Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Korttänkt om livslångt lärande vid lärosätena

Om regeringen menar allvar med att vilja satsa på det livslånga lärandet räcker det inte att avsätta medel för några extra platser på lärosätena och i all hast omformulera ett par meningar i högskoleförordningen. Kompetensutveckling för yrkesverksamma är något helt annat än att utbilda unga för framtiden, skriver Johan Tysk, vicerektor vid Uppsala universitet och Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola.

collage av två porträttbilder på män. Den vänstra har glasögon, den högra bär fluga.

Viktor Öwall och Johan Tysk

Den pågående Coronapandemin har lett till omfattande varsel och friställande av tusentals personer på svensk arbetsmarknad och satsningarna på utbildning har duggat tätt från politiskt håll för att stödja omställning och kompetensutveckling. Frågan om lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet, som har diskuterats flitigt under senare år, har därmed fått förnyad aktualitet.

I budgeten, som presenterades för några veckor sedan, avsattes öronmärkta medel för livslångt lärande motsvarande 1 500 platser till landets lärosäten, med start redan nästa år och två år framåt. Vi ser att vi har mycket att erbjuda dem som behöver fördjupa eller bredda sin kunskap och vi tar gärna ansvar, men det är samtidigt uppenbart att satsningen antingen är feltänkt eller ogenomtänkt.

Sveriges Ingenjörer pekar i en debattartikel (GP 21/9) på att yrkesverksamma som söker snabb och ändamålsenlig kompetensutveckling har andra drivkrafter än unga som söker utbildning. Artikelförfattaren efterlyste en ny finansieringsmodell för denna studentgrupp. Vi håller med, men menar att det krävs ett seriöst omtag om man verkligen menar allvar med att vilja satsa på det livslånga lärandet. Att avsätta medel för några extra platser och i all hast omformulera ett par meningar i högskoleförordningen leder ingenstans, eller i värsta fall till försämringar inom ordinarie utbildning. Långsiktighet saknas helt i satsningen.

Tillfälliga medel som ska hanteras inom ramen för ordinarie utbildningsanslag sätter studentgrupper mot varandra. Hastigt ska ändamålsenliga kurser för kompetensutveckling tas fram med medel som sedan försvinner. En fortsättning kräver då att medel måste tas från lärosätenas ordinarie utbildningsanslag för unga. Det håller inte. Vi behöver långsiktiga medel för att kunna utveckla och satsa framåt för livslångt lärande. Kompetensutveckling för yrkesverksamma på dagens arbetsmarknad är långt ifrån samma sak som utbildning av unga för framtiden. Det handlar om att förse en grupp erfarna och kompetenta personer med komplement som förstärker alternativt breddar kunskaperna för att klara en omställning på arbetsmarknaden. För kvalitet krävs dels olika fokus i planeringen av kursinnehållet. Och samhället behöver båda.

Vi ser stora vinster med att få möjlighet att utveckla kompetensförsörjningsuppdraget. Det kan med rätt förutsättningar gynna båda studentgrupperna och bidra till en ökad kvalitet.

Vi föreslår:

  • Separera uppdragen att utbilda unga för framtiden och yrkesverksamma för dagens arbetsmarknad och skapa ändamålsenliga system, regelverk och finansieringsformer
  • Involvera näringsdepartementet i utformandet av systemen för yrkesverksamma istället för att försöka trycka in uppdraget i ordinarie utbildningsverksamhet.
  • Överväg finansiering av konceptet öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning. Denna möjlighet finns redan idag, men staten finansierar inte denna verksamhet.
  • Överväg även konceptet ”Study Friday”, med bland annat finansiellt stöd till företag och lärosäten som erbjuder kombination av arbete och studier.

Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Debatt 24 maj 2021

Jacob Färnert, Emmy Schylander, Gustaf J. Bjurhammer

Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som k...

Debatt 9 februari 2021

Representanter för Sveriges kognitionsvetenskapliga förening (SweCog)

Regeringens förslag om ökad kvalitet i lärarutbildningen innebär att kognitionsvetenskap integreras i utbildningen i en helt annan omfattning än tidigare. Det här ger stora möjligh...

Debatt 24 augusti 2020

Karin Åmossa och Mats Ericsson

Det räcker inte att universitet och högskolor får extra resurser för att ta emot fler studenter så länge resurserna per student fortsätter att minska. Om kvaliteten i högre utbildn...