2015-11-30 David van der Spoel, professor i biologi, Uppsala universitet

Följer vi forskare själva klimatråden?

Inför det pågående klimatmötet i Paris, frågar sig biologiprofessorn David van der Spoel om forskarna själva följer sina forskningsresultat på klimatområdet. Här ger han några konkreta förslag på hur akademin kan bli mer miljövänlig.

David van der Spoel
Foto: Uppsala universitet

Många forskare söker efter kunskap eller rön som kan hjälpa världen och mänskligheten på olika sätt. Framgångarna som lett till praktiska tillämpningar har varit många, särskilt inom medicin och naturvetenskapen. Med viss rätt kan således forskarkåren som helhet vara nöjd med sin profession. Men hur bra är vi forskare på att följa upp de rön vi kommer fram till? Är vi villiga att svälja även besk medicin själva ifall det behövs? Är vi redo att äta den maten som vi rett till? Om inte, vad betyder det för trovärdigheten för forskarkåren?

För drygt hundra år sedan förutspådde Svante Arrhenius sambandet mellan temperaturen på jorden och mängden koldioxid i atmosfären¹. Han fick mycket kritik för det, eftersom de atmosfäriska processerna inte var kända i detalj, men förutsägelsen visade sig vara riktig. För sådär fyrtio år sedan kom det en artikel om inlandsisen i västra antarktiska, som misstänktes vara instabil och som skulle höja havsytan med flera meter ifall den skulle smälta². Även den artikeln fick mycket mothugg, men häromåret kom beskedet att en del av isen nu är oåterkalleligt på väg in i havet³. Växthuseffekten och dess effekter har således varit kända under lång tid men inte mycket har gjorts för att stoppa den.

Som jag uppfattar det finns det stark opinion från forskarhåll mot kvacksalveri och för vaccinationsplikt. Jag har inte hört talas om forskare som ifrågasätter tyngdkraften heller. Varför skulle man då tveka på slutsatserna från experterna i klimatforskning? Dessvärre hör man inte mycket om hur vi forskare kan bidra själva till att minska klimatproblemet. Tvärtom är vi många som har kollegor som spenderar mer tid på flygplan än i sina labb och som på så vis bidrar med mycket koldioxidutsläpp. Det är klart att goda forskarkontakter kan gynna karriären och produktionen men å andra sidan är det mycket tveksamt ifall det är bra för forskningen att vara frånvarande jämt. Nyttan med allt resande är således inte solklar. Ska alla då sluta resa med flyg helt och hållet? Det kanske går väl långt, men samtidigt ska vi vara medvetna om att resandet i tjänsten har ökat i takt med sjunkande flygbiljettpriser samt en växande forskarkår (åtminstone i Sverige).

Vad göra? Det finns en rad aktörer inom universitetsvärlden som borde arbeta proaktivt för att minska utsläppen av växthusgaser.

  • Akademiska hus kan uppdras att göra sina hus energineutrala genom placering av solceller på samtliga tak, värmeåtervinning, med mera. Regeringen kan uppdra detta åt Akademiska hus genom förändringar i regleringsbrevet. Akademiska hus bör även tillsammans med lärosätena implementera en högkvalitativ och lättillgänglig videokonferensinfrastruktur, så att forskare kan slippa flyga över halva landet för ett möte på ett par timmar.
  • Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer bör sluta stimulera långväga resor, utom kanske för längre vistelser som postdoc och sabbatsår. Likaså bör konferensbidrag inte få användas till att bjuda på flygresor. Forskningsråden (och lärosätena) bör kräva att samtliga flygresor som ändå görs klimatkompenseras fullt ut och på ett varaktigt sätt, till exempel genom att bygga solcellsparker eller genom att spara skog (i Sverige) från avverkning. Detta kan ske enkelt och redovisas genom de resebyråer som anlitats av de olika lärosätena.
  • Forskningsfinansiärerna och lärosätena bör sluta samarbeta med företag inom fossila bränslen (även om detta inte är lika vanligt i Sverige som till exempel i Norge).
  • Lärosätena bör sluta uppmuntra till ”internationalisering” när det går ut på att resa runt för att visa upp universitetet. Att ta in masterstudenter som stannar i Sverige under två år är förstås inte lika illa. Att ”divestera” från fossila bränslen är en självklarhet (chapeau för Chalmers som gått före här). Lärosätena kan även stimulera medarbetarna att cykla till arbetet, erbjuda fler vegetariska alternativ i restaurangerna, eller varför inte införa köttfri måndag? Att ersätta bilar med elbilar är en no-brainer.
  • Som enskild forskare bör man fundera ifall varje flygresa till konferens eller samarbetspartner är strikt nödvändigt och hur många doktorander som ska få följa med.

Summa summarum finns det många sätt på vilken akademivärlden kan bli mer klimatvänlig. Jag är övertygad om att detta kommer att öka tilltron på forskarkåren som helhet ifall vi tar de rönen forskarna världen över har kommit fram till på allvar själva.

David van der Spoel
Professor i biologi, Uppsala universitet

  1. Arrhenius, S., On the Influence of Carbonic Acid in the Air Upon the Temperature of the Ground. Philosophical Magazine 1896, 41, 237-276.
  2. Mercer, J., West Antarctic ice sheet and CO2 greenhouse effect: a threat of disaster. Nature 1978, 271, 321+325.
  3. Rignot, E.; Mouginot, J.; Morlighem, M.; Seroussi, H.; Scheuchl, B., Widespread, rapid grounding line retreat of Pine Island, Thwaites, Smith, and Kohler glaciers, West Antarctica, from 1992 to 2011. Geophys. Res. Lett. 2014, 41, 3502-3509.

4 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Peter Stilbs

    En mycket snarlik tramsartikel från personer verksamma i det akademiska (KTH) kom i dag i SvD http://www.svd.se/klimatforskarna-forvarrar-utslapp/om/klimatmotet-i-paris - jag skulle rekommendera dessa forskare att sätta sig in i sakfrågan och efter bästa förmåga söka räkna fram den "klimatförändring" som de föreslagna "åtgärderna" skulle kunna tänkas motsvara. Om de lyckas räkna rätt, blir de förvånade. Även baserat på de mest fantasifulla Rockströmska sagorna

    2015.12.04

  • Anna-Lena Axelsson

    Viktigt att hålla isär skogens klimateffekter från skogens roll för biologisk mångfaldOm man verkligen vill påverka klimatet ger det större effekt att ersätta fossil energi eller byggmaterial med produkter från skogen än att skydda svensk skog från avverkning. Däremot kan det finnas andra skäl att skydda skog från avverkning i Sverige, t ex för skydd av biologisk mångfald.I sammanhanget är det viktigt att hålla isär avverkning och avskogning. Permanent avskogning som idag sker på många ställen i Afrika, Sydamerika och Sydostasien bidrar med nettoutsläpp av koldioxid. I Sverige återbeskogas det dock alltid efter avverkning om inte marken ska användas till annat, t ex för att bygga hus. Om forskningsråden ska göra något för att bidra till klimatet när det gäller skog så bör de i första hand bidra till minskad avskogning i de länder där detta sker nu (vilket inte är fallet i Sverige) eller bidra till återbeskogning i de länder som har avskogats tidigare. En bra skogs- och klimatrelaterad julklapp till den som redan har allt är att plantera ett träd i VI-skogen i Afrika.http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/future-forests/nyheter-fran-future-forests/2015/3/skog-och-klimat-vem-ska-man-tro-pa/http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Skog-och-miljo/Skog-och-klimat1/Skogens-roll-och-paverkan-pa-klimaten/

    2015.12.04

  • Björn Hammarskjöld

    Svante Arrhenius hade fel och SMHI har rätt när SMHI påstår att vattenånga är den största klimatstabilisatorn. Mer än 95 % av klimateffekten beror på vatten(ångan)s temperaturstabiliserande effekt med negativ återkoppling. Detta innebär att Jordens temperatur inte kan skena okontrollerat. Läs mer här:http://kostkunskap.blogg.se/2015/november/klimatbluffen-och-hc-andersen.htmlHitlers propagandaminister Göbbels hade rätt när han påstod att om en lögn är tillräckligt osannolik och upprepas tillräckligt många gånger så blir det en sanning.

    2015.12.04

  • David van der Spoel

    Tack för din kommentar Anna-Lena, jag menar att vi ska spara skogen här i Sverige som är hundratals år från jämvikt och kan lagra kol under sekler framöver. Det betyder inte att vi då istället ska bygga i betong. Vi bör helt enkelt minska konsumtionen.

    2015.12.04

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter