2015-10-19 Helena Nicklasson & Sofie Andersson, , förbundsdirektör respektive utredare på Naturvetarna

Gör lärosätena till goda arbetsgivare

En grundförutsättning för forskning av hög kvalitet är duktiga forskare som kan och vill ställa frågor. Men forskningens största källa till potential är samtidigt dess akilleshäl: lyckas vi inte locka talangerna att vilja bli forskare har vi snart ingen forskning kvar, skriver Naturvetarna.

Helena Nicklasson och Sofie Andersson
Foto: Naturvetarna

Det är ingen dans på rosor att vara forskare. Särskilt inte i akademin. Tvärtom brottas många med osäkra anställningar, halvdålig lön och bristfällig tillgång till trygghetssystemen. Varför? Det enkla – men ack så deprimerande – skälet är att detta är vad lärosätena erbjuder. Universitetsledningarna anpassar sig till en verklighet av kortsiktighet, begränsade resurser och ständigt ökande krav på föränderlighet. Resultatet blir ett klimat med ständig jakt på forskningsmedel, där ingen vågar tillsvidareanställa och där uppgiften att undervisa ses som ett nödvändigt ont som stjäl ovärderlig forskningstid. Men samtidigt som personalhanteringen är en effekt av de villkor som högskolan har att förhålla sig till, är den också vårdslös på ett sätt som är svårt att försvara. Ledningarna tar helt enkelt inte ansvar för forskarna.

Naturvetarnas önskan inför nästa års forskningsproposition är därför enkel: ge lärosätena reell möjlighet att vara goda arbetsgivare så att de börjar ta ansvar för sin personal.

Detta är mest akut:

Uppmuntra universiteten att hitta ett ledarskap bortom kollegialiteten.
Kollegialitet representerar många bra värden – legitimitet, akademisk frihet, vetenskaplig förankring och medarbetarinflytande till exempel – men är problematiskt som beslutsform. Förutom att alla inte omfattas av det beslutsfattande som ingår i kollegiet så innebär det roterande prefektskapet och interna beroenden risk för jävssituationer. Detta i kombination med stort beroende av externa anslag och krav på forskande personal resulterar i att många beslut fattas godtyckligt och på basis av fler faktorer än verksamhetens bästa. Dessutom tycks det faktiska beslutsfattandet ofta ske utanför de kollegiala ramarna. När Naturvetarna undersökte vad forskarna anser om ledarskapet i akademin, framkom att många upplever att forskargruppledaren har långt större beslutsmakt än vad den kollegialt valda ledaren har (Alla bestämmer, ingen bestämmer – om ledarskap i den svenska högskolan, Naturvetarna 2013). Vi hoppas att Ledningsutredningen som snart presenteras kan bidra med en konkretisering av vilken typ av ledning akademin behöver och vi räknar med att regeringen tar fasta på den.

Höj basanslagen och låt dem väga tyngre än rådsfördelade medel. Sverige lägger mycket pengar på forskning men akademin har litet inflytande över hur de används; det ligger hos forskningsråden. Naturvetarna har förtroende för att forskarna själva kan prioritera i forskningen och anser därför att merparten av de skattebaserade forskningsresurserna bör gå direkt till universiteten. En större andel basanslag, specifika dedicerade tjänster och infrastruktur, skulle ge akademin makten över sin egen verksamhet. Med bättre förutsättningar att planera på längre sikt skulle lärosätena också bättre kunna ta det arbetsgivaransvar som forskarna förtjänar.

Ingenting av detta räcker dock särskilt långt utan att forskningspolitiken även blir långsiktig och blocköverskridande. Att politiken omdefinieras vart fjärde år gör att lärosätena aldrig kan planera längre än så åt gången. Resultatet blir osäkerhet och att långsiktiga interna satsningar, till exempel tillsvidareanställningar, försvåras. Naturvetarna kan inte nog understryka vikten av att 2016 års forskningsproposition får det tioåriga perspektiv som Helene Hellmark Knutsson, utlovat. Vi förutsätter också att alla partier i riksdagen anstränger sig för lyfta blicken och se bortom partirivaliteten. För forskarna och forskningens skull.

Helena Nicklasson
Förbundsdirektör, Naturvetarna

Sofie Andersson
Utredare, Naturvetarna

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Vetenskapskvinnan

    En modig text som visar på de strukturella problem som finns inom akademin. Mer på samma tema hittas på - http://vetenskapskvinnan.blogspot.se/2015/06/vetenskapskvinnans-manifest-for.html

    2015.10.23