2020-10-14 Ingrid Petersson, Formas

Flexibilitet och förtroende stärker svensk forskning

För att lösa de stora samhällsutmaningarna behöver vi flexibel forskningsfinansiering, större öppenhet, mer samarbete mellan offentliga och privata aktörer och en tätare relation mellan forskning och allmänhet. Det skriver Ingrid Petersson, generaldirektör vid forskningsrådet Formas, inför den kommande forskningspropositionen.

Ingrid Petersson

Coronapandemin har utmanat forskningssystemet och påskyndat en förändring mot snabbare processer, öppen publicering och delgivande av forskningsresultat som ännu inte hunnit bli granskade av sakkunniga. För att medborgare i Sverige även i fortsättningen ska ha ett högt förtroende för forskning och innovation krävs mer samarbete mellan politik, näringsliv och forskarsamhälle samt en dialog som involverar medborgare och civilsamhälle.

Jag vill särskilt lyfta fyra områden som behöver stärkas.

  • Snabbare processer och större flexibilitet
  • Större öppenhet och transparens
  • Ökad förståelse hos allmänheten för den vetenskapliga processen
  • Förstärkt samarbete mellan offentliga och privata aktörer

Snabbare processer och större flexibilitet

Forskning är till sin karaktär långsiktig. Forskarnas nyfikenhet och vilja att rikta blicken mot nya frågeställningar är sällan problemet. Men, för att finansiera, kvalitetssäkra och publicera krävs omsorgsfulla processer som tar tid.

Pandemin har visat på behovet av större flexibilitet i forskningsfinansieringsprocessen. Det är en utmaning att hitta snabbspår och korta tiden från att kunskapsbehov identifieras till att forskningen påbörjas, samtidigt som kvaliteten i processen upprätthålls. Med utökade ramar för att identifiera, prioritera och omprioritera, kombinerat med krav på att alla aktörer ska visa vilka effekter satsningarna får, skulle svenska forskningsfinansiärer kunna vara mer snabbfotade. På så vis skulle den samlade finansieringen svara mot kunskapsbehovet på kort, medellång och lång sikt. Men då behöver vi ett vidare mandat från regering och riksdag.

Större öppenhet och transparens

Idag saknar många av våra expertmyndigheter, övrig offentlig sektor och näringslivet tillgång till stora delar av den senaste forskningen eftersom vetenskapliga artiklar oftast ligger låsta bakom dyra betalväggar. Under coronapandemin har delar av det medicinska vetenskapsområdet kommit överens om att forskningsresultat ska publiceras öppet. Den överenskommelsen måste bli permanent, och gälla samtliga vetenskapsområden. Regeringen har tidigare slagit fast att forskning som finansieras med offentliga medel från och med 2020 ska bli omedelbart tillgänglig. Nu måste vi gå från ord till handling genom tydliga nationella riktlinjer för öppen publicering som gäller alla forskningsfinansiärer och lärosäten.

Kravet på öppenhet och transparens måste också gälla data, material och källkod, för att forskningsresultat ska kunna verifieras och försök reproduceras. Uppbyggnaden av repositorier, digitala vetenskapliga arkiv, är central. Men det räcker inte. Vi finansiärer ska fortsätta ställa krav på öppenhet och transparens för finansiering. Även förlagen måste ställa krav på att det finns datamodeller, datakod och data som är tillgänglig så att forskningen kan granskas och reproduceras.

Ökad förståelse för den vetenskapliga processen

Studier i Sverige visar att tilliten till forskning och forskare generellt sett är hög. Samtidigt är Sverige inte immunt mot faktaresistens och populistiskt ifrågasättande av vetenskap. Massmedia har fyllts av information kring coronapandemin och covid-19. Information har uppdaterats och förändrats allteftersom kunskapen har ökat. Den vetenskapliga diskussionen har förts inför öppen ridå, ibland i hätska ordalag. För vissa har det varit en naturlig del av den vetenskapliga processen. För andra har det varit förvirrande och lett till osäkerhet.

Att förstå och förhålla sig till fakta, vetenskapliga idéer, och osäkerhet är en färdighet som alla borde behärska. Det är kunskap som bör förmedlas inom all utbildning eftersom det rustar för framtiden och stärker vår demokrati. Förståelsen för forskningen ökar när människor själva deltar, exempelvis i kliniska studier, enkäter eller genom så kallad medborgarforskning. Likaså bör forskarutbildningen förbereda forskare för att förstå och förhålla sig till hur deras rön sprids vidare och används.

Alla forskare ska känna att de har friheten att engagera sig i samhällsdebatten utan att göra avkall på vetenskaplig kvalitet och stringens. Ingen ska behöva känna rädsla för hot eller repressalier, något som tyvärr blivit alltmer aktuellt i delar av Europa.

Förstärkt samarbete offentliga – privata aktörer

I Sverige har den privata sektorns betydelse i forskningssystemet varit central under flera decennier. Det gäller inte minst för att förebygga och behandla covid-19. Samarbeten mellan det offentliga och det privata behöver fördjupas inom fler områden. Privata aktörer har teknologiplattformar och data av intresse för det offentliga och forskningen. Den offentligt finansierade forskningen kan bidra till att vidareutveckla privata företag. I en tid där artificiell intelligens vinner mark är det viktigt att med bibehållen integritet skapa incitament för delning av data mellan olika aktörer.

Även när det gäller finansiering av forskning är det viktigt att offentliga och privata finansiärer samverkar och kompletterar varandra. Sverige har ett gynnsamt läge med starka privata stiftelser som årligen delar ut betydande belopp. Det är därför oroande om denna finansiering minskar till följd av utebliven aktieutdelning eller minskat värde på bakomliggande tillgångar. De satsningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 bidrar till att upprätthålla såväl den kvantitativa som kvalitativa nivån på svensk forskning. Det är ett förtroende som vi måste förvalta väl.

Med ökad flexibilitet i finansieringen, större öppenhet och transparens, stärkt samarbete mellan offentliga och privata aktörer och med en befolkning som förstår och bejakar forskningens väsen är Sverige väl rustat för framtiden. Vi har goda förutsättningar att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna och säkerställa en god svensk konkurrenskraft.

Ingrid Petersson, generaldirektör forskningsrådet Formas

 

9

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter