2016-04-26 Kjell Blückert, vd Ragnar Söderbergs stiftelse

Kvalitet gynnar jämställdhet bättre än kvotering

Kvinnor har en något högre beviljningsgrad än män inom tre av fyra områden. Men Ragnar Söderbergs stiftelse rannsakar sig själva när det gäller utfallet inom nationalekonomi. Kvotering är inte nödvändigt för att nå jämställdhet, skriver vd Kjell Blückert.

Kjell Blückert
Foto: Ragnar Söderbergs stiftelse

Att arbeta med jämställdhetsfrågor är en del av Ragnar Söderbergs stiftelses kontinuerliga verksamhet. Samtidigt har vi valt att inte satsa på kvotering av något slag, utan strikt titta på det vetenskapliga. Ändå är beviljningsgraden relativt jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Inom tre av våra fyra ämnesområden har kvinnor något högre beviljandegrad än män. Men det finns mer att göra för jämställdheten, inte minst inom nationalekonomi.

Det konstaterats ofta – med rätta – att meritokrati är bra för både jämställdhet och kvalitetsarbete. Ann Fust, regeringens särskilda utredare av unga forskares karriärvägar och Vetenskapsrådets förvaltningschef, säger att ”genomskinliga och formaliserade processer gör kvinnor mer konkurrenskraftiga medan informella strukturer missgynnar kvinnor” (Curie, 7 april 2016).

En bottom up-process, utan nomineringar av andra, gynnar en mångfald av ansökningar. Samtidigt är det nödvändigt att avgränsa utlysningarna, och vi riktar oss därför endast till akademiskt yngre forskare. I en sådan grupp blir det på ett helt annat sätt möjligt att göra en rättvis jämförelse av de sökandes meriter och idéer. Detta gynnar jämställdhet, menar vi.

Att engagera kompetenta och heterogena sakkunniggrupper för granskningen av ansökningar är helt avgörande och något som stiftelsen ständigt arbetar med. Här skapas underlaget för stiftelsens beslut. Vi lägger stor vikt vid att forskarna i sakkunniggrupperna i första fasen arbetar helt oberoende av varandra. Först i den andra fasen vet dessa granskare vilka de övriga är och diskuterar tillsammans den toppgrupp som de enskilda ledamöterna identifierat. I fas tre intervjuas de sökande. I ingen av dessa faser ska någon vikt läggas vid andra faktorer än de vetenskapliga (varken ämnesområden, kön, etnicitet, lärosätestillhörighet eller något annat.).

Eftersom vi inte har specifikt uppsatta jämställdhetsmål innebär det att könsfördelningen kan variera kraftigt mellan olika år. Vi har därför undersökt statistiken för de senaste fyra åren, 2012–2015. Det är då glädjande att kunna konstatera att både sökande- och beviljningsgraden ligger inom 60/40-procentsspannet för tre av våra fyra olika forskningsfält – företagsekonomi, medicin och rättsvetenskap. Där har kvinnorna genomgående något högre beviljningsgrad. Bara inom nationalekonomi är det stor skillnad i söktryck mellan män (78 procent) och kvinnor (22 procent), och män har där också högre beviljningsgrad.

Jämställdhet kan mätas på olika sätt. Här har vi mätt den med utgångspunkt i antal individer som beviljas forskningsanslag. Man kan även mäta resurser. År 2015 anslog vi mer än 50 procent av våra forskningsmedel till kvinnor; men andelen kvinnor som beviljades anslag var endast 34 procent, som en följd av siffrorna inom nationalekonomi.

Är det då någon särskild åtgärd nödvändig för att påverka jämställdhetsprofilen i vår utlysning i nationalekonomi eller är detta främst en fråga för lärosätena och disciplinen? Av nyfikenhet har vi tittat på hur det ser ut vid universiteten och kan, genom Universitetskanslersämbetets databas, konstatera att det finns en dominans av män redan på doktorandnivå. Dock är dominansen inte lika påtaglig som i vår statistik.

Enligt ordföranden för vår sakkunniggrupp i nationalekonomi, professor Per Krusell vid Stockholms universitet, finns det vissa inriktningar inom nationalekonomi som följer könsmönster. Till exempel tenderar studier av arbets- och utbildningsmarknader att ha en större andel kvinnliga forskare, såväl i Sverige som utomlands. För att en forskningsfinansiär som Ragnar Söderbergs stiftelse ska kunna bidra till en fortsatt positiv utveckling för jämställdhet är det viktigt att satsa på unga forskare. I den gruppen finns en större andel kvinnor som genom finansiering kan fortsätta den akademiska karriären – och på så vis komma att bli förebilder för efterkommande kvinnor.

Per Krusell poängterar att det också är viktigt att nå hela vägen ut med information om finansieringsformer och karriärvägar till de kvinnor som idag finns aktiva på universiteten och att visa på goda kvinnliga förebilder för att inspirera fler.

Här kan vi göra mer!

Kjell Blückert
Vd Ragnar Söderbergs stiftelse

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter