Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Universitetsbibliotek med vita bokhyllor, byster och historiska jordglober.

Universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. Foto: Magnus Hjalmarsson

debatt

Hur ska regeringen ta sig an digitaliseringen av kulturarvet?

Att digitalisera vårt kulturarv har stort värde för både forskning och demokrati. Men medan andra länder gör kraftfulla satsningar står Sverige och stampar. Nu är det dags för regeringen att kliva fram, skriver Björn Orring.

Porträttbild av Björn Orring.

Björn Orring. Foto: Elisabeth Ohlson

Förra sommaren skrev företrädare för sex svenska akademier i Curie att det är dags att ”öppna bibliotekens skattkammare” och satsa på en storskalig digitalisering av det tryckta kulturarvet som finns i våra forskningsbibliotek. Liknande tongångar fördes fram av bland annat cheferna för Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet i januari 2021 i en artikel i Dagens Nyheter.

Sedan dess har vi haft ett val och fått en ny regering på plats. På detta område har dock inget hänt. Vi står och stampar och går under tiden miste om ny forskning, nya innovationer och har ett kulturarv som alltjämt är otillgängligt för allmänheten. Det är dags för regeringen att kliva fram.

Vi står och stampar och går under tiden miste om ny forskning, nya innovationer och har ett kulturarv som alltjämt är otillgängligt för allmänheten.

Dagens forskare analyserar inte längre bara enskilda objekt utan i växande grad stora sammanlänkade datamängder. Genom AI och maskininlärning kan nyskapande forskningsfrågor besvaras och nya innovationer utvecklas. Detta kräver att det svenska kulturarvet digitaliseras och görs tillgängligt.

Genom AI och maskininlärning kan nyskapande forskningsfrågor besvaras och nya innovationer utvecklas. Detta kräver att det svenska kulturarvet digitaliseras och görs tillgängligt.

Redan 2017 presenterade den dåvarande regeringen en strategi för hur digitaliseringspolitiken ska bidra till konkurrenskraft, full sysselsättning och ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Att digitalisera och tillgängliggöra kulturarvet är en fråga om demokrati, öppenhet och tillgänglighet men också om samhällsekonomi, forskning och innovation – och om att rädda samhällsviktig information som riskerar att förloras.

Frankrike, Norge, Finland och Nederländerna är länder som har insett digitaliseringens möjligheter och skaffat fram ekonomiska resurser till kraftfulla insatser. I Sverige har digitaliseringen skett reaktivt, i motsats till strategiskt eller systematiskt. I OECD:s Digital Government Index 2019 placerades Sverige sist bland över 30 länder.

Frankrike, Norge, Finland och Nederländerna är länder som har insett digitaliseringens möjligheter och skaffat fram ekonomiska resurser till kraftfulla insatser.

Varför ska kulturarvet digitaliseras? Den främsta anledningen är ökad tillgänglighet. Det ger en snabb och direkt åtkomst till en mycket större mängd information för forskning och utbildning. Det här är förstås inga nyheter, men blev bekräftat i den enkät vi genomfört i rapporten Kunskap för en ny tid – om digitalisering av det tryckta kulturarvet på universitetsbiblioteken.

Digitalisering möter forskarnas behov. Digitalisering av det tryckta kulturarvet är en utbildningsfråga och del av infrastrukturen för forskning idag. Kulturarvet kan få ny och vidare användning när samlingarna blir till data istället för böcker – materialet blir forskningsbart på ett helt annat sätt. I dagsläget dold information kan hittas och överlag får man snabbare tillgång och bättre möjlighet till textanalys.

Digitalisering innebär bevarande. En del av vårt kulturarv är skört och riskerar att förfaras – något som påskyndas av fysisk hantering. Bevarandeaspekten är därför viktig ur ett säkerhetsperspektiv om källmaterialet finns i både analog och digital form.

Kulturarvssektorn i Sverige väntar på ett riktat uppdrag och riktad finansiering. Kulturarvsinstitutionerna - det vill säga Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet - har tydligt uttalat att man står beredda att genomföra den föreslagna satsningen på digitaliserat kulturarv i samordning som föreslogs i Återstartutredningen 2021.


Kulturarvssektorn i Sverige väntar på ett riktat uppdrag och riktad finansiering.

Utgångspunkten vid en digitalisering och tillgängliggörande av det tryckta kultur-
arvet på universitetsbiblioteken skulle kunna vara Det svenska trycket (DST). DST är ett pågående projekt mellan Kungliga biblioteket (KB) och universitetsbiblioteken i Stockholm, Göteborg, Lund, Uppsala och Umeå, som samlar utgivna böcker, tidskrifter, tidningar och annonsblad sedan 1400-talet.

I dagsläget har inte kulturarvsinstitutionerna de resurser som behövs för att långsiktigt öka produktionen och möta forskarvärldens stora efterfrågan på digitaliserat material. Projektet bekostas i ett initialt skede av de deltagande biblioteken, men för ett långsiktigt arbete krävs externa finansiärer.

För kulturarvsinstitutionerna är de stora utmaningarna finansieringen, bristen på rätt kompetenser inom biblioteksvärlden, liksom bristen på samverkan mellan institutionerna. Det finns också frågetecken och utmaningar kring tekniska och juridiska aspekter. En extra storskalig satsning från regeringen är därför nödvändig.

I regeringens nyligen antagna Strategi för ett starkt biblioteksväsende 2022 - 2025 finns ett specifikt delmål som anger att kulturarvet behöver digitaliseras i större utsträckning för ökad tillgång och bevarande. Det är inte bara vi, utan säkerligen också forskare, kulturarvsinstitutioner och universitetsbibliotek som vill veta hur utbildningsminister Mats Persson och kulturminister Parisa Liljestrand tänker ta sig an frågan.

I den nu gällande nationella digitaliseringsstrategin slås det fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Ska vi nå det målet på kulturarvsområdet krävs inte bara ord – utan handling.

Björn Orring, tf generalsekreterare, Svensk biblioteksförening


Läs i DN Debatt: Digitalisera kulturarvet för demokratins skull Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs också i Curie: Öppna bibliotekens skattkammare

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Relaterat innehåll

Nyhet 23 januari 2024

Siv Engelmark

I år skickas den första satelliten upp från den nya rymdhamnen på Esrange utanför Kiruna – den enda i Europa som kan sända upp satelliter i omloppsbana. Satsningen är ett av många ...

Debatt 15 maj 2023

Kajsa Weber

När kulturarvet digitaliseras måste forskare vare medskapare och medkonstruktörer. Bara då kan digitaliseringen få de positiva effekter på forskning, utbildning och allmänhet som m...

Nyhet 11 januari 2023

Anders Nilsson

För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...