2015-03-04 Ulf Heyman & Anders Söderholm, senior rådgivare Uppsala universitet resp. rektor Mittuniversitetet och vice ordförande SUHF

Inrätta ett högskoleobservatorium!

Dagens fragmentiserade system för analys har medfört att det saknas en gemensam bild av högskolesektorns effektivitet, kvalitet, produktion och problem, skriver Anders Söderholm och Ulf Heyman. Därför vill SUHF inrätta ett ”Högskoleobservatorium” för att göra oberoende konsekvensanalyser som kan förbättra hela högskolesystemet.

Ulf Heyman, Anders Söderholm
Foto: Julio Gonzalez och Sandra Lee Pettersson

Den svenska högskolesektorn omsätter idag över 60 miljarder kronor per år. Runt en halv miljon studenter och anställda har en daglig relation till universitet och högskolor med verksamheter runt om i hela landet. Både i politisk retorik och i praktisk verksamhet tillmäts universitet och högskolor en stor betydelse för samhällets kompetensförsörjning, tillväxt, innovationsförmåga och internationella konkurrenskraft. Betydelsen tycks dessutom öka över tiden.

Det kan, i ljuset av ovanstående, framstå som märkligt att en så viktig och omfattande del av statens verksamhet saknar en sammanhållen förmåga för analys och kunskapsbildning om centrala förutsättningar för, och utveckling av, sektorn. Man kan säga att det saknas ett uppdrag om att bygga upp systemkunskap och förmåga till systemanalys som på ett allsidigt sätt belyser och tolkar de viktiga övergripande frågeställningarna för universitet och högskolor.

De centrala analysuppdrag som för närvarande finns hos främst Universitetskanslersämbetet (UKÄ), Vetenskapsrådet (VR) och Statistiska centralbyrån (SCB) täcker inte behovet av systemkunskap och tenderar dessutom att allt som oftast styras av regeringens förutfattade tro om hur sektorn fungerar. Exempelvis gav uppdraget till VR om ett nytt system för fördelning av basanslag för forskning knappast något utrymme för att kritiskt bedöma för- och nackdelar med ett Peer Review-baserat system – systemets fördelar var redan förutsatt i  uppdraget.

Dagens centralstyrda och fragmentiserade system för analys har medfört att det saknas en gemensam bild av högskolesektorns effektivitet, kvalitet, produktion och problem. Det medför i sin tur att diskussioner om vilka åtgärder som skulle gynna högskolesystemets utveckling istället ofta handlar om olika verklighetsbilder och beslut som fattas baseras i alltför liten grad på tillgängliga fakta och vetenskapliga metoder.  Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) föreslår därför att det skapas en organisation med ett uppdrag att brett följa upp och analysera högskolesektorn och därvid involvera svenska forskare med expertis inom forskningspolitik, utvärdering och andra relevanta ämnesområden. Även den pågående internationella forskningen måste utnyttjas.

För att skapa möjlighet att underbygga viktiga och långsiktiga beslut om utvecklingen av svensk högre utbildning och forskning föreslår vi inrättandet av ett ”Högskoleobservatorium”. Observatoriets ska utgöra ett oberoende centrum för analys och uppföljning av sektorn och ha som uppgift att utreda och föreslå förändringar i styrsystem, anslagsmodeller eller resursfördelningsfrågor. Inför större beslut ska oberoende konsekvensanalyser kunna genomföras.

Ett Högskoleobservatorium kommer självklart inte att leda till att alla inblandade intressenter kommer att vara överens om vare sig problembeskrivning eller åtgärder, men det skulle skapa förutsättningar för att undanröja diskussioner om sådant där väl underbyggda fakta kan tas fram. En verklighetsbeskrivning som åtminstone till viss del är gemensam och där skillnader tydliggörs skulle väsentligt förbättra förutsättningarna för att gemensamt komma fram till åtgärder som förbättrar högskolesystemet.

Det vore även lämpligt att inom ramen för ett Högskoleobservatorium utveckla former för kontinuerlig analys av forskningens och utbildningens utveckling i ett internationellt perspektiv i syfte att skapa bättre faktaunderlag inför beslut i sektorsövergripande frågor. Observatoriet bör ha möjlighet att beställa forskning om högre utbildning och forskning. Observatoriet skulle även kunna ha uppgifter inom ramen för kvalitetssäkringssystemen genom att även på detta område genomföra oberoende analyser av systemens funktion och effekter.

Vilken organisatorisk form, finansiering och relation till nuvarande analysresurser som ett högskoleobservatorium skulle ha behöver förstås utredas förutsättningslöst. Ansvaret för ett högskoleobservatorium bör dock delas mellan de huvudsakliga intressenterna, främst regeringen, myndigheter inom högskoleområdet och lärosätena men också finansiärer, studenter och arbetsgivare bör ha möjlighet att ge observatoriet uppdrag. Det huvudsakliga uppdraget ska dock röra sektorsövergripande och systemrelevanta frågeställningar. Analysen måste vara oberoende med observatoriet som kvalitetsansvarig för publicerade resultat.

Ulf Heyman
senior rådgivare Uppsala universitet, utredare åt SUHF

Anders Söderholm
rektor Mittuniversitetet, vice ordförande Sveriges Universitets- och Högskoleförbund

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter