2015-03-26 Eva Björck & Petter Aasen, professor i specialpedagogik och Vetenskapsrådets huvudsekreterare för utbildningsvetenskap respektive professor i utbildningsvetenskap och ordförande i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté

Forskning inom utbildningsvetenskap är inte flummig

Svensk skola ska bygga på vetenskaplig grund. En ämnesöversikt visar att en stor del av denutbildningsvetenskapliga forskningen är avhög kvalitet, samtidigt som den är praktiknära och handlingsorienterad. Därför är det mycket tråkigt att dagens utbildningsvetenskapliga forskning målas upp som ”flumpedagogisk”, skriver Eva Björck och Petter Aasen från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.

Eva Björck och Petter Aasen
Foto: Vetenskapsrådet

I dag pågår en intensiv debatt om den svenska skolans tillstånd. Det beror delvis på att svenska elevers resultat i internationella kunskapsmätningar sjunker, men även på att det finns olika syn på kopplingen mellan betyg och lärande.

Omfattande utbildningsreformer har genomförts de senaste tio åren. De har handlat om exempelvis decentralisering, fritt skolval och fristående skolor, avreglering med mål- och resultatstyrning, lärarlegitimation, lektorsanställningar och förstelärare. I ljuset av denna utveckling blir forskning om, i och för skolan allt viktigare, liksom forskning om lärande och kunskapsutveckling.

Samtidigt är förväntningarna höga på att utbildningsforskning snabbt ska lösa många av samhällets, skolpolitikens och skolans utmaningar. Vetenskapsrådet har här i uppgift att se till att både kritisk granskande forskning och praktiskt problemlösande forskning är teoretiskt och metodiskt rigorös.

Vetenskapsrådets senaste ämnesöversikt inom utbildningsvetenskap visar att en stor del av forskningen utgörs av grundläggande forskning av hög kvalitet, som samtidigt är praktiknära och handlingsorienterad. Denna forskning omfattar i dag en rad olika discipliner där pedagogik pedagogiskt arbete och didaktik är mest framträdande, men skolrelevant forskning bedrivs även inom andra ämnen såsom psykologi och kognitionsvetenskap, statskunskap, hälsovetenskap, teknik och nationalekonomi. Samverkan mellan olika ämnen är karakteristiskt för just utbildningsvetenskap.

Därför är det väldigt tråkigt när dagens utbildningsvetenskapliga forskning målas upp som ”flumpedagogisk” forskning, som i debattartikeln ”Pedagogernas makt över skolan är skadlig” (Dagens Industri, den 28 februari). Där kritiserar Hans Bergström, docent i statskunskap, pedagoger som han anser ”blockera verklig forskning” om vad som gör skolor framgångsrika. Särskilt kritisk är han till pedagogikämnet vid universiteten.

Vi rekommenderar läsning av de kvalitetsutvärderingar som gjorts vid flera svenska lärosäten, såsom Göteborgs universitet¹ och Uppsala universitet², och den ämnesöversikt som Vetenskapsrådet nyligen publicerat!

Att till exempel biologisk forskning om hjärna och lärande inte beaktas inom utbildningsvetenskap, eller att det saknas en öppenhet för analysinstrument från andra discipliner som Bergström påstår, stämmer inte.

Integrerad forskning, där olika discipliners teorier och metoder sammanlänkas och bidrar till ny teori- och begreppsbildning och nya kunskaper om lärande och skolutveckling, utgör en naturlig del av utbildningsvetenskapen. Exempel är forskning om lärande-hjärna-praktik, internationella kunskapsmätningar och effekter av utbildningsreformer.

Det nybildade Skolforskningsinstitutet kommer att få en viktig funktion när det gäller att utveckla ett skolanpassat evidensbegrepp, och fungera som garant för att den forskning som förmedlas genom institutet håller hög vetenskaplig kvalitet. Tillsammans med Skolverket kommer det att utgöra en viktig samarbetspartner för Vetenskapsrådet för utveckling av den svenska skolans vetenskapliga grund.

Bergström kritiserar i sin artikel även Vetenskapsrådets tillvägagångssätt för att sammanställa underlag till Skolforskningsinstitutet och dess initiala verksamhet. Dessvärre har han missförstått hur projektets resultat är tänkta att användas. Skolforsk-projektets arbete fokuserade på två saker: dels på studier av hur liknande verksamhet utformas i andra länder, dels på systematiska kartläggningar av forskning inom ett antal ämnesområden.

Bergström misstolkar det som att institutet rekommenderas att ägna sig åt delprojekten som skisseras i rapporten. I Skolforsk-rapporten Forskning och skola i samverkan ges emellertid inga rekommendationer om att institutet ska ägna sig åt någon viss typ av kartläggningar. Rapporten bidrar däremot med verktygen. Den visar på olika sätt att genomföra forskningskartläggningar och på olika sätt att arbeta med spridning av forskningsresultat. Resultaten från alla delprojektpubliceras av Vetenskapsrådet under våren.

Finansieringen av utbildningsvetenskapligforskning kräver – i likhet med all forskning – fokus på kvalitet och prioriteringar. Utmaningarna inom området handlar bland annat om att forskarutbilda fler som har direkt koppling till skolan, bidra till utveckling av starka forskningsmiljöer, öka internationaliseringen och se till att forskningsmedlen inom området är tillräckliga med tanke på samhällsbetydelsen. Detta är den verkliga forskningens utmaningar.

Eva Björck
Professor i specialpedagogik, Vetenskapsrådets huvudsekreterare för  utbildningsvetenskap

Petter Aasen
Professor i utbildningsvetenskap, ordförande i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté

Fotnoter:

[1] RED10 Research Evaluation. Reports from the evaluation of all research at theUniversity of Gothenburg 2010.

[2] Quality and Renewal 2011: Kvalitet och Förnyelse 2011 (KoF11). An overall evaluation of research at Uppsala University 2010/2011.

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Håkan Fleischer

    Hej Eva och Petter, tack för en viktig och välskriven artikel i ett angeläget ämne.

    2015.03.26