares beskäftiga uttalanden om den rådande pandemins orsaker och verkningar är att även om de alla anser att de praktiserat vedertagna metoder så dominerar motsägelser snarare än samstämmighet resultaten. Sådan spretig evidensbaserad kunskap hjälper mänskligheten föga.
    Bengt Johannisson, professor emeritus i entreprenörskap, Linnéuniversitet

    2021.02.13

  • Bert Jonsson

    Vi håller med om att insikter från kognitionsvetenskap (likväl som neurovetenskap) kan stärka lärarutbildningarna. Som noterades i denna debattartikel finns det evidensbaserade metoder som varit kända i över 100 år, men tyvärr kan en lärarstudent passera en hel utbildning utan att få vetskap om dessa metoder. Att prov förstärker lärande och minne (testbaserat lärande) och att sprida ut lärandet (distribuerat lärande) är två exempel på evidensbaserade metoder som debattörerna tar upp och som behöver synliggöras. I linje med debattartikeln ser vi det som viktigt att på olika sätt inspirera till att sprida kognitiv, psykologisk, neurovetenskaplig forskning som är av intresse och nytta för skolan och lärarutbildningarna. Vi har försökt dra vårt strå till stacken genom att med utgångspunkt från kognition- och neurovetenskaplig forskning publicera en svensk bok med fokus på testbaserat lärande men som också inkluderar andra evidensbaserade metoder, med lärarstudenter och aktiva lärare som främsta målgrupper.

    Testbaserat lärande: Att stärka inlärning och minne. https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi2/testbaserat-larande/

    Bert Jonsson, docent i psykologi och professor i beteendevenskapliga mätningar, verksam vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå Universitet.

    Lars Nyberg professor i psykologi och neurovetenskap, föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning, Umeå Universitet

    2021.02.16

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter