2020-05-27 Magnus Jonsson, Mia Phillipson, Ronnie Berntsson och Sebastian Westenhoff, Sveriges unga akademi

Fortsätt att lita på oss

Tillit till forskare och lärare har präglat omställningarna som coronapandemin tvingat fram inom akademin. Låt oss även i fortsättningen ta fasta på medarbetarnas kunskap om kärnverksamheten för att förenkla arbetssätt och ta bort överflödiga regler, skriver Sveriges unga akademi.

Magnus Jonsson, Mia Phillipson, Ronnie Berntsson och Sebastian Westenhoff

Likt många andra delar av samhället har högskolesektorn genomgått en blixtsnabb omställning till följd av coronapandemin, med målet att både upprätthålla den vanliga verksamheten och bistå samhället i stort. Undervisning, examinationer och disputationer sker nu till stor del på distans för att minska smittspridning. Samtidigt har forskargrupper lagt om sin forskning för att öka kunskapen om SARS-CoV2-viruset och COVID-19.

Att genomföra de omställningarna på kort tid har inneburit stora utmaningar för alla inblandade, men verkar överlag ha fallit väl ut. Sveriges unga akademi vill lyfta några lärdomar av krisen som akademin bör ta vara på.

En tillitskultur i tillväxt

Vår uppfattning är att universitetens och högskolornas omställning till hög grad har skett med stor tillit till medarbetarna. Det har funnits en pragmatisk vilja att “få det gjort”, istället för att hålla fast vid administrativa regler och praxis. Annars hade det inte blivit någon undervisning, examinationer eller disputationer.

Som exempel har lärosätena förenklat möjligheten att snabbt ändra i kursplaner. Vi har lärt oss att förändringar som förut drogs i långbänk går att genomföra snabbt och med till synes gott resultat, även om effekterna så klart inte är helt klara ännu.

Ökad tillit från ledningen förstärker engagemanget hos oss lärare och forskare. Därför ska vi vårda den kultur som nu växer fram och ta chansen att fortsätta förändringsarbetet när vi går tillbaka till våra lärosalar, kontor och laboratorier. Lärarnas och forskarnas kunskap om kärnverksamheten bör även efter krisen användas för att förenkla arbetssätt och ta bort överflödiga regler. Då frigörs tid för våra kärnuppgifter: att söka och förmedla kunskap!

Tillit ger utrymme för kreativ samverkan

Goda exempel på samverkan har växt fram i hela landet. Forskare från olika ämnesområden har satt akuta och samhällsrelevanta frågor högst upp på agendan, för att exempelvis förstå varför infektionen gör oss så olika sjuka eller utveckla nya sätt för behandling. Kraft läggs på att lösa de brännande problem som samhället plötsligt står inför, och att samtidigt bidra med långsiktiga perspektiv för framtiden.

Det stora forskarengagemanget tydliggör att samverkan ligger i forskningens innersta natur. Som stöd har forskningsfinansiärer snabbt tillgängliggjort medel för forskning om COVID-19-pandemin, vilket kan vara lyckosamt förutsatt att det sker med bibehållen kvalitetsnivå. Dessutom tillgängliggör lärosätena tekniska plattformar som bland annat används för att snabba på diagnostisering.

Ett återkommande tema för denna samverkan är att den sker via lokala initiativ av medarbetarna, och inte efter direktiv uppifrån. Det har varit möjligt genom en kultur av gemensamt ansvar, tillit, och förenklade regelverk. Låt oss behålla detta efter krisen och fokusera på att underlätta samverkan där den växer naturligt!

Tillit till att forskarna forskar på rätt saker

Kunskapen om SARS-CoV2 har stora luckor, vilket är ofrånkomligt för ett nytt virus. Att samhället trots det inte står handfallet beror på att vi har en stark och bred kunskapsbas att utgå ifrån. Diagnostisering och behandling av sjuka är essentiellt, men vi är även beroende av kunskap inom många fler områden, som ekonomi, matematik och psykologi när vi ska möta en ny vardag.

Bred och fri forskning är helt avgörande för att rädda liv. Det kan vara frestande att nu initiera långa riktade satsningar inom virusforskning, men ingen vet vad nästa kris blir. Vi anser att det bästa sättet att rusta samhället är att lita på forskarnas förmåga att välja forskningsfrågor och att satsa på fri forskning av hög kvalité inom alla ämnen.

Forskare och lärare är vana vid att världsbilden förändras i takt med att ny kunskap genereras. Våra centrala drivkrafter är nyfikenhet på det okända, att göra nytta och att lösa problem. Låt oss ta tillvara på detta och i framtiden inte falla tillbaka i administrationstunga hjulspår, utan istället behålla den nya tillitsfulla kulturen!

För Sveriges unga akademi:
Magnus Jonsson
Mia Phillipson
Ronnie Berntsson
Sebastian Westenhoff

15

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Mats Enlund

    På pricken! Samma beskrivning gäller också på sjukhusgolvet. Professionsdriven omställning utan byråkratisk överbyggnad.

    2020.05.28

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter