Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Replik: Lärare måste kunna ta del av forskningsresultaten

Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer sig Lärarförbundets vetenskapliga råd nu bakom Plan S.

Lärarförbundets vetenskapliga råd ställer sig bakom Plan S, det europeiska initiativet för att vetenskapliga resultat från och med år 2020 ska publiceras öppet utan fördröjning. Med skollagens krav om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund blir det allt viktigare med forskning om den verksamhet som bedrivs i klassrummen. Läraryrkets anknytning till forskning är viktig för professionens utveckling, för att höja professionens status och bidra till skolutveckling. För att möta skolans utmaningar behöver forskningens anknytning till skolan förstärkas. Det innebär konkret att alla lärarprogram ska ge en gedigen vetenskaplig grund och att det ska finnas systematisk kompetensutveckling på vetenskaplig grund inom ramen för ett professionsprogram. Detta är nödvändigt för att lärare ska kunna tillgodogöra sig forskning och kunna bepröva och utveckla sin egen undervisning utifrån denna.

Utöver att tillgodogöra sig forskning behöver lärare också själva forska, medverka i forskning och forma forskning. För att det ska vara möjligt är det helt nödvändigt att lärare själva kan ta del av forskningsresultat av olika slag. En stor del av den forskning som bedrivs i Sverige och internationellt kan idag sökas i elektroniska databaser. Det handlar dels om så kallade referensdatabaser, det vill säga databaser där man kan söka med hjälp av ämnesord och få hänvisningar till forskningslitteratur som behandlar ämnet, dels om databaser som tillhandahåller artiklar och böcker i fulltext.

En artikel kostar ungefär lika mycket som en bok i Sverige, cirka 300 kronor, vilket omöjliggör för de flesta lärare att delta.

Vetenskapliga databaser kan vara antingen fritt tillgängliga, så kallade open access, eller stängda. I det senare fallet krävs det att man har köpt ett abonnemang på databasen eller att man köper enskilda artiklar direkt via nätet. En artikel kostar ungefär lika mycket som en bok i Sverige, cirka 300 kronor, vilket omöjliggör för de flesta lärare att delta. De svenska universiteten betalar årligen stora summor för att få tillgång till information i elektroniska databaser och till artiklar i fulltext från internationella förlag. Totalt betalar de tio största svenska institutionerna inom Bibsam närmare 200 miljoner kronor per år för sina elektroniska databaser. Den komponent som betyder mest för abonnemangspriset är antalet användare. Att öppna för landets skolor att få fri tillgång till forskningsartiklar skulle alltså bli mycket kostsamt.

Ett exempel på problemet med avsaknad av åtkomst till vetenskapliga artiklar gäller så kallade kommundoktorander. Det är lärare som är antagna till forskarutbildning till minst en licentiatexamen och där en eller flera kommuner är med och finansierar. Syftet med kommundoktorander är att disputerade lärare ska kunna skapa en brygga mellan forskning och praktik, inte minst genom att öka inslaget av utbildningsvetenskaplig forskning på skolorna. Ett annat exempel är Regeringsuppdraget ULF – utveckling, lärande och forskning. Det handlar om en försöksverksamhet med praktiknära forskning som ska utveckla och pröva modeller för långsiktig samverkan mellan akademi och skola, vad gäller forskning, skolverksamhet och lärarutbildning. Det här är två exempel på projekt med syfte att ge lärare en starkare koppling till forskning, där det i stort sett blir omöjligt att göra konkret nytta ifall lärare inte har tillgång till vetenskapliga databaser.

Det är här Plan S kommer in. Plan S är ett europeiskt initiativ för att skynda på utvecklingen mot att forskningsresultat ska bli öppet tillgängliga för alla. Bakom den står Science Europe, som är en sammanslutning av europeiska forskningsfinansiärer och utövare. Enligt planen ska alla vetenskapliga resultat som tagits fram med stöd av offentliga finansiärer från och med år 2020 publiceras öppet utan fördröjning, vilket skulle möjliggöra för lärare att få tillgång till forskningsresultat utan att betala hutlösa summor.

Det är därför vi i Lärarförbundets vetenskapliga råd nu ställer oss bakom Plan S principer och rekommendationer. Vi stödjer Riksbankens jubileumsfond, Formas och Forte, som redan valt att ansluta sig, och vill uppmana Vetenskapsrådet att ansluta sig till Plan S. Särskilt Vetenskapsrådet är med sin utbildningsvetenskapliga kommitté viktig som aktör för att sprida vetenskapliga resultat till yrkesverksamma lärare. De farhågor som förts fram av forskare är värda att ta lyssna på, men samtidigt är behovet av effektivare forskningsspridning idag så akut att vi inte längre kan vänta. Under lång tid har man försökt hitta en annan lösning men ingen har visat sig vara framkomlig. Om vi vill ha förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund är Plans S helt nödvändig.

Eva Alerby, professor i pedagogik, Luleå tekniska universitet
Per Andersson, professor i pedagogik, Linköpings universitet
Anders Arnqvist, professor i pedagogiskt arbete, Uppsala universitet
Dennis Beach, professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik, Högskolan i Halmstad
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Karin Rönnerman, professor i pedagogik, Göteborgs universitet
Pia Williams, professor i barn och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet
/Ledamöter i Lärarförbundets vetenskapliga råd

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Ingen information tillgänglig