2015-09-01 Göran Arrius & Linda Simonsen, ordförande Saco resp. fil dr och utredare Saco

Håll det ni lovat, regeringen

Genomför era forskningspolitiska löften. Se över meriteringssystemet. Kom ihåg att hög kvalitet i forskningen förutsätter hög kvalitet i utbildningssystemet. De råden ger företrädare för Saco regeringen inför forskningspolitiska propositionen 2016.

Göran Arrius och Linda Simonsen
Foto: Saco

Inför den forskningspolitiska propositionen 2012 publicerade Saco en rapport om forskningspolitiken. Den fokuserade på ökad långsiktighet, större basanslag, förbättrade villkor för forskare, ökad rörlighet och bättre samverkan. Dessa frågor är lika aktuella nu. Av det vi hört hittills är mycket av regeringens forskningspolitik i linje med detta.

Redan i förra höstens regeringsförklaring meddelades att forskningspropositionen ska ha ett tioårigt perspektiv, att basanslagen för forskning ska höjas, att unga forskares villkor måste förbättras samt att missbruket av visstidsanställningar måste stoppas. Löftena har upprepats av högskole- och forskningsministern. Men i vårpropositionen syntes inga spår av detta. I forskningspropositionen är det därför upp till bevis.

Åtgärderna och deras motiv kan tyckas självklara, men tål att upprepas. Sektorn och forskarna behöver tydliga och långsiktiga spelregler. Basanslagens andel av de totala resurserna måste öka för att ge möjlighet till långsiktig planering och effektivare användning av forskarnas tid. Ökade basanslag är en förutsättning för tryggare villkor och fler tillsvidareanställningar. Möjligheten att missbruka visstidsanställningar ska bort. Ska de bästa unga forskarna satsa på en forskarkarriär behövs goda arbetsvillkor.

Regeringen borde också se över meriteringssystemet. Vad ska vara meriterande? Vilka incitament och vilken kultur skapar systemet? Som det ser ut i dag är det i stort sett bara akademisk forskning som räknas. Men högskolan ska också undervisa och samverka med näringsliv och övriga samhället. Utbildning och samverkan av god kvalitet ger också bättre forskning. Dessa uppgifter måste uppvärderas.

Att lägga ner tid och energi på undervisning måste löna sig, på samma sätt som god forskning. Detsamma gäller samverkan. Här är rörlighet en viktig pusselbit. Det måste vara enklare för både människor, idéer och kunskap att röra sig mellan akademi, näringsliv och samhället i övrigt. Systemet måste anpassas så att det kan hantera och värdera även erfarenheter och forskningsmeriter som erhållits utanför högskolan.

Då behövs olika meriteringsvägar, kanske även olika typer av meriteringstjänster. Dessutom är det viktigt att tjänster struktureras så att det finns utrymme för alla tre uppgifterna.

Forskning och utbildning hänger ihop. Forskningspolitikens utformning har stor betydelse för högskoleutbildningens kvalitet. Forskare med trygga villkor och långsiktig finansiering har större möjligheter att lägga ner tid på att förbättra undervisning och utbildningskvalitet.

Samtidigt bestäms kvaliteten på framtidens forskare av kravnivåer och kvalitet i dagens utbildningssystem. Om inte grundskola, gymnasium och högskola ger goda kunskaper kan vi omöjligt förvänta oss hög kvalitet i den framtida forskningen.

Regeringens forskningspolitiska uttalanden hittills bådar gott. Men vill de säkra kvaliteten på den framtida forskningen måste kvalitetsbristerna på lägre nivåer i utbildningssystemet tas på allvar.

Göran Arrius
Ordförande Saco
Linda Simonsen
Fil dr och utredare Saco

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Jan Weiland

    Jag håller givetvis med det mesta i Göran Arrius och Linda Simonsens inlägg. Dock är jag lite orolig för vissa aspekter av meriteringssystemet. Det är svårt att komma ifrån att akademisk forskning måste ha en hög prioritet i ett universitetssystem som strävar efter att driva utvecklingen framåt. Samverkan med industrin är givetvis önskvärt men bör i första hand bekostas av industrin. Det är även viktigt att de kriterier som används är sådana som kan bedömas av en opartisk internationell utvärderingskommitte. Detta får mig att tänka på USA. Mitt intryck är att stämningen på amerikanska universitet är bättre än på svenska. Amerikanska universitet toppar även oftast internationella rankningar av universitet. Det borde alltså finnas en del att lära av USA.

    2015.09.04

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter