2013-10-28 Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv. Tidigare högskole- och forskningsminister

Gör forskning till en valfråga!

Folk är mer intresserade av forskning och forskningspolitik än politikerna tror. Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister och nu chef för utbildning, forskning och innovation vid Svensk Näringsliv, uppmanar sina tidigare kollegor inom politiken att utnyttja detta intresse och lyfta ämnet i samhällsdebatten. På kuppen kan man förmodligen också vinna ett val…

Tobias Krantz
Foto: Svenskt Näringsliv

Går det att vinna val på forskningsfrågor? Många svarar nog instinktivt nej på den frågan. Forskningspolitik ägnas ofta endast ett förstrött intresse i det offentliga samtalet. Den förekommer nästan aldrig i ledande politikers linjetal. Och i de stora partiledardebatterna berörs inte ämnet.

Ändå kan det nu finnas skäl att revidera den uppfattningen. I en relativt nyutkommen skrift från Svenskt Näringsliv, ”Feltolkad folkopinion”, undersöks politikernas respektive allmänhetens inställning till vilken betydelse olika politiska frågor har för Sveriges framtida välstånd.

Enligt undersökningen, som har genomförts av Demoskop och som redovisas i skriften, anser både politiker och allmänhet att forskningsfrågorna är mycket viktiga. Men politikerna tror inte att allmänheten har den uppfattningen. De har feltolkat folkopinionen.

Riksdagsledamöterna engagerar sig också allt mindre i forskningsfrågor. Antalet aktiviteter gällande forskningsrelaterade frågor i riksdagen har minskat kraftigt, med nästan hälften, under de senaste sju-åtta åren. Nu är det läge för riksdagsledamöterna att tänka om.

Ändrat landskap

Det globala landskapet omvandlas i rasande takt. Indien och Kina etablerar sig som centrala spelare i världsekonomin. Sju av världens just nu snabbast växande ekonomier ligger i Afrika. I Sverige är politiker från höger till vänster överens om att vi ska möta den nya utmaningen med satsningar på kunskap.

Det är genom att vi producerar varor och tjänster med högt kunskapsinnehåll som vi ska konkurrera på världsmarknaden, inte genom låga löner eller nedmonterad välfärd. Men då måste större fokus riktas mot bland annat forskningspolitiken. Sverige har stolta traditioner inom forskningen men faktum är att vi nu tappar i förhållande till viktiga jämförbara länder. De privata FoU-investeringarna har exempelvis minskat kraftigt under det senaste decenniet – från drygt tre procent av BNP år 2001 till drygt två procent år 2013.

Medborgarnas intresse underskattat

I min tidigare roll som högskole- och forskningsminister hände det då och då att jag misströstade över möjligheterna att få upp forskningsfrågorna på den politiska agendan. När jag var ute på lärosäten – träffade studenter, lärare och akademiska ledare, när jag var på företagsbesök och när jag hade kontakt med allmänheten och talade om globaliseringen och de nya förutsättningar den ställer Sverige inför, var gensvaret ofta stort, ibland överväldigande. Diskussionen blev intensiv, engagerad och ofta konstruktiv.

Jag hade ofta svårt att få ihop det med hur jag upplevde den offentliga debatten, där forskningsfrågorna sällan prioriterades. Den nya undersökningen ger en del av svaret på gåtan. Politiker har underskattat medborgarnas intresse för forskning och forskningspolitik.

Så min uppmaning till mina tidigare kolleger inom politiken är: Lyssna på väljarna! Våga föra ett samtal om det som långsiktigt formar förutsättningarna för företag, jobb och välfärd! Viktigast av allt: det är avgörande för Sveriges framtid. Men, du kan förmodligen också vinna ett val ”på kuppen”…

Tobias Krantz
Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv
Tidigare högskole- och forskningsminister