Ge även industrin tillgång till ESS och MAX IV

Under de senaste 20 åren har forskningen inom många områden blivit mycket mer omfattande: större forskargrupper, större nätverk och större kunskapsproduktion – antalet vetenskapliga publikationer har under senaste seklet ökat exponentiellt från väldigt låga nivåer till flera miljoner artiklar per år[i]. Även forskningsinfrastrukturerna är större och mer komplexa.[ii]

Stora forskningsanläggningar byggs för den absoluta forskningsfronten. Därför saknas ibland incitament för att öppna dem för användare som inte är vana akademiska forskare. Men därigenom missas möjligheter till samarbete mellan akademi och industri, som till exempel sampublicering. Det har visat sig att publiceringar i samverkan mellan akademi och industri faktiskt har högre citeringar än rent inomvetenskapliga[iii]. Samhällets hela potential utnyttjas helt enkelt inte.

De stora forskningsanläggningar som vuxit fram runt om i världen de senaste 20 åren har blivit så betydande att de måste hanteras på högsta politiska nivå. De nationella forskningsråden har ofta specifika avdelningar för att finansiera dem. Forskningsinfrastruktur är numer en förutsättning för att befinna sig i forskningsfronten, och det kostar att ligga i den fronten.

Det har visat sig att publiceringar i samverkan mellan akademi och industri faktiskt har högre citeringar än rent inomvetenskapliga

När en anläggning är under uppbyggnad ligger fokus helt på hur tiden vid den ska kunna fördelas på bästa sätt till de forskare som använder anläggningen. Detta har lett till ett välfungerande och transparent system som ger tillgänglighet utifrån konkurrens och vetenskaplig kvalitet, och det har bidragit till stora vetenskapliga framsteg.

På senare år har det diskuterats hur andra aktörer också skulle kunna få tillgång till forskningsinfrastrukturerna. Det finns redan flera goda exempel på företag som finansierat avancerade experimentstationer vid synkrotronljusanläggningar, som Toyota[iv] och Novo Nordisk Fonden[v]. Företagen använder dessa för sin industriella forskning och utveckling. På många anläggningar kan användare från industrin också köpa egen tid men den tröskeln har visat sig relativt hög att komma över kompetensmässigt om företaget inte samverkar direkt med någon van användare av anläggningen[vi].

Nu prövas nya sätt att öka och bredda användningen genom att avsätta potter av tid där man kan konkurrera på andra villkor än de rent inomvetenskapliga. Här är kriterierna istället bedömd framtida nytta eller Technology Rediness Level[vii]. Exempel på detta är till exempel ”Regular proposals at PETRA III with socio-economic focus”[viii] och ”Grenoble Battery Hub”[ix]. Syftet är att öka sådan forskning som snabbt kan leda till att viktiga samhällsutmaningar kring exempelvis energi, klimat och hälsa kan lösas, och då ofta gemensamt av akademin och industrin. De som gör bedömningen av vilka projekt som får tid vid anläggningarna kommer från industrisektorn eller har annan entreprenöriell erfarenhet. Detta ökar tillgängligheten för andra än de gängse användarna.

Vi har tagit fram en rapport där vi beskriver vad som krävs för att bredda användningen till nya forskningsområden och öka icke-akademisk användning av forskningsinfrastruktur i allmänhet och hur detta i synnerhet kan tillämpas vid ESS och MAX IV. Rapporten har sju huvudområden där vi vill se förändringar: styrning, uppföljning, kännedom och kunskap, öppna data, stimulerande strukturer, ansökningsprocesser samt finansieringsmetoder. Vi ger konkreta förslag på vad som behöver göras och vilka organisationer och funktioner som bör ansvara för förändringen. För att lyckas behöver alla som finns i ekosystemet runt anläggningarna agera: universitet och högskolor, regeringen, näringslivet, forskningsfinansiärer samt ESS och MAX IV själva.

Huvuddragen i våra förslag är följande:

• Se till att både ESS och MAX IV:s tillgänglighetspolicy innefattar tillgång till anläggningen för användare utanför akademin.
• Utveckla ett system för uppföljning och utvärdering vid dessa forskningsinfrastrukturer som inkluderar både vetenskaplig excellens och effekter i form av nyttiggörande, samhällsrelevans och ekonomisk konkurrenskraft.
• Utforma och finansiera ett långsiktigt utbildningsprogram som integrerar alla tekniker som är tillgängliga vid ESS och MAX IV.
• Utveckla effektiva sätt att möjliggöra öppen tillgång till och återanvändning av data för forskning.
• Inrätta neutrala regionala noder med användarstöd som stimulerar industri och samhälle att använda forskningsinfrastrukturerna och samverkan mellan industri, akademi och samhälle.
• Överväg incitament för att öka antalet mediatorbolag [x] samt riktade utlysningar som stimulerar samarbete mellan parter innanför och utanför akademin.
• Utforma ansökningsprocesser som svarar mot industriella och offentliga användares behov när det gäller snabbhet och integritet.
• Avsätt resurser för experimenttid vid ESS och MAX IV för användare utanför akademin.

Sverige behöver den kunskap och innovation som ESS, MAX IV och andra storskaliga forskningsinfrastrukturer bidrar till. Vi är övertygade om att det kommer gagna såväl grundforskning som innovation om fler både inom och utanför akademin använder dem. Det kommer också bidra både till att lösa samhällsutmaningarna och till att öka allmänhetens förståelse och intresse för dessa stora, komplexa och kostsamma – men nödvändiga – forskningsinvesteringar.

Joakim Amorim, Programchef på Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF

Pia Kinhult, Head of Host States Relations vid ESS samt projektledare för Spirit

Jan-Eric Sundgren, Senior rådgivare för Teknikföretagen

Lars Börjesson, Professor vid Chalmers samt svensk delegat i ESS Council

Rapporten Mångfald i användning breddar nyttan av ESS är tillgänglig på Vetenskapsrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Fotnoter:

[i] https://www.stm-assoc.org/2018_10_04_STM_Report_2018.pdf Länk till annan webbplats.

[ii] Megascience | SpringerLink Länk till annan webbplats.

[iii] Vetenskapligt-publiceringssamarbete-svenska-foretag-o-hogskolor_VR_2007.pdf Länk till annan webbplats.

[iv] http://www.spring8.or.jp/wkg/BL33XU/instrument/lang-en/INS-0000001506/instrument_summary_view Länk till annan webbplats.

[v] https://www.maxiv.lu.se/beamlines-accelerators/beamlines/micromax/ Länk till annan webbplats.

[vi] rapport_ess_max_iv_ta3_oxford_research_version_5.0.pdf (oxfordresearch.se) Länk till annan webbplats.

[vii] https://en.wikipedia.org/wiki/Technology_readiness_level Länk till annan webbplats.

[viii] Regular proposals at PETRA III (desy.de) Länk till annan webbplats.

[ix] https://www.esrf.fr/home/news/general/content-news/general/launch-of-the-grenoble-battery-hub.html Länk till annan webbplats.

[x] https://www.carots.eu/ Länk till annan webbplats.