Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Slingrande mönster i guldfärg.

Många tidskrifter gömmer sig bakom gyllene OA-flaggor, men de är ulvar i fårakläder, menar Göran Arnqvist. Foto: Depositphotos.

debatt

Replik: Öppen tillgång får inte ske på bekostnad av granskningen

Forskare måste kunna välja fritt var de vill publicera sig. Men det innebär inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av vetenskapliga publikationer. Det skriver Göran Arnqvist i en slutreplik på debatten om Bibsams avtal med förlaget Frontiers.

Porträttbild Göran Arnqvist

Göran Arnqvist. Foto: Mikael Wallerstedt.

Jag framhöll det okloka i att våra forskningsråd via Bibsam bekostar publicering i så kallade rovtidskrifter (1). Tre företrädare för forskningsråden motiverar sitt beslut med vikten av att forskningsresultat är fritt och öppet tillgängliga (”Open Access” – OA) och att forskare behöver en mångfald av kanaler för publicering (2). Deras replik berör tyvärr inte problemets själva kärna. I en annan replik trycker även Frontiers på vikten av öppen tillgång och önskar diskutera fakta (3).

Den lagstadgade akademiska friheten slår fast att ”forskningsresultat får fritt publiceras” (HL 1 kap. 6 §). Att diktera vilken forskning som får publiceras och var vore därför lagvidrigt. Men detta betyder inte att offentliga medel ska användas för att bekosta alla former av publikationer. Kravet på OA-publicering utgör just en sådan begränsning.

Vetenskapliga publikationer har en särställning i dagens publikationslandskap. Sakkunniggranskare och professionella redaktörer ska se till att forskningen är rimlig och korrekt, att slutsatser är väl motiverade och att artiklar är fria från felaktigheter. Brister leder antingen till en refusering eller till krav på omfattande revideringar innan artikeln publiceras. Det centrala med denna kostnadskrävande process är att vetenskapliga artiklar ska, så långt det bara är möjligt, vara tillförlitliga. Tyvärr verkar en del ledande bibliotekarier och forskningspolitiska beslutsfattare, såväl inom som utom Sverige, sakna förståelse för den fundamentala betydelsen av detta.

... om vetenskapliga artiklar förlorar i tillförlitlighet så gynnar detta kunskapsförakt, sanningsrelativism och faktaresistens.

Förlag som Frontiers och MDPI erbjuder OA-publicering mot betalning, med bristfälliga eller obefintliga granskningsprocesser. De brister också i den transparens man förväntar sig från seriösa förlag. För den enskilda forskaren är det frestande att publicera sin forskning i rovförlagens tidskrifter. Men de utgör ett hot mot den vetenskapliga legitimiteten: om vetenskapliga artiklar förlorar i tillförlitlighet så gynnar detta kunskapsförakt, sanningsrelativism och faktaresistens. I förlängningen hotas därför det demokratiska samhället. Forskningssverige måste därför stå upp för den vetenskapliga legitimiteten istället för att, vilket Bibsam och forskningsråden valt att göra, medverka till att rovförlag legitimeras. Forskningsråd i andra länder har tvärtom valt att försvara forskningens legitimitet genom att inte bekosta publikationer i rovförlag.

Replikerna hänvisar till Directory of Open Access Journals (DOAJ). Det är en digital lista där tidskrifter och förlag kan anhålla om att få sina publikationer medtagna, via en slags självdeklaration där publicisterna själva får intyga att vissa basala kvalitetskriterier är uppfyllda. Listan finansieras med avsevärda ekonomiska bidrag från bland annat Vetenskapsrådet och Bibsam men även från Frontiers och MDPI.

Forskningsråden antyder i sin replik att endast legitima tidskrifter listas i DOAJ. Intentionerna med DOAJ är goda men problemen stora. Listan omfattar idag 20 507 tidskrifter och att genomföra och kontinuerligt följa upp seriösa oberoende kvalitetskontroller av alla är ogörligt, inte minst på grund av de ekonomiska banden mellan granskare och granskad. Dessutom avspeglar självdeklarationer inte alltid verkligheten och DOAJ gjorde under 2014 ett försök att tvätta sin lista, som då var gravt kontaminerad av rovtidskrifter. I vilken grad de lyckades är högst oklart, men jag kan bara upprepa att en mycket stor del av forskarsamhället betraktar Frontiers och MDPI som uppenbara rovförlag (4).

Men även detta medlemskap är baserat på en självdeklaration, där kraven för tidskrifter är väldigt lågt ställda.

Frontiers hänvisar också till COPE (”Committee on Publication Ethics”), en medlemsförening där Frontiers och MDPI:s tidskrifter är dyrt betalande medlemmar. Men även detta medlemskap är baserat på en självdeklaration, där kraven för tidskrifter är väldigt lågt ställda. Sakkunniggranskning är till exempel inget krav (5).

Frontiers efterlyser en faktabaserad debatt. Samtidigt menar förlaget att fall där hela eller delar av vetenskapliga redaktioner lämnar deras tidskrifter i protest (6,7,8) är baserade på enstaka meningsskiljaktigheter och att publiceringen av många helt uppenbart felaktiga artiklar utgör isolerade tillfällen. Men den sammantagna mängden av denna typ av händelser (1) utgör just de fakta som efterfrågas och de är symptomatiska för rovförlag där peer review och redaktionell granskning sätts på undantag. Att en mycket stor del av forskarsamhället betraktar Frontiers som rovförlag vilar på vår kumulerade erfarenhet av Frontiers. Vad gäller fakta och transparens kvarstår mina frågor: Vem äger Frontiers Media SA? Vilken är omsättningen och vinstmarginalen?

Många tidskrifter upplevs idag av oss forskare som ulvar i fårakläder som gömmer sig bakom gyllene OA-flaggor, ivrigt pratande om vikten av öppen och demokratisk vetenskap. Att tillgängliggöra forskningsresultat via OA-publicering är självklart viktigt. Men vi är väldigt många som anser att ett alltför ensidigt fokus, där öppen tillgång görs till det allenarådande kravet för offentlig finansiering av publicering, innebär att vi gräver vår egen grav.

En minst lika viktig ambition måste vara att publiceringen sker i tidskrifter med en fullt transparent verksamhet, där sakkunniggranskning och redaktionell granskning är professionell (4). Tusentals seriösa vetenskapliga tidskrifter erbjuder redan idag OA-publicering. Att försvara finansiering av publicering i rovtidskrifter med ytterligare ökad mångfald är därför enfaldigt.

Göran Arnqvist, professor i zooekologi, Uppsala universitet

  1. Forskningsråden uppmuntrar till publicering i rovtidskrifter (Curie) Länk till annan webbplats.
  2. Vi behöver större mångfald i publiceringslandskapet (Curie) Länk till annan webbplats.
  3. Förlaget Frontiers bemöter kritik om bristfällig granskning (Curie) Länk till annan webbplats.
  4. Avtal med ökänt förlag slår mot forskningen (SvD) Länk till annan webbplats.
  5. Become a member (COPE) Länk till annan webbplats.
  6. Letter to Frontiers (RetractionWatch) Länk till annan webbplats.
  7. Letter of Resignation (RetractionWatch) Länk till annan webbplats.
  8. Open-access publisher sacks 31 editors (Science) Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Krönika 4 december 2024

Vetenskapliga artiklar blir alltmer lika varandra i längd, struktur och innehåll. Men snäva konventioner för publicering ökar inte sannolikheten för fler kreativa och inspirerande ...

Nyhet 17 september 2024

Charlie Olofsson

Miljöarkeologen Philip Buckland förstod tidigt att hans intresse för programmering och databasbyggande kunde vara till nytta inom akademin. Han ser att öppen data driver forskninge...

Krönika 16 september 2024

Fotnotsmarkören ger den vetenskapliga texten auktoritet. Ulrika Carlsson skriver om citatets ockulta makt.