Gör även samhällsvetarnas exjobb mer värdefulla

Att examensarbeten som genomförs i samverkan med näringsliv, offentlig sektor eller civilsamhälle kan stärka utbildningskvaliteten och främja kunskapsutbyte är välkänt. Trots detta ges inte alla studenter samma möjlighet.

En Vinnova-finansierad forskningsstudie från Lunds universitet (Bengtsson, 2018) visar att cirka två tredjedelar av examensarbetena vid Lunds Tekniska Högskola sker i samverkan, medan motsvarande andel vid Ekonomihögskolan och Socialhögskolan endast är omkring tio procent. Det är visserligen bara ett exempel, men lite tyder på att detta har förändrats nämnvärt eller att det skulle se annorlunda ut på andra lärosäten.

Att så få examensarbeten inom samhällsvetenskap genomförs i samverkan grundar sig i en stark tradition av vetenskapligt orienterade arbeten, i kontrast till de mer yrkesinriktade examensarbetena inom teknik och naturvetenskap. Men det finns flera goda skäl att eftersträva en bättre balans mellan vetenskapliga och yrkesmässiga syften, och att därigenom ge fler studenter möjlighet att samverka med externa aktörer under sitt examensarbete.

Om det genomförs av två studenter motsvarar det 800 timmars arbete, en betydande resurs.

Ett av de mest centrala pedagogiska förhållningssätten i högre utbildning är att undervisningen ska utgå från studentens egna förutsättningar, behov och intressen. Precis som många naturvetare ser även samhällsvetarstudenter sin framtid utanför akademin. Borde då inte möjligheten att skriva ett examensarbete som kopplar teoretisk kunskap till praktiska sammanhang vara särskilt värdefull? En sådan koppling gör lärandet mer meningsfullt och stärker motivationen – avgörande faktorer för lärande (Hedin & Svensson, 2011).

Examensarbeten i samverkan gynnar inte bara studentens lärande, de skapar också möjligheter till kunskapsutbyte mellan akademi och omvärld (Bjursell, Dobers & Ramsten, 2017). Samtidigt som studenter ställs inför verkliga utmaningar får företag, myndigheter och organisationer tillgång till ny kompetens och andra perspektiv. Det borde vara minst lika eftersträvansvärt inom samhällsvetenskapliga utbildningar som inom tekniska.

Ett examensarbete omfattar 15 högskolepoäng. Om det genomförs av två studenter motsvarar det 800 timmars arbete, en betydande resurs. När studenters arbete stannar inom akademin går mycket potential förlorad. Universitet och högskolor har ett ansvar att samverka med det omgivande samhället. Genom att fler examensarbeten genomförs i samverkan kan vi både uppfylla vårt samhällsuppdrag och skapa verkligt värde: för studenterna, samhället och lärosätet självt.

När studenters arbete stannar inom akademin går mycket potential förlorad.

En viktig del av det värdet handlar om vad vi som undervisar får tillbaka. Genom att handleda examensarbeten i samverkan får vi möjlighet att bygga relationer utanför akademin, ta del av nya perspektiv och förstå mer om studenternas framtida yrkesroller. Det kan ge nya idéer både till forskning och till att utveckla utbildningen, och bidra till att överbrygga klyftan mellan teori och praktik.

Det är lätt att tänka att samverkan riskerar att ta fokus från studentens lärande och minska studenternas självständighet. Men erfarenheter från teknik och naturvetenskap visar att samverkan mycket väl kan kombineras med hög akademisk kvalitet. Med tydlig handledning, öppen dialog och ett genomtänkt pedagogiskt upplägg (se exempelvis Källström, 2025) går det att hålla både vetenskapligt innehåll och studentens lärprocess i fokus.

För att examensarbeten i samverkan ska bli vanligare inom samhällsvetenskap behövs en attitydförändring när det gäller hur vi värderar samverkan. Det behövs också bättre praktiska och organisatoriska förutsättningar. Ett exempel är att avsätta extra handledningstid för relationsbyggande med externa parter och trepartssamtal. Det blir ett erkännande av att samverkan kräver tid och engagemang utöver det ordinarie handledningsarbetet. Ett annat viktigt steg är att ge samverkan och nyttiggörande större tyngd när vi bedömer akademiska prestationer, till exempel vid rekrytering, befordran och lönesättning. Då blir samverkan något vi verkligen prioriterar, inte bara pratar om.

Då blir samverkan något vi verkligen prioriterar, inte bara pratar om.

Möjligheten till samverkan behöver också kommuniceras och synliggöras bättre, både för studenter och externa aktörer. Om studenter inte känner till alternativet, eller inte förstår dess värde, är det lätt att välja det traditionella spåret. På samma sätt behöver externa aktörer bjudas in mer aktivt, så att de får upp ögonen för att ett examensarbete kan bli ett tillfälle för gemensamt lärande med ömsesidigt värde. Handledare behöver även forum för erfarenhetsutbyte, särskilt eftersom många känner osäkerhet kring hur samverkan kan utformas eller oroar sig för att det akademiska innehållet ska påverkas. Kollegor med erfarenhet kan då vara ett viktigt stöd. Omfattning, tidpunkt och genomförande kan variera (se Gertsson et al., 2025), det centrala är att samverkan ges utrymme. När handledare får dela erfarenheter stärks både trygghet och kvalitet.

Fler examensarbeten i samverkan inom samhällsvetenskap skulle innebära både pedagogiska och samhälleliga vinster. Det kräver ett breddat synsätt på vad ett examensarbete kan vara, där samverkan inte ses som ett hot mot vetenskaplig kvalitet, utan som en möjlighet till ökad relevans och djupare lärande. Ett sådant perspektiv skulle göra utbildningen mer meningsfull och förankrad i samhället.

Lisa Källström, biträdande professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad
Nellie Gertsson, universitetsadjunkt i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad

Referenser

Bengtsson, L. (2018). Examensarbete i samverkan med näringsliv och organisationer. (Projekt 2016-05266). Lunds universitet, Lunds tekniska högskola. Slutrapp_Vinnova_Examensarb2016_05266_28mars_2018.pdf

Bjursell, C., Dobers, P. & Ramsten, A-C. (2017). Samverkansskicklighet. För personlig och organisatorisk utveckling. Studentlitteratur.

Gertsson, N., Källström, L., Laustsen, E. C. & Strunk, A. (2025). Att samverka i examensarbete -Möjligheter och utmaningar. Högskolepedagogisk debatt, nummer 2.

Hedin, A. & Svensson, L. (2011). Nycklar till kunskap. Om motivation, handling och förståelse i vuxenutbildning. Studentlitteratur.

Källström, L. (2025). Matchmaking. I Hallonsten, O., Jonsson, A., Rennstam, J & Sörgärde, N. (red.) Metaphors we supervise by. Studentlitteratur.