Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Person sedd bakifrån, bär gul jacka och brun ryggsäck drar en lila väska efter sig på ett rullband.

Tre år efter disputationen har sex av tio utländska forskare lämnat landet. Foto: Deositphotos.

debatt

Forskning ska inte vara ett kall

Vägen till en fast tjänst som forskare i Sverige är lång – särskilt för doktorander som kommer från andra länder. Följden är att många lämnar landet några år efter disputationen. Om vi ska kunna fortsätta bedriva framgångsrik forskning i Sverige måste en förändring ske. Det skriver Naturvetarna tillsammans med Junior Faculty på KI och Future Faculty på SLU.

Forskningsberedningen har haft sitt sista möte. Expertgruppen har gett råd till regeringens arbete med den kommande forsknings- och innovationspropositionen som ska presenteras i år. En av de frågor som diskuterats är hur karriärvägar och mobilitet kan förbättras.

Det är angelägna frågor. Hindren är många för forskare som ska etablera sig efter sin disputation – särskilt för dem som kommer från andra länder.

De som inte har en fast anställning hankar sig fram på tillfälliga bidrag eller i värsta fall stipendier som varken ger semesterersättning, föräldralön eller pensionsinsättningar. Att skaffa bostad är svårt.

Tre år efter disputationen har sex av tio utländska forskare lämnat landet. Det är slöseri med värdefull kompetens.

Över 40 000 personer hade en forskartjänst vid svenska lärosäten 2022, enligt statistik från Universitetskanslersämbetet. På papperet, vill säga. För i forskarvärlden är en tillsvidareanställning beroende av att lyckas dra in extern finansiering.

Drygt 17 000 personer var inskrivna på en doktorandutbildning, varav ungefär 6 000 från andra länder. Prislappen för en doktorandutbildning är i genomsnitt fem miljoner kronor. Tre år efter disputationen har sex av tio utländska forskare lämnat landet (1). Det är slöseri med värdefull kompetens.

Akademin dras med en mängd problem som varit kända länge. Skyhöga hyror äter upp basanslagen. Förutom otrygga villkor är det ofta brist på transparens när tjänster utlyses och tillsätts. Behovet av lektorer och professorer på institutionerna är begränsat och det är huggsexa om de få åtråvärda tjänster som finns. Forskare som saknar en tjänst är ofta utestängda från beslutsfattande organ på lärosätet.

För den som vill ta del av statliga forskningsmedel är det en fördel att vara svensk – och man.

Särskilt utsatta är juniora forskare från andra länder. Det är stor skillnad på vilket stöd olika lärosäten erbjuder dem. För den som vill ta del av statliga forskningsmedel är det en fördel att vara svensk – och man. Det visar Vetenskapsrådets tilldelning av forskningsbidrag inom medicin och hälsa och utvecklingsforskning mellan åren 2015 och 2021 (2). Samma mönster återspeglas i en kartläggning som Junior Faculty har gjort av löner på Karolinska institutet.

Män får mer forskningsmedel än kvinnor, både i termer av antal beviljade ansökningar och nivån på beviljade bidrag. Forskare med ursprung i Afrika och Asien var minst framgångsrika i att söka forskningsmedel, och när det gäller löner hamnar de lägst på löneskalan. 26 procent av de utländska doktorandnybörjarna läsåret 2022/2023 kommer från Asien och fem procent från Afrika.

Men det faktum att andra länder upplevs mer välkomnande än Sverige minskar vår attraktivitet och konkurrenskraft.

Trots otrygga villkor vill många ge den akademiska karriären en chans. Men det faktum att andra länder upplevs mer välkomnande än Sverige minskar vår attraktivitet och konkurrenskraft.

Nu vill regeringen stärka Sverige som forsknings- och innovationsnation. Vi vet vad som skulle göra stor skillnad: lika villkor, inflytande och inkludering.

Forskning kan inte vara ett kall. Att några av de mest avancerade jobben – som dessutom har staten som arbetsgivare – tillhör de mest osäkra är inte rimligt. Det är dags att forskare får anständiga villkor. Låt oss skapa bästa möjliga förutsättningar för forskare i början av karriären så de får en chans att bidra med vad de är bäst på: problemlösning som åstadkommer samhällsutveckling!

Ninib Baryawno, Senior forskare och Chair Junior Faculty, Karolinska institutet
Alexandra Wennberg, anknuten som forskare och samordnare av fokusgrupp för jämlikhet
Ramesh Vetukuri, universitetslektor och docent och Chair Future Faculty, Sveriges lantbruksuniversitet
Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna
Junior Faculty, Karolinska institutet

1. Stöd till internationella juniora forskares karriärmöjligheter utanför akademin_rev 240508.pdf (euraxess.se) Länk till annan webbplats.

2. Race, Gender & The Swedish Research Council: How does your race and gender affect your chances of a successful application? (KI play) Länk till annan webbplats.

National Junior Faculty och Naturvetarna

National Junior Faculty är en paraplyorganisation med lokalföreningar på de nio största svenska universiteten, som driver på för en hållbar akademisk miljö med schyssta villkor så juniora forskare kan nå sin fulla potential.

Naturvetarna är ett Sacoförbund som samlar akademiker inom naturvetenskapliga professioner, verksamma inom både offentlig och privat sektor. En tredjedel av förbundets 35 000 medlemmar har en forskarutbildning.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats., Facebook Länk till annan webbplats. och X. Länk till annan webbplats.

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 11 juni 2024

Johan Frisk

Sverige behöver fler forskare. Vid svenska lärosäten finns många doktorander och postdoktorer från länder utanför EU. Men långa handläggningstider och krångliga regelverk gör det s...

Nyhet 3 juni 2024

Charlie Olofsson

Deras kompetens behövs på den svenska arbetsmarknaden − internationella doktorander och postdoktorer som forskar i Sverige. Forskarna vill stanna och är öppna för jobben inom indus...

Debatt 20 maj 2024

Senior Faculty vid Karolinska institutet

Ta bort åldersgränsen för när forskare måste gå i pension. Äldre forskare har ofta byggt upp omfattande kompetens och kontaktnät som kan vara av stor betydelse för universiteten. D...