2020-10-26 Viktor Öwall, Lunds universitet & Johan Tysk, Uppsala universitet, rektor för Lunds tekniska högskola resp. vicerektor för teknik och naturvetenskap

Korttänkt om livslångt lärande vid lärosätena

Om regeringen menar allvar med att vilja satsa på det livslånga lärandet räcker det inte att avsätta medel för några extra platser på lärosätena och i all hast omformulera ett par meningar i högskoleförordningen. Kompetensutveckling för yrkesverksamma är något helt annat än att utbilda unga för framtiden, skriver Johan Tysk, vicerektor vid Uppsala universitet och Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola.

Viktor Öwall och Johan Tysk

Den pågående Coronapandemin har lett till omfattande varsel och friställande av tusentals personer på svensk arbetsmarknad och satsningarna på utbildning har duggat tätt från politiskt håll för att stödja omställning och kompetensutveckling. Frågan om lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet, som har diskuterats flitigt under senare år, har därmed fått förnyad aktualitet.

I budgeten, som presenterades för några veckor sedan, avsattes öronmärkta medel för livslångt lärande motsvarande 1500 platser till landets lärosäten, med start redan nästa år och två år framåt. Vi ser att vi har mycket att erbjuda dem som behöver fördjupa eller bredda sin kunskap och vi tar gärna ansvar, men det är samtidigt uppenbart att satsningen antingen är feltänkt eller ogenomtänkt.

Sveriges Ingenjörer pekar i en debattartikel (GP 21/9) på att yrkesverksamma som söker snabb och ändamålsenlig kompetensutveckling har andra drivkrafter än unga som söker utbildning. Artikelförfattaren efterlyste en ny finansieringsmodell för denna studentgrupp. Vi håller med, men menar att det krävs ett seriöst omtag om man verkligen menar allvar med att vilja satsa på det livslånga lärandet. Att avsätta medel för några extra platser och i all hast omformulera ett par meningar i högskoleförordningen leder ingenstans, eller i värsta fall till försämringar inom ordinarie utbildning. Långsiktighet saknas helt i satsningen.

Tillfälliga medel som ska hanteras inom ramen för ordinarie utbildningsanslag sätter studentgrupper mot varandra. Hastigt ska ändamålsenliga kurser för kompetensutveckling tas fram med medel som sedan försvinner. En fortsättning kräver då att medel måste tas från lärosätenas ordinarie utbildningsanslag för unga. Det håller inte. Vi behöver långsiktiga medel för att kunna utveckla och satsa framåt för livslångt lärande. Kompetensutveckling för yrkesverksamma på dagens arbetsmarknad är långt ifrån samma sak som utbildning av unga för framtiden. Det handlar om att förse en grupp erfarna och kompetenta personer med komplement som förstärker alternativt breddar kunskaperna för att klara en omställning på arbetsmarknaden. För kvalitet krävs dels olika fokus i planeringen av kursinnehållet. Och samhället behöver båda.

Vi ser stora vinster med att få möjlighet att utveckla kompetensförsörjningsuppdraget. Det kan med rätt förutsättningar gynna båda studentgrupperna och bidra till en ökad kvalitet.

Vi föreslår:

  • Separera uppdragen att utbilda unga för framtiden och yrkesverksamma för dagens arbetsmarknad och skapa ändamålsenliga system, regelverk och finansieringsformer
  • Involvera näringsdepartementet i utformandet av systemen för yrkesverksamma istället för att försöka trycka in uppdraget i ordinarie utbildningsverksamhet.
  • Överväg finansiering av konceptet öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning. Denna möjlighet finns redan idag, men staten finansierar inte denna verksamhet.
  • Överväg även konceptet ”Study Friday”, med bland annat finansiellt stöd till företag och lärosäten som erbjuder kombination av arbete och studier.

Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet

Viktor Öwall, rektor för Lunds tekniska högskola vid Lunds universitet

4

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Eva-Britt Grönberg

    Intressanta tankar!
    Vore spännande att höra om ni har några idéer för hur konceptet med öppen icke poänggivande nätbaserad utbildning ska kunna kopplas till någon form av tester/validering och då ge högskolepoäng. Ett sådant system skulle kunna motivera till vidare studier, att börja smått och sedan gå vidare och läsa in en examen. För många är det viktigt inte bara att få kunskaperna utan även att ha papper på det.

    2020.10.29

  • Johan Tysk

    I första hand tänker vi poänggivande kurser, med alla traditionella examinationsmoment, om man vill ha papper på kunskaperna. Din tanke med validering också värd att fundera vidare på. Det är viktigt att särskild finansiering finns avsatt för att resurser inom högskolan ska kunna avsättas för validering, utan att dra resurser från utbildningen.

    2020.11.04

  • Eva Jonsson

    Fast om man menar allvar med intentioner om att arbeta i fältet livslångt lärande är validering en given ingrediens, utan att se det som att det belastar utbildningssidan. Tvärtom tror jag att det kan bidra till att nya målgrupper väljer att gå vidare med studier på högskola eller universitet.

    2020.11.05

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter