Forskarflykt från USA unik chans för svensk grundforskning

Två månader efter att Adolf Hitler blev rikskansler 1933 införde han den så kallade lagen om återställande av den professionella civilförvaltningen. Bland annat förbjöd lagen judar, andra "icke-ariska" samt diverse politiska motståndare från att inneha de flesta akademiska positioner.

Lagen utgjorde ett av de första stegen i Nazitysklands statliga antisemitism, men blev dessutom också starten för en ström av forskare som flydde Tyskland, varav Albert Einstein nog var den mest kända (1).

Snart följde tusentals andra europeiska akademiker efter. Likt så många andra flydde de kaoset och förödelsen från andra världskriget.

Majoriteten av de europeiska flyktingforskarna togs emot av USA med öppna armar. För amerikanerna handlade det inte enbart om att ge hemvist åt individer i nöd, det var dessutom ett ypperligt tillfälle att kapitalisera på den enorma intellektuella potential som de flyende kollektivt bar med sig. Och man slösade heller ingen tid. Under den mycket inflytelserika ingenjören och forskningspolicyrådgivaren Vannevar Bush valde man att satsa en stor del av den amerikanska budgeten på att massivt bygga ut grundforskning i landet. Det var en medveten strategi för att ge alla de nyanlända utrymme utan att konkurrera ut befintliga forskare.

Och liksom sina europeiska kollegor för 90 år sedan överväger nu många amerikanska forskare öppet att fly.

Och strategin gav kolossal utdelning. Inte bara ledde den till världsförändrande teknologier; kärnkraft och atombomber, radar- och rymdteknologi samt digitala datorer. Den hjälpte dessutom USA att nå och befästa positionen som den främsta globala stormakten inom vetenskaplig och teknologisk innovation, en position de har lyckats behålla i snart ett sekel. Till och med Silicon Valley, ett av världens mest kända innovationsnav, är ett direkt resultat av Bushs strategi. Techjättarnas framgångar bygger i princip alltid på idéer som härstammar från akademiska elituniversitet som Stanford och MIT, och teknikföretagens personal fylls konstant på med nya utexaminerade från dessa universitet.

Eller, så har det varit fram tills nu. När Donald Trump svors in som president för andra gången i januari i år tog det honom mindre än en vecka att införa omfattande nedskärningar i statsbudgeten. Det drabbar finansiering av grundforskning (2) och innebär också hot om att stoppa statligt stöd till enskilda universitet som Trump och hans gelikar anser inte gjort tillräckligt för att stävja vissa politiska uttryck (3). Och detta har, på ett helt förutsägbart sätt, lett till fullständigt kaos (4) och en omfattande rädsla bland landets akademiker (5).

USA:s status som global innovationsstormakt är snart ett minne blott.

Den här skadan kommer den amerikanska forskningsvärlden inte repa sig från på många år. Det finns ett marxistiskt uttryck om att historien upprepar sig, först som tragedi och därefter som fars. Och liksom sina europeiska kollegor för 90 år sedan överväger nu många amerikanska forskare öppet att fly från de allt mer fientliga och antivetenskapliga attityder som sprider sig genom maktens korridorer i USA.

Samtidigt är det många i Europa som menar att vi genomgår en innovationskris (6). Krisen skylls ofta på krånglig EU-byråkrati och ”onödiga” regler, men om något visar historien snarare att grogrunden för riktig innovation utgörs av satsningar på forskning. Om Europa skulle göra en massiv utbyggnad av sin grundforskning och aktivt rekrytera tusentals flyende amerikanska forskare, då kommer innovationerna som på beställning.

Europa står alltså nu inför ett historiskt vägskäl: vill vi dra nytta av den enorma intellektuella potential som USA:s begynnande ”brain drain” (7) garanterat kommer föra med sig för andra länder eller vill vi stå vid sidan och rulla tummarna medan forskarna istället söker sig till Kanada och Asien?

Om vi på allvar vill förverkliga visionen om svensk innovationskraft krävs därför nu ett sällsynt politiskt mod.

Redan nu har enskilda europeiska aktörer agerat, som när Aix- Marseille Université i Frankrike nyligen satte av stora summor för att ge ett nytt hem åt amerikanska forskare som önskar ”genomföra sin forskning i fullständig frihet” (8). Men oavsett hur välkomna sådana initiativ än må vara så utgör de bara droppar i havet. För att verkligen kapitalisera på situationen behövs, precis som i USA för snart hundra år sedan, massiva centrala satsningar på både EU-nivå och statlig nivå.

Sverige vill ju se sig självt som ett kunskaps- och innovationsland. Men om detta ska vara mer än bara rena floskler så måste våra politiker inse att situationen nu, helt plötsligt, inte längre är densamma som för bara några månader sen. Den är faktiskt helt annorlunda än den har varit under det senaste seklet. USA:s status som global innovationsstormakt är snart ett minne blott. Om vi på allvar vill förverkliga visionen om svensk innovationskraft krävs därför nu ett sällsynt politiskt mod för att genomföra kolossala satsningar för vårt lands framtid.

Lägg 100 miljarder kronor på att snabbt bygga ut Sveriges grundforskning i en historisk expansion utan motstycke.

Lägg 100 miljarder kronor på att snabbt bygga ut Sveriges grundforskning i en historisk expansion utan motstycke. Rekrytera flera hundra framstående amerikanska akademiker som alltmer förtvivlat söker nya möjligheter att bedriva sin forskning utan abrupta nedskärningar och politiska påtryckningar. Sätt dem sedan i produktiva samarbeten med våra befintliga forskare.

Våga göra en satsning som inom ett decennium kommer betala tillbaka sig flera gånger om. Eller stå passivt vid sidan medan andra länder agerar snabbare, och gå miste om en helt unik möjlighet. Frågan nu är om Sveriges politiker verkligen vågar satsa på landets framtid.

Oskar MacGregor, lektor i informationsteknologi, Högskolan i Skövde
Maurice Lamb, lektor i informationsteknologi, Högskolan i Skövde

1. Den akademiska friheten i USA är ett minne blott (Dagens nyheter) Länk till annan webbplats.

2. Även i demokratiska länder hotas forskningens frihet (Curie)

3. Trump: utvisa studenter som deltar i protester (Dagens Nyheter) Länk till annan webbplats.

4. Office for Civil Rights Initiates Title VI Investigations into Institutions of Higher Education (U.S. Department of Education) Länk till annan webbplats.

5. US science is under threat ― now scientists are fighting back (Nature) Länk till annan webbplats.

6. The Draghi report on EU competitiveness (EU-kommissionen) Länk till annan webbplats.

7. A French university is offering ‘scientific asylum’ for US talent. The brain drain has started | Alexander Hurst (The Guardian) Länk till annan webbplats.

8. Safe Place For Science: Aix Marseille University ready to welcome American scientists (Aix Marseille Université) Länk till annan webbplats.