2015-11-10 Gunnel Colnerud, professor emerita, Linköpings universitet

Lagen är inte nog för att ge etisk ledning

Bara en liten del av de etiska dilemman en forskare konfronteras med faller inom ramen för lagen om forskningsetik. Idag saknas forum för en levande diskussion om forskningsetiska frågor, skriver Gunnel Colnerud, professor emerita vid Linköpings universitet, i en replik på tidigare inlägg om etiska tillstånd vid kliniska studier.

Gunnel Colnerud
Foto: Privat

Äntligen har en debatt om etikprövningslagen och etikprövningsnämndernas praxis startat. I England och USA har en kritisk diskussion pågått de senaste fem åren. Den väcker frågor inte bara för medicinsk forskning. All forskning i Sverige som avser människor berörs av lagen, som tillkom 2004 efter ett EU-direktiv.

Att lagen byråkratiserar – eller snarare juridifierar – forskningsetiken är ett problem som nu tagits upp i flera debattartiklar i Curie. För mig blev problemet uppenbart när jag i ett forskningsprojekt bad etablerade forskare beskriva forskningsetiska problem som de mött i sin egen forskning. Varken lagen eller nämnderna tycks ge forskarna stöd inför alla de etiska problem som de möter i sin forskning.

Forskarna i studien pekar på att lagen begränsar vad som anses vara relevanta etiska problem. Den omfattar bland annat hantering av känsliga personuppgifter, samtyckesfrågor och skadeskydd. Detta är otvivelaktigt centrala frågor, men även andra etiska utmaningar väcker forskarnas behov av etisk diskussion. De beskriver emellertid att nämnden har bemött deras etiska problem med tystnad eller avfärdande formuleringar. En forskare, som själv identifierade en svår etisk fråga i sitt projekt, fick som svar att projektet var ”etiskt oproblematiskt” då det låg utanför lagen. Ur juridisk synpunkt är detta korrekt, men relevanta etiska frågeställningar uppstår långt utanför lagens avgränsning.

Forskarna pekade också på att alla etiska dilemman inte kan förutses. Man måste ha beredskap för att oväntade etiska utmaningar kan uppstå och vara inställd på att fatta snabba beslut. Då krävs ett gott forskningsetiskt omdöme och vi måste vi ställa oss frågan: hur utvecklar man ett sådant omdöme? Lagar kan ha en demoraliserande effekt genom att de styr uppmärksamheten mot att undgå att bli anmäld snarare än att ta övervägda moraliska beslut.

Många av deltagarna i studien uppvisade en etisk känslighet, utvecklad under tidigare år då forskningsetiken behandlades i etiska kommittéer, seminarier och i handledning.

Kommande generation av forskare bör också ges möjlighet att utveckla sitt etiska omdöme. Det utvecklas inte bäst genom formaliserade frågor i ett standardiserat ansökningsförfarande. En forskare inom medicin uttryckte att etikprövning är en ”skenhelig manöver för att visa upp att projektet är godkänt så man kan få medfinansiering”. Det händer att handledare lär sina doktorander att kopiera godkända ansökningar för att inte tappa värdefull tid. De färdigheter som doktoranden då utvecklar innefattar inte självklart etisk reflektion.

Som Harald Grimen (2008) påpekade: forskningsetiken vilar på en inre självkontroll. När den ersätts av yttre kontroll omförhandlar man förhållandet mellan profession och samhälle. Det riskerar att medföra att det egna ansvaret för att upprätthålla en hög etisk standard övertas av den samhälleliga kontrollen.

Behovet av en etisk diskussion i forskarvärlden har inte minskat, snarare ökat. Seminarier som behandlar forskningsetiska frågeställningar, doktorandkurser som inte enbart ägnas åt juridisk prövning och lokala expertgrupper som hjälper forskare att utreda etiska problem är några exempel på hur forskare kan förvalta och vidareutveckla sin etik.

Gunnel Colnerud
Professor emerita, Linköpings universitet

Referenser:

Colnerud, G. (2015) Ethical dilemmas in research in relation to ethical review: An empirical study. Research Ethics, vol 10 (4), 238-253.

Colnerud, G. (2013). Ethical problems in Research Practice. Journal of Empirical Research on Human Research Ethics, vol 8, nr 4, 37-41.

Colnerud, G. (2011). Juridiken hotar forskningsetiken. Tvärsnitt, 2011, nr 3-4, 76-79.

Grimen, H. (2008) Profesjon og profesjonsmoral. I: A. Molander & L. Terum (eds). Profesjonsstudier. Oslo: Universitetsforlaget

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter